Korrekt svenska i pressen?

[Capybara]

Lite grann på temat men inte riktigt:

Bara jag (kanske ingen som tittar) som reagerat på att de i presentationerna i Let's dance skriver namnen på dansarna med små bokstäver. Alltså även första bokstaven är liten? Jag får klåda och vill kräkas. Kan inte se en enda anledning till att göra så?

Det är en form av logotypskrivning och sådana finns överallt runt omkring oss: på förpackningar, i förtagsnamn, i varumärken. Jag skulle tro att den sortens ordbild också påverkar vår språkkänsla.

 

[Badger]

Jag tycker att det ar sa synd att Svenska spraket har ord som blir "omodarna" och darfor sorteras bort som olampliga att anvanda. I Engelska sa anvands alla ord ... och den som anvander lite aldre och/eller ovanliga ord anses bara ha ett rikt ordforad.

For cirka 15 ar sedan nar jag var i Sverige och skulle skriva en text pa Svenska och printa fran en lanad dator. Det kom hela tiden roda "wiggly lines" under orden och i flera fall sa ordprogrammet att det var ett "gammaldags" ord och darfor borde bytas ut. (Utan att ge mig ett annat alternativ, kan jag lagga till.)

Håller verkligen med. Vad är det för fel på att vara lite bakåtsträvande.

Jag kan förstå att i myndighetssvenska riktad mot befolkningen kanske det måste vara enkelsvenska numera, iom att en stor grupp undomar inte läser och inte kan läsa (och då menar jag inte att det är personer med fler språkbakgrunder som kräver enkelsvenskan). Och då är det ju bra med ett regelverk omkring det.

Men ska det tolkas som ett slags användarförbud gentemot resten av befolkningen? Ett slags nu är det fel att använda det här obsoleta ordet och vi ska hädanefter ohemult hejda all slags kreativitet från ungdomen, alla måste hädanefter skriva enkelsvenska i alla sammanhang.

Men att det skulle bli något slags allmänt förbud mot äldre ord och språkbruk är ju bara jättemärkligt.

Som något slags spärr och begränsning gentemot unga personer, vill ni hitta på nya ord, föra in nya ord, är det helt ok, vill ni använda gamla ord från böcker ni läst så kan ni fetglömma det och det blir smäll på fingrarna.

När kommer skolan straffa elever som skriver de och dem? i så fall.

Som ett slags tvångsprogression av språket. Speciellt riktat mot skolelever.

 

[Badger]

Håller verkligen med. Vad är det för fel på att vara lite bakåtsträvande.

Jag kan förstå att i myndighetssvenska riktad mot befolkningen kanske det måste vara enkelsvenska numera, iom att en stor grupp undomar inte läser och inte kan läsa (och då menar jag inte att det är personer med fler språkbakgrunder som kräver enkelsvenskan). Och då är det ju bra med ett regelverk omkring det.

Men ska det tolkas som ett slags användarförbud gentemot resten av befolkningen? Ett slags nu är det fel att använda det här obsoleta ordet och vi ska hädanefter ohemult hejda all slags kreativitet från ungdomen, alla måste hädanefter skriva enkelsvenska i alla sammanhang.

Men att det skulle bli något slags allmänt förbud mot äldre ord och språkbruk är ju bara jättemärkligt.

Som något slags spärr och begränsning gentemot unga personer, vill ni hitta på nya ord, föra in nya ord, är det helt ok, vill ni använda gamla ord från böcker ni läst så kan ni fetglömma det och det blir smäll på fingrarna.

När kommer skolan straffa elever som skriver de och dem? i så fall.

Som ett slags tvångsprogression av språket. Speciellt riktat mot skolelever.

Det är ju speciellt hemskt gentemot de barn som nu ev lärt sig läsa och klarar av att läsa tex Narnia trots att det är "gammalsvenska" mitt 1900 tal i översättningen, att straffa dem extra hårt när de försöker skriva.

 

[Capybara]

Håller verkligen med. Vad är det för fel på att vara lite bakåtsträvande.

Jag kan förstå att i myndighetssvenska riktad mot befolkningen kanske det måste vara enkelsvenska numera, iom att en stor grupp undomar inte läser och inte kan läsa (och då menar jag inte att det är personer med fler språkbakgrunder som kräver enkelsvenskan). Och då är det ju bra med ett regelverk omkring det.

Men ska det tolkas som ett slags användarförbud gentemot resten av befolkningen? Ett slags nu är det fel att använda det här obsoleta ordet och vi ska hädanefter ohemult hejda all slags kreativitet från ungdomen, alla måste hädanefter skriva enkelsvenska i alla sammanhang.

Men att det skulle bli något slags allmänt förbud mot äldre ord och språkbruk är ju bara jättemärkligt.

Som något slags spärr och begränsning gentemot unga personer, vill ni hitta på nya ord, föra in nya ord, är det helt ok, vill ni använda gamla ord från böcker ni läst så kan ni fetglömma det och det blir smäll på fingrarna.

När kommer skolan straffa elever som skriver de och dem? i så fall.

Som ett slags tvångsprogression av språket. Speciellt riktat mot skolelever.

Nej! Nej, nej, nej, nej, nej! Förlåt, men nej. Det här bygger på så många missförstånd och jag blir lite ledsen. Från språkvårdshåll får man väl ta till sig att man inte når fram, fast ärligt talat tror jag att det oftare är tyckare i sociala medier och kanske andra medier som gör att såna här uppfattnngar är ganska vanliga (och det är ju inte ditt fel, du tycker som du tycker).

För det första ska inte myndighetsspråk vara "enkelsvenska". Det ska vara klarspråk. Det är en term. Det betyder att det ska vara vårdat, enkelt och begripligt för den avsedda målgruppen. Det betyder också att det ska vara just svenska, inte till exempel engelska. Det betyder också att man ska använda t.ex. terminologi på svenska, och att myndigheter har ett särskilt ansvar för att utveckla en sådan om det inte finns. Men det betyder inte exempelvis att texter, experter emellan, ska vara på det som kallas för lätt svenska!

Det finns inga som helst förbud mot äldre ord och språkbruk när man skriver skönlitterärt, när man skriver för egen del, när man skriver nåt annat än som myndighetsperson riktat till allmänhet egentligen. Det finns ingen skola i Sverige som straffar elever som använder de och dem på ett korrekt sätt (om det gör det, vill jag gärna vara den första att offentligt fördöma den).

Jag är ledsen om jag låter mästrande, men för mig är det jätteviktigt att det inte florerar uppfattningar om att det är meningen att språket ska fördummas och förfulas. Det gör viktiga uppdrag, som att se till att myndighetsspråk är begripligt, så mycket svårare och motigare.

 

[Badger]

Nej! Nej, nej, nej, nej, nej! Förlåt, men nej. Det här bygger på så många missförstånd och jag blir lite ledsen. Från språkvårdshåll får man väl ta till sig att man inte når fram, fast ärligt talat tror jag att det oftare är tyckare i sociala medier och kanske andra medier som gör att såna här uppfattnngar är ganska vanliga (och det är ju inte ditt fel, du tycker som du tycker).

För det första ska inte myndighetsspråk vara "enkelsvenska". Det ska vara klarspråk. Det är en term. Det betyder att det ska vara vårdat, enkelt och begripligt för den avsedda målgruppen. Det betyder också att det ska vara just svenska, inte till exempel engelska. Det betyder också att man ska använda t.ex. terminologi på svenska, och att myndigheter har ett särskilt ansvar för att utveckla en sådan om det inte finns. Men det betyder inte exempelvis att texter, experter emellan, ska vara på det som kallas för lätt svenska!

Det finns inga som helst förbud mot äldre ord och språkbruk när man skriver skönlitterärt, när man skriver för egen del, när man skriver nåt annat än som myndighetsperson riktat till allmänhet egentligen. Det finns ingen skola i Sverige som straffar elever som använder de och dem på ett korrekt sätt (om det gör det, vill jag gärna vara den första att offentligt fördöma den).

Jag är ledsen om jag låter mästrande, men för mig är det jätteviktigt att det inte florerar uppfattningar om att det är meningen att språket ska fördummas och förfulas. Det gör viktiga uppdrag, som att se till att myndighetsspråk är begripligt, så mycket svårare och motigare.

Flera i tråden ansåg ju att man skulle följa rekommendationer till myndigheter även när man skrev privat eller skönlitterärt och flera hade ju fått fel i skolan pga äldre språkbruk.

Jag protesterar inte mot att myndigheter kan ha skrivregler. Jag protesterar mot att dessa skrivregler enligt många i tråden ska gälla rent allmänt och anses vara det enda korrekta iom att myndigheten har dem.

Jag anser att det kan vara rimligt att en myndighet skriver "klarspråk" som du kallar det. Även om det kanske blir krångligare och längre än tex Överträdelse beivras (som barn lärde sig ganska snabbt, men som jag har för mig att de funderar över att ta bort.)

Och som sagt rättstavningsprogram är motsträviga när man skriver även ganska vanliga, inte speciellt mycket äldre ord.

Det pågår helt ärligt en debatt om att ta bort de och dem, för att ersätta med dom. Jag misstänker att många barn som då, om det införs, använder de och dem kommer att få fel, iom att lärare är olika.

 

[Capybara]

Flera i tråden ansåg ju att man skulle följa rekommendationer till myndigheter även när man skrev privat och flera hade ju fått fel i skolan pga äldre språkbruk.

Och som sagt rättstavningsprogram är motsträviga när man skriver även ganska vanliga, inte speciellt mycket äldre ord.

Men rättstavningsprogrammen ägs av exempelvis Microsoft och har mycket lite med svensk språkvård att göra tyvärr.

Följa rekommendationer från myndigheter absolut. Om det betyder t.ex. att följa formalia i Svenska skrivregler när man skriver i jobbet, och exempelvis utforma punktlistor på ett enhetligt sätt och använda vedertagna förkortningar. Men det betyder inte att man inte får använda orden i den ökända svarta listan när man skriver på Facebook, i sitt romanprojekt eller till en kompis.

 

[Luff]

Min första upprördhet rörde ordet äska. I min dåvarande kommunala förvaltning skulle det ordet helt plötsligt inte användas. Kommer inte just nu ihåg synonymerna. Men ordet skulle bort. Fast det har en tydlig och specifik betydelse. Nä det var gammalt.

Andra upprördheten. Eran o våran.

Tredje. Dem spelade pingis.

Och fundering? Kan AI lära sig att protesmarsch är fel? Här måste ju sammanhanget kräva flera kopplingar.

 

[Capybara]

Flera i tråden ansåg ju att man skulle följa rekommendationer till myndigheter även när man skrev privat eller skönlitterärt och flera hade ju fått fel i skolan pga äldre språkbruk.

Jag protesterar inte mot att myndigheter kan ha skrivregler. Jag protesterar mot att dessa skrivregler enligt många i tråden ska gälla rent allmänt och anses vara det enda korrekta iom att myndigheten har dem.

Alla som skriver använder skrivregler. Utan dem blir det kaos. Jag gissar att du menar att du inte tycker att exempelvis rådet att undvika "skall" ska gälla allmänt, bara för att man inte gör det i lagtext och på myndigheter längre. Det finns inte heller ett sånt allmänt råd. Däremot får man acceptera att i mångas ögon drar det upp formalitetsgraden. Troligen är det just den typen av genre-råd som man fått i skolan om läraren inte tyckte att man skulle skriva "skall" (fast det kan också ha varit en rent personlig åsikt från lärarens sida, det är det jag menar när jag säger att vi inte alltid ska haka upp oss på käpphästar vi fick till oss på mellanstadiet).

Jag anser att det kan vara rimligt att en myndighet skriver "klarspråk" som du kallar det. Även om det kanske blir krångligare och längre än tex Överträdelse beivras (som barn lärde sig ganska snabbt, men som jag har för mig att de funderar över att ta bort.)

Och som sagt rättstavningsprogram är motsträviga när man skriver även ganska vanliga, inte speciellt mycket äldre ord.

Det pågår helt ärligt en debatt om att ta bort de och dem, för att ersätta med dom. Jag misstänker att många barn som då, om det införs, använder de och dem kommer att få fel, iom att lärare är olika.

Det är inte jag som kallar det klarspråk. Det är lagen Det är inte meningen att det ska bli krångligare, men det kan absolut bli längre. Det gör oftast ingenting.


När du skriver att "de" funderar på att ta bort olika saker - vilka menar du då? Det här undrar jag alltid i språkdiskussioner.
Språkrådets nuvarande chef har i texter där hon varit tydlig med att hon uttrycker sin personliga åsikt, argumenterat för "dom" (eller snarare för att det troligen är poänglöst att motarbeta/förbjuda "dom"). Hon har också varit tydlig med att hon inte bestämmer det, och hon har aldrig såvitt jag vet tyckt att det ska anses vara fel att använda korrekta former av de och dem. Det är inte ett officiellt råd från Språkrådet att skriva "dom". Tvärtom avråder man från det i standardsvenskan.

 

[Badger]

Men rättstavningsprogrammen ägs av exempelvis Microsoft och har mycket lite med svensk språkvård att göra tyvärr.

Följa rekommendationer från myndigheter absolut. Om det betyder t.ex. att följa formalia i Svenska skrivregler när man skriver i jobbet, och exempelvis utforma punktlistor på ett enhetligt sätt och använda vedertagna förkortningar. Men det betyder inte att man inte får använda orden i den ökända svarta listan när man skriver på Facebook, i sitt romanprojekt eller till en kompis.

Ja det låter ju bra, det vore ju väldigt tråkigt om folk anammar de här reglerna och tex hindrar barns och ungdomars kreativitet med språket.

Tänker att utforma punktlistor och ha en svart lista med ord är lite olika saker.

 

[Capybara]

Ja det låter ju bra, det vore ju väldigt tråkigt om folk anammar de här reglerna och tex hindrar barns och ungdomars kreativitet med språket.

Tänker att utforma punktlistor och ha en svart lista med ord är lite olika saker.

Det har också helt olika syften

Jag håller helt med dig om att språklig kreativitet inte ska hämmas. Jag tror bara inte att skrivregler hämmar dem. Alla som skriver använder skrivregler, annars skulle ömsesidig förståelse vara komplett omöjlig.

 

[Badger]

Alla som skriver använder skrivregler. Utan dem blir det kaos. Jag gissar att du menar att du inte tycker att exempelvis rådet att undvika "skall" ska gälla allmänt, bara för att man inte gör det i lagtext och på myndigheter längre. Det finns inte heller ett sånt allmänt råd. Däremot får man acceptera att i mångas ögon drar det upp formalitetsgraden. Troligen är det just den typen av genre-råd som man fått i skolan om läraren inte tyckte att man skulle skriva "skall" (fast det kan också ha varit en rent personlig åsikt från lärarens sida, det är det jag menar när jag säger att vi inte alltid ska haka upp oss på käpphästar vi fick till oss på mellanstadiet).


Det är inte jag som kallar det klarspråk. Det är lagen Det är inte meningen att det ska bli krångligare, men det kan absolut bli längre. Det gör oftast ingenting.


När du skriver att "de" funderar på att ta bort olika saker - vilka menar du då? Det här undrar jag alltid i språkdiskussioner.
Språkrådets nuvarande chef har i texter där hon varit tydlig med att hon uttrycker sin personliga åsikt, argumenterat för "dom" (eller snarare för att det troligen är poänglöst att motarbeta/förbjuda "dom"). Hon har också varit tydlig med att hon inte bestämmer det, och hon har aldrig såvitt jag vet tyckt att det ska anses vara fel att använda korrekta former av de och dem. Det är inte ett officiellt råd från Språkrådet att skriva "dom". Tvärtom avråder man från det i standardsvenskan.

Ja jag menar nog att jag tycker det verkar som att språket skulle bli extremt tråkigt och tunt om det finns många lärare med modernitetskäpphästar som rider på dem i klassrum med yngre barn. Jag tycker att skall är ett ord som passar väldigt väl när man tex vill ha upp formaliteten lite på en text. Eller vill vara tydligt med att det är noga.

Jag hade faktiskt verkligen aldrig kunnat tro att det finns lärare som är så begränsande i sin undervisning att de aktivt hindrar barn att använda ett kreativt, korrekt, men lite äldre språk som kommer sig av att de läst klassiker. (ingen lärare hindrade mig att använda skall)

Det vore väldigt tråkigt om många käpphästridande lärare skulle komma över myndigheternas svarta lista och börjar utrota ord i sin linda -dvs hos unga skriventusiaster. För i så fall utrotas orden även ur framtida litteratur.

Ja exakt hon verkar ganska ofta uttrycka sin personliga åsikt när det gäller de och dem och dom. Sägandes att det är så svårt för skola och lärare och samhället att få barn att läsa böcker igen och samtidigt omöjligt för en lärare att förklara skillnaden för barn som inte läser så att man lika gärna kan lägga ned hela de och dem projektet. Så ja det känns som att hon för en liten kampanj där och iom att hon är chef för språkrådet så kanske hon lyckas till slut. När det lyckats så kommer självklart sedan lärare att undervisa bort de och dem aktivt genom att sätta fel när de används, eller säga att användande bör undvikas. Vilket såklart mest skulle drabba de barn som till äventyrs mot all rimlig förmodan fortfarande läser ibland.

 

[Badger]

Det har också helt olika syften

Jag håller helt med dig om att språklig kreativitet inte ska hämmas. Jag tror bara inte att skrivregler hämmar dem. Alla som skriver använder skrivregler, annars skulle ömsesidig förståelse vara komplett omöjlig.

Jag protesterar inte mot vanliga skrivregler, verkligen inte. Jag protesterar mot att om man försöker utrota äldre ord och svenska aktivt. I allmänhet.

Jag har försökt vara tydligt med att jag kan förstå att myndigheter måste skriva mycket läsbart. (och att detta antagligen hela tiden accelererar, och antagligen också göder sig självt. Ju enklare man skriver desto mindre behöver de som läser förstå och ordförrådet krymper ytterligare osv.)

Det är bara väldigt tråkigt om detta skulle smitta annan verksamhet genom att folk går runt och tycker att det är det enda rätta sättet att skriva på och kritiserar och begränsar speciellt barn som har ett rikare språk. Eller som jag stött på här på buke, undviker att läsa sagor osv som har ord som inte används ofta eftersom det på något mystiskt sätt skulle vara "svårare" ord som är svårare för barn att lära sig i de böckerna.

 

[Capybara]

Ja jag menar nog att jag tycker det verkar som att språket skulle bli extremt tråkigt och tunt om det finns många lärare med modernitetskäpphästar som rider på dem i klassrum med yngre barn. Jag tycker att skall är ett ord som passar väldigt väl när man tex vill ha upp formaliteten lite på en text. Eller vill vara tydligt med att det är noga.

Jag hade faktiskt verkligen aldrig kunnat tro att det finns lärare som är så begränsande i sin undervisning att de aktivt hindrar barn att använda ett kreativt, korrekt, men lite äldre språk som kommer sig av att de läst klassiker. (ingen lärare hindrade mig att använda skall)

Det vore väldigt tråkigt om många käpphästridande lärare skulle komma över myndigheternas svarta lista och börjar utrota ord i sin linda -dvs hos unga skriventusiaster. För i så fall utrotas orden även ur framtida litteratur.

Ja exakt hon verkar ganska ofta uttrycka sin personliga åsikt när det gäller de och dem och dom. Sägandes att det är så svårt för skola och lärare och samhället att få barn att läsa böcker igen och samtidigt omöjligt för en lärare att förklara skillnaden för barn som inte läser, att man lika gärna kan lägga ned hela de och dem projektet. Så ja det känns som att hon för en liten kampanj där och iom att hon är chef för språkrådet så kanske hon lyckas till slut. När det lyckats så kommer självklart sedan lärare att undervisa bort de och dem aktivt genom att sätta fel när de används, eller säga att användande bör undvikas.

Men det är inte hennes agenda Hon uttrycker sig som språkforskare. Det är tråkigt om det inte framgår, men det är inte hennes eller Språkrådets fel. Jag tror att övernitiska lärare som "undervisar bort" korrekta former av de och dem är ett av svenska skolans absolut minsta problem.

Det är det här som blir så fel och svårt i språkpolitiska debatter. Språket är vårt gemensamma och alla tycker saker om det. Det är också ofta mycket känslomässigt - även det språk vi använder i jobbet. Att exempelvis få skribenter på myndighet att tänka utanför sin experbubbla, och förstå att alla inte fattar det som de fattar, kan vara lika mycket terapi som faktaargument.

Att språket blir tråkigt och tunt behöver vi inte vara särskilt oroliga över. Vi lever i ett mycket demokratiskt skriftspråkssamhälle, med en rik flora av olika genrer och uttryckssätt. Det vi ska och bör vara oroliga för är om svenskan inte längre är ett komplett och samhällsbärande språk, som alla som bor i Sverige kan använda och förstå på alla samhällsområden. Eller om det t.ex. skulle sluta skrivas romaner på svenska. Eller all tv-text avskaffas "för alla kan ju ändå engelska så bra" (nej). Och vi ska nog faktiskt vara oroliga för att läraryrket har så låg status.

 

[Capybara]

Det är bara väldigt tråkigt om detta skulle smitta annan verksamhet genom att folk går runt och tycker att det är det enda rätta sättet att skriva på och kritiserar och begränsar speciellt barn som har ett rikare språk. Eller som jag stött på här på buke, undviker att läsa sagor osv som har ord som inte används ofta eftersom det på något mystiskt sätt skulle vara "svårare" ord som är svårare för barn att lära sig i de böckerna.

Jag förstår. Jag tror inte du behöver vara orolig. Eller rättare sagt: det finns anledning att vara orolig för barn och ungas språkförmåga. Men det har inget med klarspråk på myndigheter att göra

 

[Rie]

Skall inte journalister skriva korrekt svenska i våra tidningar?
Är inte det del av deras utbildning?

Jag ser felaktig grammatik och dålig stavning både litet här och där.
Hur skall nästa generation kunna få till ett korrekt språk när de inte får läsa det till vardags?

Läsa, skriva och kunna kommunicera utan missförstånd är jätteviktigt.
Media har ett ansvar där som jag inte tycker att de tar.

Håller absolut med.

 

[Rie]

Jag jobbade på en myndighet och brev som skickas därifrån tycker jag ska ha en bra svenska.
Tyvärr så var det si och så med den kunskapen hos några medarbetare. De gjorde givetvis sitt bästa, men bara det där med de, dem och dom och särskrivning- det borde alla läsa in sig på, oavsett hur bra man man tycker man kan.

Under de senare åren har det dykt upp så många slags fel i alla möjliga tester att jag numera ibland får tänka till för att inte skriva fel, någon som jag har varit stensäker på.

Nej! Nej, nej, nej, nej, nej! Förlåt, men nej. Det här bygger på så många missförstånd och jag blir lite ledsen. Från språkvårdshåll får man väl ta till sig att man inte når fram, fast ärligt talat tror jag att det oftare är tyckare i sociala medier och kanske andra medier som gör att såna här uppfattnngar är ganska vanliga (och det är ju inte ditt fel, du tycker som du tycker).

För det första ska inte myndighetsspråk vara "enkelsvenska". Det ska vara klarspråk. Det är en term. Det betyder att det ska vara vårdat, enkelt och begripligt för den avsedda målgruppen. Det betyder också att det ska vara just svenska, inte till exempel engelska. Det betyder också att man ska använda t.ex. terminologi på svenska, och att myndigheter har ett särskilt ansvar för att utveckla en sådan om det inte finns. Men det betyder inte exempelvis att texter, experter emellan, ska vara på det som kallas för lätt svenska!

Det finns inga som helst förbud mot äldre ord och språkbruk när man skriver skönlitterärt, när man skriver för egen del, när man skriver nåt annat än som myndighetsperson riktat till allmänhet egentligen. Det finns ingen skola i Sverige som straffar elever som använder de och dem på ett korrekt sätt (om det gör det, vill jag gärna vara den första att offentligt fördöma den).

Jag är ledsen om jag låter mästrande, men för mig är det jätteviktigt att det inte florerar uppfattningar om att det är meningen att språket ska fördummas och förfulas. Det gör viktiga uppdrag, som att se till att myndighetsspråk är begripligt, så mycket svårare och motigare.

Men det är inte hennes agenda Hon uttrycker sig som språkforskare. Det är tråkigt om det inte framgår, men det är inte hennes eller Språkrådets fel. Jag tror att övernitiska lärare som "undervisar bort" korrekta former av de och dem är ett av svenska skolans absolut minsta problem.

Det är det här som blir så fel och svårt i språkpolitiska debatter. Språket är vårt gemensamma och alla tycker saker om det. Det är också ofta mycket känslomässigt - även det språk vi använder i jobbet. Att exempelvis få skribenter på myndighet att tänka utanför sin experbubbla, och förstå att alla inte fattar det som de fattar, kan vara lika mycket terapi som faktaargument.

Att språket blir tråkigt och tunt behöver vi inte vara särskilt oroliga över. Vi lever i ett mycket demokratiskt skriftspråkssamhälle, med en rik flora av olika genrer och uttryckssätt. Det vi ska och bör vara oroliga för är om svenskan inte längre är ett komplett och samhällsbärande språk, som alla som bor i Sverige kan använda och förstå på alla samhällsområden. Eller om det t.ex. skulle sluta skrivas romaner på svenska. Eller all tv-text avskaffas "för alla kan ju ändå engelska så bra" (nej). Och vi ska nog faktiskt vara oroliga för att läraryrket har så låg status.

Jag jobbade på en myndighet och brev som skickas därifrån tycker jag ska ha en bra och lättförståelig svenska.
Tyvärr så var det si och så med den kunskapen hos några medarbetare. De gjorde givetvis sitt bästa, men bara det där med de, dem och dom och särskrivning- det borde alla läsa in sig på, oavsett hur bra man man tycker man kan.
Under de senare åren har det dykt upp så många slags fel i alla möjliga tester att jag numera ibland får tänka till för att inte skriva fel, någon som jag tidigare har varit stensäker på.

 

[Sassy]

Jag hade faktiskt verkligen aldrig kunnat tro att det finns lärare som är så begränsande i sin undervisning att de aktivt hindrar barn att använda ett kreativt, korrekt, men lite äldre språk som kommer sig av att de läst klassiker. (ingen lärare hindrade mig att använda skall)

Är det verkligen så att ordvalet i sig korrigeras även om det passar stilmässigt då? Eller kommer den rättningen när man väljer ord som inte alls passar i kontexten, precis som att man blir rättad om man mixar tempus i meningen?

Vill man använda ett språk stilistiskt så behöver man ju lära sig att göra det på ett sätt som hänger ihop. Att påstå att barns språkliga kreativitet stryps baserat på den anekdotiska bevisföringen att folk minns att de fått specifika ord rättade vid något tillfälle känns som att dra slutsatser som det inte finns så mycket stöd för.

Jag kan inte minnas att jag någonsin fått negativa kommentarer om min språknivå, och jag hade definitivt en tendens att skriva högtravande som tonåring. Som vuxen behöver man ju veta att det finns olika språknivåer och stilar som passar i olika sammanhang, och var ska man lära sig det om inte i skolan?

 

[Badger]

Men det är inte hennes agenda Hon uttrycker sig som språkforskare. Det är tråkigt om det inte framgår, men det är inte hennes eller Språkrådets fel. Jag tror att övernitiska lärare som "undervisar bort" korrekta former av de och dem är ett av svenska skolans absolut minsta problem.

Det är det här som blir så fel och svårt i språkpolitiska debatter. Språket är vårt gemensamma och alla tycker saker om det. Det är också ofta mycket känslomässigt - även det språk vi använder i jobbet. Att exempelvis få skribenter på myndighet att tänka utanför sin experbubbla, och förstå att alla inte fattar det som de fattar, kan vara lika mycket terapi som faktaargument.

Att språket blir tråkigt och tunt behöver vi inte vara särskilt oroliga över. Vi lever i ett mycket demokratiskt skriftspråkssamhälle, med en rik flora av olika genrer och uttryckssätt. Det vi ska och bör vara oroliga för är om svenskan inte längre är ett komplett och samhällsbärande språk, som alla som bor i Sverige kan använda och förstå på alla samhällsområden. Eller om det t.ex. skulle sluta skrivas romaner på svenska. Eller all tv-text avskaffas "för alla kan ju ändå engelska så bra" (nej). Och vi ska nog faktiskt vara oroliga för att läraryrket har så låg status.

Tänker att skolan kan ha många problem samtidigt, och att inte skapa ett problem behöver inte göra att ett annat försvinner.

Hoppas dock att det blir bättre istället för sämre om/när de gör om betyg och skolplaner denna gången.

Jag känner att jag absolut känner mig orolig över att svenskan blir urvattnad och tråkig, speciellt när jag läser några av de nyskrivna deckarna, eller tidningen. Men vi tycker väl alla olika antar jag.

Sedan har jag svårt att föreställa mig att det skulle fortsätta skrivas romaner på svenska med tanke på om läsproblemen inte löses.

 

[Badger]

Är det verkligen så att ordvalet i sig korrigeras även om det passar stilmässigt då? Eller kommer den rättningen när man väljer ord som inte alls passar i kontexten, precis som att man blir rättad om man mixar tempus i meningen?

Vill man använda ett språk stilistiskt så behöver man ju lära sig att göra det på ett sätt som hänger ihop. Att påstå att barns språkliga kreativitet stryps baserat på den anekdotiska bevisföringen att folk minns att de fått specifika ord rättade vid något tillfälle känns som att dra slutsatser som det inte finns så mycket stöd för.

Jag kan inte minnas att jag någonsin fått negativa kommentarer om min språknivå, och jag hade definitivt en tendens att skriva högtravande som tonåring. Som vuxen behöver man ju veta att det finns olika språknivåer och stilar som passar i olika sammanhang, och var ska man lära sig det om inte i skolan?

Det vet jag inte, jag läste poster i början av den här tråden om att de fick skäll när de skrev skall i skolan och att man inte skulle skriva ord som inte passade i myndighetssvenskan. Vilket är orsaken till mina poster.

 

[Capybara]

Tänker att skolan kan ha många problem samtidigt, och att inte skapa ett problem behöver inte göra att ett annat försvinner.

Hoppas dock att det blir bättre istället för sämre om/när de gör om betyg och skolplaner denna gången.

Jag känner att jag absolut känner mig orolig över att svenskan blir urvattnad och tråkig, speciellt när jag läser några av de nyskrivna deckarna, eller tidningen. Men vi tycker väl alla olika antar jag.

Sedan har jag svårt att föreställa mig att det skulle fortsätta skrivas romaner på svenska med tanke på om läsproblemen inte löses.

Jag förstår. Jag tror bara inte att du behöver vara orolig av just de skälen. (Att svenska deckare ibland har ett torftigt språk kan jag hålla med om, men det är åtminstone delvis en helt annan diskussion Det finns många svenska författare, även unga, som har ett fantastiskt språk.)

Språket är något som vi äger tillsammans. Den som månar om språket gör bäst i att själv använda det på det sätt som man tycker det ska användas, så mycket som möjligt. Älskar man äldre kanslisvenska får man kanske skriva en roman där en huvudperson uttrycker sig på det sättet (eller skriva poesi!) Hatar man felaktiga särskrivningar gör man bäst i att bemöda sig om att själv inte använda sådana. Och tycker man att det är viktigt att vi har en levande svenska, ja, då får man i sitt personliga språkbruk vinnlägga sig om att inte övergå till svengelska, att endast använda terminologi på engelska eller att forska på engelska (enbart).