Köpa ut till 17-åring?

Jag är också dansk. Jag köpte ut när jag nyss fyllt ända till den dag då jag fick ett meddelande där det stod att en av de jag handlat till hade trillat och fått en spricka i läppen på fyllan och satt på akuten. Det var alkohol jag hade handlat. Ren olycka och en jag ansåg var ganska ansvarsfull. Då ändrade jag inställning till det. Nästa gång ligger ungen på tågspåret när tåget kommer eller nåt.
Alltså. Jag ser det som rätt stor skillnad på att trilla på fyllan och att ligga på tågspåret.

Jag skulle dessutom inte köpa ut till någon jag inte trodde kunde hantera det.
 
Jag kommer ihåg att mamma hade en bra regel när vi växte upp, och det var att om vi inte drack alkohol, rökte osv innan vi var 18år, skulle hon betala körkortet. Blev en rätt bra motivering att inte dricka osv.

Känner inte direkt att jag missat något, festat har jag gjort tillräckligt efter 18år och numera blir det lite sporadiskt, men kanske är olika vad vet jag. :)
Den regeln är som att be om att barnet ska ljuga. Att dessutom inte våga ringa hem den dagen det blir för mycket, nej fy! Jag har hämtat mina barns vänner och partners vid flera tillfällen då de just pga av det idiotiska hotet/löftet från sina föräldrar inte vågat ringa hem. Jag hade känt mig som en urusel förälder om inte mina barn vågade ringa hem för att jag är naiv. Dricker gör de flesta, med eller utan hot. Hellre köra med öppna kort och på så sätt minska risken för att en dumhet blir en tragedi.
 
Den regeln är som att be om att barnet ska ljuga. Att dessutom inte våga ringa hem den dagen det blir för mycket, nej fy! Jag har hämtat mina barns vänner och partners vid flera tillfällen då de just pga av det idiotiska hotet/löftet från sina föräldrar inte vågat ringa hem. Jag hade känt mig som en urusel förälder om inte mina barn vågade ringa hem för att jag är naiv. Dricker gör de flesta, med eller utan hot. Hellre köra med öppna kort och på så sätt minska risken för att en dumhet blir en tragedi.
Konstigt, jag ljög aldrig. Något hot upplevde aldrig jag det som eller att mamma var naiv, men sen är vi alla olika så.
 
Jag hade inte köpt ut. Och absolut inte efter några sura miner.
Dricker gör ungdomar ändå, så jag hade istället varit tydlig med (som flera i tråden påpekat) att barnet ringer hem så jag kan hämta. Nu är mina barn små och jag vet inte hur vi kommer att tänka den dagen detta kommer på tal
Själv har jag och syrran alltid fått smaka hemma. Aldrig fått nåt eget. Tyvärr har både syrran och jag upplevt ganska otrevliga saker kring sprit (alkoholism i släkten) så vi har varit försiktiga och var inte purunga första fyllan. Jag var 20. Syrran var nog nåt år yngre. Dessutom har våra föräldrar alltid varit noga med att påtala att vi inte ska dricka annat än om det är gott så på mer än en fest har jag fått konstiga blickar när jag hällt ut sprit. Jag dricker inget jag inte gillar.
 
Aldrig. Om/när mina barn kommer att dricka alkohol innan det är lagligt så ska den inte komma från mig. De vet att jag gör vad som helst för dem och att jag alltid är nykter för att kunna hämta dem när som helst oavsett vad som hänt och i vilket skick de än är.
Att jag inte köper ut till dem betyder inte att jag tror att de aldrig kommer att dricka. Vissa beslut måste de fatta själva. Hela mitt föräldraskap har handlat om att lära dem att ta ansvar för sig själva, att deras kroppar är deras och att de är värdefulla och viktiga. Men de vet också (hoppas jag) att det är ok att misslyckas och när de gör det så finns jag där och fångar dem.
 
Jag kommer ihåg att mamma hade en bra regel när vi växte upp, och det var att om vi inte drack alkohol, rökte osv innan vi var 18år, skulle hon betala körkortet. Blev en rätt bra motivering att inte dricka osv.

Känner inte direkt att jag missat något, festat har jag gjort tillräckligt efter 18år och numera blir det lite sporadiskt, men kanske är olika vad vet jag. :)
Hade vänner vars föräldrar körde med det, innebar ju bara att det blev en väldig massa hemlighållande. Hade inte vågat ringa hem till deras föräldrar om mina vänner blivit för fulla. Tror att det går utmärkt att som förälder säga att man inte vill att barnen ska dricka, men om de nu skulle råka bli för fulla så ska de ringa hem.
 
Mina föräldrar var väldigt liberala. Vi barn fick smaka vin/öl om vi ville redan från 15 års ålder och pappa var nog väl medveten om att vi snodde öl/vin/sprit av honom. Från 17 års ålder kunde vi få en flaska vin om vi ville vid utegång. Jag gick dock ut extremt sällan.

Ingen av oss barn är några storkonsumenter av alkohol idag och var det inte heller i ung ålder.
De av mina kompisar som hade benhårda föräldrar och aldrig ens fick smutta alkohol hemma, än mindre vågade de visa sig påverkade eller bakis för sina föräldrar - dessa var de som krökade allra hårdast i tonåren.

Själv vet jag inte om jag hade köpt ut - kanske ett par öl eller så men ing mängder. Hellre rena grejer hemifrån än någon slags fulsprit/häxblandning utifrån.
 
Jag blir helt förvånad över hur många naiva myter folk verkar gå på?

"Då vet jag iallafall vad hen dricker" - Nej, det vet du inte. Du har ingen aning om det du skickar med dricks upp av din unge, byts bort mot nåt annat, ges till stora kärleken, används som betalmedel för sex osv osv osv. Du vet inte heller vad din unge byter till sig, blir bjuden på, snor, "lånar" (du bjuder mig nu jag bjuder dig sen), får betalt i osv. Det är verkligen myternas myt, jag har ALDRIG (obs ALDRIG) stött på någon på fest som sagt "Nej tack, jag ska bara dricka mina två cider som mamma skickade med mig".

"Hellre ger jag än att hen t.ex. har sex för att få sprit" - Statistiken är väl rätt tydlig med att ungar som får alkohol hemifrån dricker mer än ungdomar som inte får det? Så sannolikheten att ungen ska ha sex för alkohol är nog iallafall inte beroende på om hen får sprit av förälder eller inte. Eller ska det erbjudas ett välfyllt barskåp som ungen har nyckel till? Annars fattar jag inte hur det kan vara en rimlig plan.

"Löfte om körkort om hen inte dricker innan 18" - Okej, det fungerade (typ) på min kompis. Men risken är ju stor att ungen, om hen dricker och mår dåligt, inte vågar komma hem. Och det är väl typ det sista man vill att en berusad tonåring ska känna. att hen inte vågar komma hem? Vem vill kasta bort ett efterlängtat körkort för en kväll som gick överstyr, liksom? Snacka om att bädda för smyg bakom ryggen, om ungen vill prova.

"Jag lär hen hur man dricker alkohol" - Nej, du lär hen ATT dricka alkohol. Du kan berätta hur "man ska" dricka alkohol på ett ansvarsfullt sätt, utan att bjuda på det och riskera ungens hälsa mer än nödvändigt. För jag antar att du inte erbjuder ungen att prova alla potentiellt farliga saker du vill lära hen att förhålla sig till? Fast ja, om du t.ex. lär ut trafikvett till små barn samtidigt som ni leker mitt på vägen så kanske det är rätt metod för dig.

Alltså förlåt men, har ni varit unga? Har ni haft unga kompisar? Har ni unga bekanta? Har ni typ varit ute i samhället någon valborg, skolavslutning, festival eller liknande? Eller typ sett sån där reklam som gick på tv förr om (o)ansvarsfull hantering av alkohol? För det låter inte riktigt så.

Och för att svara på själva frågan också:
Jag har inga barn, men skulle jag nån gång ha ett tonårsbarn skulle jag förhålla mig rätt likt min kära mor. Dvs definitivt ingen alkohol hemifrån, jag vill inte att du ska dricka, fulsprit kan vara farligt (fram med skrämselpropaganda ur verkligheten), det finns mycket beroende i släkten, men OM du dricker och blir full så vill jag ändå att du kommer hem.

Jag skulle även lägga till ett löfte om att inte bråka på ungen när hen är full, utan hämta och bädda ner utan knussel. Snacket skulle vi ta före och efter, dvs regelbundet hålla en dialog om alkohol. Skulle vilja att min unge visste tillräckligt om alkohol för att kunna vara ansvarsfull om hen ändå väljer att dricka, och/eller för att ha lite koll på sina kompisar. Beroende på ungens umgängeskrets skulle jag kanske även säga att fulla kompisar hellre får komma hem till oss än riskera att hamna hos nån random skummis, i ett dike eller i ett bårhus.
 
Och ja, apropå hur man dricker: Jag drack alkohol två gånger innan jag var 18. En gång när jag var 13 och jag och några kompisar kom på att vi ville "bli fulla", snodde typ en matsked vodka av ens föräldrar, delade upp mellan oss och blandade med juice, drack nån klunk var innan vi fegade ur av rädsla för att bli FÖR fulla :rofl:
Andra gången var jag 17 och smakade lite bål på en fest.

Jag fick alltså aldrig alkohol hemifrån. Det dracks typ aldrig hemma över huvud taget, så att smaka var liksom en icke-fråga.
 
Vad är "pundar-kretsar"? Halva Danderyd är ju fullt av pundare till exempel. De finns överallt.

Som uppvuxen i en grannkommun och i många år boende i en annan kan jag inte annat än instämma. Finns inget ställe norr om stan där det är så lätt att få tag i droger som Danderyds gymnasium.

Under tonåren på 80-talet kunde man nästan se på tåget hem vilka som skulle ta Djursholmsbussen 616, de var allra dräggigast och hade allra snyggast kläder.

Att tro att missbruk syns utanpå är mycket naivt.
 
Jag köper inte ut till min tonåring (gjorde inte det till de äldre heller). Alkohol (och för den delen droger) är dock busenkelt att få tag på för de som inte har åldern inne, den som tror något annat lurar sig själv!

Nu dricker ju inte min tonåring vare sig mycket eller ofta, utan det är vid speciella tillfällen och hon ljuger aldrig om det heller. Hon upplyser på förväg om hon ska dricka och brukar dessutom i efterhand tala om vad hon drack och hur mycket och för mig så är inte det faktum att hon dricker typ 2 breezer några gånger per år nån direkt katastrof.
 
Det där är den största myten som förvånansvärt många föräldrar går på, trots alla studier som visar att det inte funkar så.
Men vi är ju trots allt sjukt många som INTE drack mer än det föräldrarna köpt åt oss. Eller jo, möjligen en mun eller två av kompisens cider av annan sort men inte mer än så. Är vi mytologiska icke-existerande varelser då?

Det går liksom att lita på sina barn och ha en bra, stabil och trygg relation med dem.
 
Men vi är ju trots allt sjukt många som INTE drack mer än det föräldrarna köpt åt oss. Eller jo, möjligen en mun eller två av kompisens cider av annan sort men inte mer än så. Är vi mytologiska icke-existerande varelser då?

Det går liksom att lita på sina barn och ha en bra, stabil och trygg relation med dem.

Samma här. Jag fick också smaka alkohol hemma innan jag fyllde 18 (det var sjukt äckligt).
 
Mina föräldrar har aldrig köpt ut, jag frågade aldrig och dom hade inte gjort det ändå. Men hade dom gjort det hade vi bara haft ännu mer alkohol på festerna jag var på.
Det var alltid nån kompis som kunde fixa cider eller alkoläsk, så betalade vi för det med pengar, ej sex :p
Jag dricker också extremt sällan nu, nån enstaka gång om året och blir ännu mer sällan faktiskt full.

Ingen i mitt kompisgäng hade sex för att få tag på alkohol, känns som det är nåt mer som gått snett då än bara "mina föräldrar vill inte köpa ut"?
 
Ingen i mitt kompisgäng hade sex för att få tag på alkohol, känns som det är nåt mer som gått snett då än bara "mina föräldrar vill inte köpa ut"?

Mycket möjligt, men kolla bara på alla fräscha snubbar som tycker att de har rätt att ligga med en tjej för att de köpt drinkar åt henne. Det visar ju på att byte alkohol mot sex (mer eller mindre frivilligt) existerar.
 
Alltså. Jag ser det som rätt stor skillnad på att trilla på fyllan och att ligga på tågspåret.

Jag skulle dessutom inte köpa ut till någon jag inte trodde kunde hantera det.
Det är lite det som är poängen. Någon du trodde kunde hantera det. Du vet inte. Nästa gång råkar personen ha trillat framför ett tåg för att hen inte slutade vid "lagom" fylla. Det enda sättet att egentligen veta hur personen hanterar alkohol är att du följer med som en barnvakt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Alkohol är komplicerat. Kanske inte för varje individ men sett i stort perspektiv är alkoholen roten till så mycket ont som händer i...
16 17 18
Svar
358
· Visningar
19 667

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp