så tänkte jag till på andra sätt så nu gör jag som så att jag skifftar mkt mellan låg och hög form, samlar genom att bromsa ett bakben taget tills hästen nästan står stilla och trampar och sen länger jag ut den och går vanligt ett tag.
När man gör så så släpper kontakten helt med hästens mun när den trampar djupare och djupare in och sen får man den igen när man länger ut den.Rätt eller fel? Ingen aning men det känns rätt iallafall.
Men det här måste vara en växling mellan bär och skjutkraft eller hur , så brukar jag oxå göra ibland.
Jag tycker det känns väldigt rätt iallafall och i bärdelen har jag oftast ingen kontakt alls utan bara i skjutdelen fast det är bara i ett par steg, annars hade jag nog krävt en viss kontakt på yttertygeln, ja.
Men hade det handlat om tex en piaff med 7-8 tramp så hade jag begärt kontakt i tygeln för att jag måste känna att hästen vill gå framåt för ur den piaffen skall det oxå komma en passage och skall man få till den övergången perfekt i ett GP program så måste man ha kvar det där suget i bettet.
Att ha hästen bara på sätet i dom momenten är alldeles för svårt i ett tävlingsprogram där man gör så många övergångar från skjut till bärkraft och tvärtom. Det skulle bli väldigt hackigt tror jag om man inte skulle ha kontakten på yttertygeln för man behöver lite förhållningar där efter tex ökad trav osv.
Det blir en enorm skillnad att göra en rörelse var för sig eller att sätta i hop det till ett GP program på 6 minuter för det är enormt mkt svårare.
Min tanke bakom detta var att jag skulle samla dem på detta vis längre sträckor men mina hästar är så väldigt sammarbetsvilliga att de sätter sig så mkt att de inte orkar så många steg i taget därav att jag hela tiden skiftar mellan låg och hög form.
Men hur blir sökningen framåt nedåt med helt hängande tyglar?? Blir inte risken att nacken viks in lite för att hästen inte orkar, jag menar man känner ju direkt om man har kontakt med tygeln om hästen slutar söka sig till bettet . På hängande tyglar tror inte jag att det är fullt möjligt att känna när hästen istället knäpper av än dock lite.
En trevlig bieffekt av det hela var att jag förmodligen listat ut hur man lär en häst att piaffera :-) för den ena gör det numera så fort jag bara kramar den ena tömmen.
Fast jag upplever det som svårare att piaffera med kontakt på tygeln än med lösa tyglar men det beror nog på att min häst släpper ryggen lite och arbetar inte riktigt genom kroppen på lösa tyglar då blir det benlyft bara och det är inte så svårt
Med kontakten på ytter har jag ju bakbenen och ryggen lite på känslan i handen om du förstår, jag vet att hästen söker sig till bettet och måste använda sin kropp därav mkt jobbigare.
Jag är inte så skicklig att jag skulle kunna piaffera på lösa tyglar helt korrekt, det behöver jag kontakt på yttertygeln för att göra.
