Sv: Korkade misstag vi alla gjort
kl
Ja, jeeez, vilken underbar tråd
Har också gjort lite tabbar
Eller, som man säger, haft lite otur när jag tänker...
Mammas häst var väldans rädd för såna där sprutflaskor, typ glanssprej. Tänkte att jag skulle vänja honom vid ljudet.
Så jag tar ut hästen ur stallet och ställer honom på stallbacken. Grabbar tag i grimskaftet, går runt hästen och börjar spruta mot svansen.... clever
... Det var en gnistrande svans jag såg försvinna bort över fejden...
Min ponny ville gärna slänga sig ur hästtransporten och min opedagogiske far säger till mig att hålla i hästen ordentligt så han inte slänger sig ut när han fäller ner lemmen. Min handflatas skinn, blod och slamsor låg liksom utslätat över halva grimskaftet och jag kunde inte greppa något på ett par veckor... Aj.
Red på pappas inavlade/framavlade hopphäst som precis lärt sig att bommar inte är så farliga när de låg på marken. Unghäst. Tänker att det är lite tråkigt att bara markarbeta och börjar styra mot en serie "gå-över"-bommar. Hästen blir nyfiken, sträcker ner sin långa hals och nosar. Mmm... bommar, tänker hästen, och biter tag i dem med tänderna. Men förhelv... tänker jag och skänklar på, lite irriterad sådär. Det säger bara "skicka av" så ligger jag upp och ned, likt en insekt som ramlat på rygg, med ryggen över bommen, dreglar av smärta och liksom bara kravlar runt på rygg.
Satt och red för ett par månader sen min islandshäst som, minst sagt, går framåt för skänkeln... Det går liksom inte ens att lägga till den utan att hon kastar sig framåt. Rider i skritt och hon tar inte tygelfattningarna utan häver sig på, blir tung och går på bogarna. Tjurig, av okänd anledning. (Tänderna kollade). Jag tröttnar och känner liksom på mig, att rörelsen jag gör inte känns helt okej. Jag har liksom, utan att tänka på det, gjort en ansats att skänkla på henne, irriterat, med innerskänkeln. Hinner inte ångra mig utan skänkeln möter hennes sida och oj, oj, oj. Spanska ridskolan- släng er i väggen! Vi liksom hoppar fram stegrandes i en halv volt. Riktigt flott faktiskt.
Jag har också släppt en fis i skogen. Slapp sken, men känner hur hästen försvinner under mig och när jag åter landar i sadeln så gör jag det med besked, hästen blir åter rädd och gör en rejäl brallning. Man lär sig.
Sedan har jag gjort tusen andra saker; släppt hästen innan den kommit in ordentligt i hagen med rymning som följd, ridit utan hjälm osv.