Korrekt svenska i pressen?

[Capybara]

Ehh…
Här ser det mer ut som om jag försökte läsa en bibel på 1800-talet.
Förtydligande: själva boken var från det århundradet.
Bra tråd att skriva syftningsfel i

Det behöver du inte känna dig dålig för. Jag tror att få svenskar till vardags läser sånt som är skrivet före stavningsreformen 1906. Man kan gå in i SAOB (den stora etymologiska ordboken) för att hitta belägg från äldre texter och se hur ord och meningar skrevs förr, om man tycker det är kul (jag tycker det är jättekul). Ofta går det bra, men ett problem är att vi under stora delar av svenskans historia inte har haft någon rikslikare för språket och därför skrev man ibland lite som man tyckte.

Jag tror att många som tycker att vi stavar dåligt idag skulle baxna om de såg hur det stavades på 1700-talet. Men då var det förstås långt ifrån alla som kunde skriva. Och franska var det stora modespråket.

Det finns helt klart en poäng med att kunna läsa äldre litteratur, men jag tror inte det är så många som inte tycker att åtminstone stavningen ska moderniseras i de viktiga äldre verken. Bättre att de blir lästa än inte.

 

[Inte_Ung]

När gick din svensklärare i skolan? Det kan man fråga sig själv. Och kanske chilla lite.

Min mellanstadielärare började antagligen skolan 1914.

Men det är inte jag som har problem med skall och grand, det är andra.
Fel ordföljd, fel böjning av verb, inte hålla reda på skillnaden mellan dem och de och dylikt är sådant som stör mig.
Okej, använd dom om du vill.
Men byt inte ut dom mot dem rakt av.

Jag får eksem i ryggmärgen.

 

[Inte_Ung]

Det finns helt klart en poäng med att kunna läsa äldre litteratur, men jag tror inte det är så många som inte tycker att åtminstone stavningen ska moderniseras i de viktiga äldre verken. Bättre att de blir lästa än inte.

De gamla böcker som redan finns de finns ju.
Att därför kunna ta ut dem ur bokhyllan och läsa dem är då en fördel.

 

[Capybara]

Min mellanstadielärare började antagligen skolan 1914.

Men det är inte jag som har problem med skall och grand, det är andra.
Fel ordföljd, fel böjning av verb, i te hålla reda på skillnaden mellan dem och de och dylikt är sådant som stör mig.
Okej, använd som om du vill.
Men byt inte ut som mot dem rakt av.

Jag får eksem i ryggmärgen.

Skall och grand går utmärkt att skriva, men man behöver vara medveten om att det i vissa texter drar upp formalitetsgraden på ett sätt som kan komma i vägen för själva budskapet. Skrivregler är toppen att kunna, men genrekompetens är också toppen. ("Skall" är för övrigt många gånger en fråga om geografi. I åtminstone delar av Sydvästsverige är det normalformen, medan det uppfattas som mycket formellt i andra delar av landet.)

Jag håller förstås delvis med dig. Vi har grammatikregler och stavningsregler för att det ska finnas en norm, så att vi kan förstå varandra. Men det är jätteviktigt att skilja på fel och fult när det gäller språket. Nu är jag en jättejobbig språkliberal typ och jag vet att jag troligen ibland intar en extremt position för diskussionens skull. Jag har förstås också käpphästar och jag tycker det vore utmärkt om marknaden tillät att samtliga dagstidningar anställde sina korrekturläsare igen (men det går inte, rent ekonomiskt).

 

[Capybara]

De gamla böcker som redan finns de finns ju.
Att därför kunna ta ut dem ur bokhyllan och läsa dem är då en fördel.

Japp, men det är fint med nyutgåvor där man moderniserar åtminstone stavning. Det finns ingen poäng med att plåga sig igenom nåt obegripligt (delvis för att det inte fanns tydliga regler som gällde för alla, eller där samma ord stavades på olika sätt i ett och samma verk) om man inte behöver.

 

[Karfitsa]

Jag stör mig när skribenten inte kan skilja på de/dem, var/vart, enda/ända, sett/sätt....

 

[hastflicka]

Ordet Skall har en helt annan "emphasis" an ordet ska. Skall vager tyngre och formedlar en helt annan aspect pa hur viktigt det ar. Samma sak med grand, aven om det inte ar anvant sa ofta. Grand behover inga adjectiv for att formedla budskapet.

 

[Inte_Ung]

Samma sak med grand,

Tänker vi på samma här?

Grand = stor (engelska)
Eller
Grand = litet korn, som i "litet grand" (lite grann).

 

[Enya]

Tänker vi på samma här?

Grand = stor (engelska)
Eller
Grand = litet korn, som i "litet grand" (lite grann).

Ett annat ord du har som inte många andra har är "litet" istället för "lite". "Lite grann" är vanligare numera, men betyder ju samma sak.

 

[Capybara]

Ordet Skall har en helt annan "emphasis" an ordet ska. Skall vager tyngre och formedlar en helt annan aspect pa hur viktigt det ar. Samma sak med grand, aven om det inte ar anvant sa ofta. Grand behover inga adjectiv for att formedla budskapet.

Jag vill påpeka att det här är subjektivt Det finns ingen språklig regel som ger en annan tyngd åt ”skall”. Det kan kännas så för att det förekommer i äldre texter. "Skall" var standardform förr, men är det inte längre.

Vår uppfattning om språket är just ofta subjektiv, men det är bra att vara medveten om skillnaden på regler och uppfattningar. Dels för att som skribent slippa lägga tid och energi på onödigheter, dels för att det inte ska uppstå missförstånd mellan människor.

 

[Capybara]

(OT, men jag tycker det är skönt för ögat att läsa dina inlägg, @Inte_Ung. Det är inte direkt ovanligt på Buke, eller internet i allmänhet att helt strunta i styckeindelningar med luft mellan styckena, men du gör alltid så och har dessutom korta stycken vilket är föredömligt när man ska läsa på skärm.)

 

[Hermelin]

Skall inte journalister skriva korrekt svenska i våra tidningar?
Är inte det del av deras utbildning?

Jag ser felaktig grammatik och dålig stavning både litet här och där.
Hur skall nästa generation kunna få till ett korrekt språk när de inte får läsa det till vardags?

Läsa, skriva och kunna kommunicera utan missförstånd är jätteviktigt.
Media har ett ansvar där som jag inte tycker att de tar.

Journalistutbildningarna lär inte ut svenska som språk. Det är i alla fall min erfarenhet. Nu ska det erkännas att det är en rätt gammal erfarenhet, det var ett bra tag sen jag läste på JMG. På journalistutbildningarna lär de ut journalistik. Dvs vad som gör en nyhet, hur man skriver den, hur man redigerar, hur granskningar görs, yttrande- och tryckfrihet, massmediers organisation mm. Men själva språket är det tänkt att man ska ha tillgodogjort sig innan man utbildar sig till journalist. Så när kvaliteten sjunker i samhället i stort så sjunker den språkliga kvaliteten i massmedia med den.

Och som flera har anfört redan i tråden så är media idag hårt pressade. En reporter på en lokaltidning kan ha ett uppslag att fylla när arbetsdagen börjar 0800. Då ska reportern dessutom fylla på webben samtidigt. Jag tror att pressen att vara först på webben ofta går ut över språket. Det och det faktum att många gymnasier idag är för dåliga. Eleverna går ut med alldeles för dåliga kunskaper i svenska fast de har toppbetyg.

 

[Capybara]

Det och det faktum att många gymnasier idag är för dåliga. Eleverna går ut med alldeles för dåliga kunskaper i svenska fast de har toppbetyg.

... och det i sig börjar inte på gymnasiet, utan långt tidigare. Gymnasiet kan inte styra upp elever som börjar med bristfälliga svenskkunskaper. Nu spekulerar jag, men jag tror att en stor bov i dramat är att barn och unga läser skönlitteratur i så låg utsträckning, och det är jättesvårt att göra något åt. Man kan tvinga till läsning men inte till läslust, och jag är övertygad om att det behövs mängdträning för att få fram en naturlig språkkänsla.

 

[athena_arabians]

... och det i sig börjar inte på gymnasiet, utan långt tidigare. Gymnasiet kan inte styra upp elever som börjar med bristfälliga svenskkunskaper. Nu spekulerar jag, men jag tror att en stor bov i dramat är att barn och unga läser skönlitteratur i så låg utsträckning, och det är jättesvårt att göra något åt. Man kan tvinga till läsning men inte till läslust, och jag är övertygad om att det behövs mängdträning för att få fram en naturlig språkkänsla.

Det är ingen spekulation. Det är välkänt att läsning (öht men i synnerhet skönlitteratur) främjar ordförrådet och stavning/grammatik.

Min mamma var specialpedagog (både svenska och matematik). Det absolut viktigaste för henne (baserat på empiri) var att få sina elever att läsa. Om det var Kalle Anka, suveränt. Inget annat gjorde så stor skillnad som mängdläsning. Hon kunde jobba som en galning med dem på lektionerna men fick de inte igång mängdläsningen fick de långt ifrån full effekt av hennes lektioner. Hon såg också att elever vars föräldrar läste högt för dem från liten ålder var mer benägna att läsa själva. Dvs frånvaro av läsning riskerar att gå i arv.

 

[Capybara]

Det är ingen spekulation. Det är välkänt att läsning (öht men i synnerhet skönlitteratur) främjar ordförrådet och stavning/grammatik.

Absolut, jag håller med, Men jag tror att det finns flera mycket komplexa faktorer som orsakar det vi ser idag, hos gymnasieelever, universitetsstuderande och även vuxna i arbetslivet. Jag vågar inte slå fast att det är minskad läsning av skönlitteratur som ligger bakom, jag är för lite insatt i forskningen, men det är säkert så att det är starkt bidragande. Jag tror precis som du skriver att många barn som för tjugo-trettio år sedan kanske skulle lagt en del fritid på att läsa serietidningar gör andra saker idag och det får konsekvenser för språkkänslan.

Det är lite det jag menar med att det inte går att tvinga fram läslust. Man kan lägga läsning på skolschemat hur mycket som helst, det kommer ändå ha marginell effekt, precis som att skolidrott i sig inte skapar några idrottsstjärnor.

 

[Badger]

Skall inte journalister skriva korrekt svenska i våra tidningar?
Är inte det del av deras utbildning?

Jag ser felaktig grammatik och dålig stavning både litet här och där.
Hur skall nästa generation kunna få till ett korrekt språk när de inte får läsa det till vardags?

Läsa, skriva och kunna kommunicera utan missförstånd är jätteviktigt.
Media har ett ansvar där som jag inte tycker att de tar.

Läste inte jag ngnstans att de sparkat korrläsare och ersatt med dator?

Vilket absolut märks isf och är väldigt tråkigt. Sedan känns det som att man får läsa kultursidorna för vackert språk men det kanske alltid varit så.

 

[Rumpnissen]

Lite grann på temat men inte riktigt:

Bara jag (kanske ingen som tittar) som reagerat på att de i presentationerna i Let's dance skriver namnen på dansarna med små bokstäver. Alltså även första bokstaven är liten? Jag får klåda och vill kräkas. Kan inte se en enda anledning till att göra så?

 

[Efwa]

Min mamma var specialpedagog (både svenska och matematik). Det absolut viktigaste för henne (baserat på empiri) var att få sina elever att läsa. Om det var Kalle Anka, suveränt.

Jag kan nog tycka att just kalle anka faktiskt har väldigt korrekt svenska, om man jämför med pressen i dagsläget.

 

[Capybara]

Jag kan nog tycka att just kalle anka faktiskt har väldigt korrekt svenska, om man jämför med pressen i dagsläget.

Kalle Anka har ett underbart språk! Kreativt, korrekt och lekfullt. Enorm kredd till de svenska översättarna (det är väl främst Stefan Diös som hållit på i alla år men det finns säkert fler).

 

[Efwa]

Att språket utvecklas är ett faktum. Dock kan jag tycka att ordet utvecklas kommer med lite tanke om förbättring, inte försämring men det låter jag vara osagt. Båda är rätt.
En försämring av språket (och ungdomarnas fall) har varit ett bekymmer sedan urminnes tider. Läste en bok skriven för ca 100 år sedan där kommentaren om hur språket försämrades och förföll. Det har det i praktiken egentligen aldrig gjort. Men....

Det skrivna språket ett annat. Det är standardiserat av en anledning. Vi har grammatik att rätta oss efter och det är det vi lär oss i skolan, eller ska lära oss. Om detta upprätthålls så antar jag att det bromsar "förfallet".

Det är en jäkla skillnad på att läsa (lyssna i mitt fall) en bok som är skriven i korrekt svenska (Magnus Uggla som är språkligt duktig) eller någon som av någon anledning inte verkar haft en korrekturläsande utgivare.