Sv: Korkade misstag vi alla gjort
Jag gillar att rida omkring lite "off road" och jag och min dotter var ofta ute på upptäcksfärder i skogarna runt stallet. Ofta hände det att vi kom till låga passager, men vi mätte alltid att häst och ev. sadel fick plats. Fick ryttaren också plats brukade vi använda oss av din teknik, dvs. vi lutade oss bakåt. Det var bara det att dotterns häst gillade att hoppa och det hände mer än en gång att han plötsligt hoppade i stället för klev över något på marken samtidigt som hon lutade sig bakåt. Jag vet inte riktigt hur hon gjorde, men hon satt kvar, även om hon kanske dunsade lite i ryggen och på rumpan (med huvudet) på honom
En annan gång skulle vi låta samma pålle (islandshäst runt 1,40 hög) springa lös i manegen. Vi drev på och han galopperade runt. Sedan skulle vi byta varv och då först "upptäcker" jag att skjutdörren på ena gaveln står öppen... Pålle spetsar öronen och vi tänker "nej, han försöker väl inte hoppa!" - nej, vi kunde andas ut, sargen var runt 1,15 och pålle fortsatte förbi. När han kommer nästa gång är det inget tvivel längre. Vi ser hur han samlar sig, långsamt galopperar fram till gaveln och glider över, till synes utan ansträngning Ett par sekunder står vi och bara tittar på varandra, som två fågelholkar innan vi rusar runt och min dotter är helt förtvivlad, tror att vi aldrig mer kommer att se pålle... Men jo, precis utanför dörren växer det ju gräs, så där står pålle och äter och låtser sig snällt fångas
Helt plötsligt kom jag på att jag kanske borde ha böjt mig framåt men då var det för sent. Jag pressades istället bakåt och liksom hyvlades av trädstammen.. Jag ramlade inte av men hela överkroppen skrapades upp och jag låg raklång över baken på hästen.
Jag gillar att rida omkring lite "off road" och jag och min dotter var ofta ute på upptäcksfärder i skogarna runt stallet. Ofta hände det att vi kom till låga passager, men vi mätte alltid att häst och ev. sadel fick plats. Fick ryttaren också plats brukade vi använda oss av din teknik, dvs. vi lutade oss bakåt. Det var bara det att dotterns häst gillade att hoppa och det hände mer än en gång att han plötsligt hoppade i stället för klev över något på marken samtidigt som hon lutade sig bakåt. Jag vet inte riktigt hur hon gjorde, men hon satt kvar, även om hon kanske dunsade lite i ryggen och på rumpan (med huvudet) på honom
En annan gång skulle vi låta samma pålle (islandshäst runt 1,40 hög) springa lös i manegen. Vi drev på och han galopperade runt. Sedan skulle vi byta varv och då först "upptäcker" jag att skjutdörren på ena gaveln står öppen... Pålle spetsar öronen och vi tänker "nej, han försöker väl inte hoppa!" - nej, vi kunde andas ut, sargen var runt 1,15 och pålle fortsatte förbi. När han kommer nästa gång är det inget tvivel längre. Vi ser hur han samlar sig, långsamt galopperar fram till gaveln och glider över, till synes utan ansträngning Ett par sekunder står vi och bara tittar på varandra, som två fågelholkar innan vi rusar runt och min dotter är helt förtvivlad, tror att vi aldrig mer kommer att se pålle... Men jo, precis utanför dörren växer det ju gräs, så där står pålle och äter och låtser sig snällt fångas