Och här ger du även en tydlig beskrivning av hur det går om man gör "fel". Ju mer "fel" man präntar in- desto tydligare blir stigen i det bristande systemet - desto svårare är det att byta stig, för satans va knöggligt det är utanför stigen helt plötsligt. Man får börja om totalt om man har riktig otur.
Jag tror många svenskar är rädda för att göra fel (jag inkluderad
) och gör nästan ingenting alls eller testar olika vägar, som kompensation. Det blir inte rätt, men det blir heller inte riktigt fel, allt bara tar en jäääkla lång tid. Allt som man är säker på "trycker" man dit och allt det andra görs inte riktigt på riktigt utan görs mest ambivalent i brist på kunskap och säkerhet. man vågar inte välja stig pga att man är osäker på vad man håller på med, var stigen i slutänden kanske leder till för problem som sen måste tas itu med. Är det riktigt illa, får man backa rejält och börja om. Det är ganska jobbigt och nedslående!
Jag har själv varit jäklig rädd för att tex lära min häst galoppombyten och retar fortfarande upp mig på att jag fegar för att rida igenom byten i språnget. Enkla byten funkar klockrent, men i språnget vågar jag inte göra något för jag är rädd att det blir fel, tänk om han inte fattar? Kommer jag att göra rätt när jag då på bästa sätt skall "korrigera" mitt felsteg? Jag är skitskraj att det ska bli fel, hästen missförstår och jag stressar upp mig och det blir "svårt". Säg att jag då istället rider igenom dom på känsla och sen inser att jag gjort fel och sen får ett helvete att pränta av hästen det felaktiga rörelsemönstret. Jag kan rida byten enkelt på en välutbildad häst, byten på vartannat utan problem, men känner mig sååå osäker på att UTBILDA en grön häst så att det blir rätt från början och då blir det lixom inget alls istället.
Det bästa är att hitta en tränare som man kan LITA på till 100% och lyssna på vad tränaren säger. Det är bara det att det är så retsamt svårt att hitta bra tränare, så jag förstår alla de som "fegar" i ridningen!
