"Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Du (Kryddan) rider ju på kandar. Hur använder du stången jmf med bridongen? Bara för att få en starkare verkan eller med annan betydelse?
En del ryttare använder bridongen för uppresande tygeltag medan stången skall få hästen att flexa mer i nacken (dvs dra in nosen men ff med nacken som högsta punkt).

Jag vill inte ha någon stark verkan ifrån något bett, då är hästen dåligt grundriden om man skall behöva ta tag i den på det sättet. Behöver man av någon anledning säga till hästen att den skall vänta lite bättre så kan man inte göra detta på stång, då sätter man på hästen ett vanligt tränsbett och rider på det istället. Kandar är för finlir och inte för någon korrektionsridning.
Jag, som då inte är någon speciellt erfaren ryttare när det kommer till ridning på högre nivå, detta är första välutbildade hästen jag har ägt, är inte helt rätt person att fråga angående kandarbetts olika funktioner. Själv rider jag på kandar som på vanligt träns, rider på bridongen, men använder stången till att justera ner hästens nacke enkelt uttryckt. Alltså inte för att dra in nosen, utan för att på ett enkelt sätt undvika att hästen hamnar "över hand".
Det var en person som frågade i en tråd för ett tag sen vilka bett man rider på och VARFÖR man gör det. Det där fick mig att tänka efter och efter det har jag mest ridit på vanligt tränsbett. Kandaret åker på väldigt sällan numera, det blir när jag skall unna mig något extra bara. Min slutsats när det gällde mig själv var nämligen att när man sitter och rider på kandar för det mesta så maskerar man lätt över en massa grundproblem. Det är bättre att ta tag i dem, istället för att skylla ifrån sig att hästen går bättre på kandar... Jag vet ingen häst som egentligen går bättre på kandar, däremot vet jag många ryttare som säger att deras hästar gör det. Min åsikt är att där har man hoppat över vissa grundläggande bitar och försöker lösa dem igenom att stoppa in en stång i munnen på hästen istället. Kandar är en utökad svårighetsgrad och inte någon genväg. Har man däremot gjort sig omaket att verkligen se till att rida igenom sin häst ordentligt och ha den känslig och alert (och väl framme för handen), ja då kan ett kandar vara fantastiskt att rida på. Men sen måste man hela tiden gå tillbaka till vanligt tränsbett igen för att kunna göra det där "tråkiga" vardagsjobbet. Så ser jag det. Frågar du en portugis får du ett annat svar, de sitter jämt och rider på kandar och olika stänger. Men jag vill ha en häst som ett dragspel när jag rider, uuuut och iiiin... Lång och kort. Det är svårt att rida så om man har betslat upp för mycket. Iberiska hästar är så korta i kroppen för det mesta så de måste sträckas ut också och inte bara ridas komprimerat hela tiden. Det är i a f min åsikt om man skall få en iberisk häst att hålla. Bara den är lugn och i balans! Inga skenande symaskiner alltså... Allt jag skriver handlar endast om iberiska hästar btw, det är det enda jag rider sen snart 13 år tillbaka.

 

[Tora]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Har du ridit ett "vanligt" halvblod på kandar? Rent spontant så känns det som om det skulle vara svårare att rida en "av dina hästar" på kandar än ett halvblod. Att det kräver mer av ryttaren. Men jag kanske är helt ute och cyklar?

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Nej, du har säkert rätt i att det är svårare på en iberier än på ett halvblod. Jag har aldrig ridit halvblod på kandar (kanske någon enstaka gång för länge sen som jag har glömt?) bara ponny för ungefär 42 år sen

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag frågade efter hur Kryddan använder stång resp. bridong när Kryddan använder kandar.

Man drar inte, det har du rätt i. Hästen drar in sin nos genom att använda några muskler. Hästen kan inte sträcka in sin nos.

En muskel kan inte sträcka ut sig själv överhuvudtaget, varken hos häst eller något annat djur. En muskel kan bara dra ihop sig. En muskel kan bli sträckt genom att något annat gör så att den blir sträckt.

När hästen jobbar bakifrån o man vill ha mer samling kan den själv kröka ihop sig alt. spjärna emot. Lillfingret ger en signal via käke o nacke- sänk!
En häst kan stretcha sig själv, men vi som ryttare kan hjälpa den med det under ridningen- stretcha- visa vägen.

Man kan också via skänkel/ sporre stimulera hästen att ta i mer bak via magmuskeln.

Hästen har "munspel" också, särskilt när den funderar/lär sig/har kommit på något.

Den skrönan gäller inte ridning eller annan vettig hantering.

Efter kiropraktik det förekomma. Kan vara smärtbetingat/ tvingat.
I mina ögon är det samma sak som med kattdjur. Gäsp- nervöst betingat.
Få hästar är vita om munnen som rids kontakt o formlöst. Rider man bra blir de vita även med bettlöst. tuggar de o fixar o donar är de oroliga i munnen. Så blir de oftast på blank stång o stora rörelser. Det handlar inte om att de tänker....

Man vill inte att kontakten alltid bara sker med mungipan, utan att det blir en signal till bakhovarna. Därav nosgrimma.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Min erfarenhet säger samma sak. Hästen spelar med munnen när den har ont, blivit skrämd eller tvingad till något och liksom ger upp och släpper lite på spänningarna. Men visst kan det vara när de lärt sig något- men då typ att den inte kommer undan och underkastar sig. Kvarleva från föltuggandet?

Sen kan de ju liksom rycka lite i mulen när de är avslappnade och nästan sover...men jag ser det lite som en ventil som släpper ut spänningar...

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Håller helt med dig!

 

[Sylvatica]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag måste bara kommentera angående vippande öron. Det måste vara oerhört individuellt vad det betyder. Jag hade en häst som då och då fick vippande öron när vi "dressyrade" lite och jag menar inte att hon spelade med dem, de hängde verkligen totalt lealösa ut åt sidorna och vippade med varje steg. Jag kommer inte ihåg hur länge det brukade vara men några minuter tror jag. I vilket fall så var vi sannerligen inte något stjärnekipage så jag har svårt att tro att det berodde på att vi uppnått något särskilt fantastiskt. Jag menar, vi var (och jag är fortfarande) ju bara ett skogsmullepar som oftast lallade omkring i skogen och knappt ens kunde få till vänstergaloppen, även om vi oftast hade väldigt roligt.

Annars har jag inget att tillägga i diskussionen, även om jag tycker den är hemskt intressant och lärorik, tack för det ni som skriver!

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

...och den visar oxå hur svårt det är att enas om korrekt ridning

Förutom att webbplatsen redovisar en åsikt, är vinklad som tuapua säger, så har den massor med bilder, både fotografier och teckningar, som visar hästar i olika rörelser och positioner, muskler och skelett och hur det hänger ihop

... t.ex. de här som visar en häst som dragit in rumpan (samlat sig) i piaff

... och de här som visar en häst som INTE är hög fram i piaff.

... eller den här där bakbenen inte är med och hästen inte är "hopkopplad"

... de här är inte så bra heller

Så här kan det bli när man ridit LDR och sedan försöker lyfta upp den till GP-form. Dressyrhästen måste liksom alla andra träna sina rörelsemönster, reaktioner, muskler, mm på det jobb som den skall göra senare.

Den vänstra hästen är hoptryckt med tekannehals och den högra sänker ryggen bakom sadeln.

 

[Totola]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Helt ok för mig att folk gör olika.
Men hur bygger du överhals då underhals är starkare?
Hur får du hästen att "droppa" huvudet om du aldrig inverkar med tyglarna?
Rider du i halsring enbart?
Vad menar du med ihopsnörpt underhals?

Att rida med hängande tygel är målet, ridprinciperna blir desamma och ibland kan det därför kännas ok med lite häng, men behöver man ibland ta direkta tygeltag rider jag hellre med lite kortare tygel för att som redan påpekats inte behöva bli så grov i det läget, och hinna med. Lite olika utifrån dagsform och situation mao, men inverkar i tygeln -absolut (målet precis som för de flesta att göra det så lite som möjligt, men behövs det så behövs det. Så lite "direkta" tygeltag som möjligt, det är endast en nödlösning.) Rida i halsring är inget jag normalt sett brukar göra!


Själva principen bygger på att så länge hästen använder sin underhals så behövs den, men det är klart - om den verkligen bullar ut kanske det är något som går att förbättra i ryttarens inverkan eller hur man lägger upp träningen. Man vill såklart inte att underhalsen ska jobba enbart utan att både under- och överdelen av halsen ska jobba. Men exakt vad man gör i ett sånt läge går inte att svara på, det är så olika vad som behövs just då för just det ekipaget. Kanske är det bra att jobba på ändå så hästen coolar ner av att bli sysselsatt, kanske är det balansen som brister, kanske tycker hästen att ryttaren blir obekväm- för påfrestande för ländryggen t ex.
Formen framtill kommer när det som händer bak är bra, det är väl det som känns viktigast. Att inte "ta" hästen på tygeln, men självklart välkomna den om den söker sig fram.


Ihopsnörpt underhals: ungefär likvärdigt illa med "halvt förtvinad underhals" men inte nödvändigtvis samma, statiskt spänd underhals. Ibland kan man se hästar som drar ihop underhalsens muskler, särskilt vanligt att se om hästarna hamnar innanför lod eller går med ganska mycket stöd, i de fallen kan man ibland också se en lite väl starka nacke i förhållande till resten av halsen.

Här är en variant: (observera "gropen" i framkant av underhalsen)

Häst med synnerligen outvecklad + spänd underhals högst troligt pga ridningen:

(missförstå mig rätt, den är säkert bra på sin grej- men frågan är hur bra det är för helheten i fysiken).

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Min erfarenhet säger samma sak. Hästen spelar med munnen när den har ont, blivit skrämd eller tvingad till något och liksom ger upp och släpper lite på spänningarna. Men visst kan det vara när de lärt sig något- men då typ att den inte kommer undan och underkastar sig. Kvarleva från föltuggandet?

Sen kan de ju liksom rycka lite i mulen när de är avslappnade och nästan sover...men jag ser det lite som en ventil som släpper ut spänningar...

Det har alls inget med underkastelse att göra, hästen ser faktiskt ut som om den funderar på vad den just lärt.

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Den skrönan gäller inte ridning eller annan vettig hantering.

Få hästar är vita om munnen som rids kontakt o formlöst. Rider man bra blir de vita även med bettlöst. tuggar de o fixar o donar är de oroliga i munnen. Så blir de oftast på blank stång o stora rörelser. Det handlar inte om att de tänker....

Man vill inte att kontakten alltid bara sker med mungipan, utan att det blir en signal till bakhovarna. Därav nosgrimma.

Jag vet inte vad du avsåg med skröna. Om det är den här texten Hästen har "munspel" också, särskilt när den funderar/lär sig/har kommit på något som jag skrev är det bara att beklaga dig som inte haft förmånen att se/uppleva det.

Håller med om att de får läppstift även utan bett.

Nosgrimma började man använda vid jakt för att om hästen stod på öronen skulle grimman hjälpa hästen att hålla munnen stängd så att den inte bröt sönder käken/huvudet.

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag vill inte ha någon stark verkan ifrån något bett, då är hästen dåligt grundriden om man skall behöva ta tag i den på det sättet. Behöver man av någon anledning säga till hästen att den skall vänta lite bättre så kan man inte göra detta på stång, då sätter man på hästen ett vanligt tränsbett och rider på det istället. Kandar är för finlir och inte för någon korrektionsridning.

Jag var bara nyfiken på hur du gör. Jag är av den uppfattningen att kandar INTE är någon förstärkt broms eller liknande. Bridongen skall betyda något för hästen och stången något annat. Hästen måste skolas i detta som i allt annat, så den vet vad ryttaren vill med inverkan med bridong resp. stång. En del kallar detta för att "skola munnen".

Det finns en annan tygelfattning än den som du hade på bilderna som ger en tydligare signal - gör det lättare att separera inverkan med med de olika betten.

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Nja fast skall man hårdra det så är även riden piaff en inlärd konst. Den största skillnaden är väl dock att man kan påverka kvalitén, tempo och utförande på ett helt annat sätt när man rider (eller tömkör för den delen).

Det är klart att hästen måste läras de hjälper som skall användas för att få piaff. Jag anser att man rider piaff med flera hjälper som kombineras, det är inte bara 1 enda kommando. Man kan naturligtvis lära hästen att göra piaff när man säger trav om man så vill, men det är inte att rida hästen till piaff.

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag tycker det precis som med öron och ögon finns en hel delolika signaler hästarna kan ge med munnen.
Det finns också lugna tuggningar och stresstuggningar/hackande.
Jag tycker inte det behöver vara negativt om en häst lugnt och mjukt rör munnen likt den tuggar. Det ska dock inte slå ihop tänderna eller spänna läpparna eller tunga i det. Och kollar man på öron och ögon samtidigt kan man se om de ser avspända ut och då få en hint om det är ok tugg eller inte.

Jag tycker man kan få bra tugg även på bettlöst. Att arbeta vid hand gör en väldigt uppmärksam på sånt om man har intresset av såna detaljer. För man är ju så nära fronten och har fri sikt till huvudet hela tiden. Väldigt lärorikt!

Jag är ju dock en sån som skyr snokremmar och hårt dragna nosgrimmor. Jag vill inte låsa käken just iom att jag anser att en eftergiven häst även är eftergiven/avslappnad i käken. Tar jag i tygeln ska hästen följa. Och är den relaxad och eftergiven och lösgjord kommer den också släppa käken(och tungan då givetvis).
Läpparna är stängda och mjuka. Men man känner att käken liksom följer med någon halv till hel cm.
Iom att käken och tungan är direkt förbunda med nacken och jag vill ha nacken lösgjord iom att den i sin tur påverkar hela kroppen så vill jag inte låsa fast käken/tungan med nosgrimman. Och jag vill få underkäken loss just iom förbindelse till nacke och resten av kroppen.

Dock ska man ha klart för sig att en lösgjord häst är VÄLDIGT utsatt! Så även en häst som går i låg form/på tygeln. Det är ett otroligt förtroende de ger oss.
Och det ska man förvalta väl!

Har hästen gett efter och är lösgjord har de inget försvar. Tar man för hårt i dem då kan man göra illa dem. Psykiskt och fysiskt!

Att ge sig så till en ryttare är att vara undergiven. För man har lagt sin trygghet i en annan varelses händer och släppt kontrollen.
Sen kan man som människa ha betingat ordet undergiven till något negativt. Men det är naturligt för hästen att vara över eller under i rang. Och så länge som man bara vårdar det förtroendet och inte sas sätter hästen i skiten genom att bli brutal eller göra för svåra saker är det inget förnedrande för den att vara undergiven. De funkar inte så.
Men iom att de dels släppt det fysiska försvaret i form av att hålla emot i muskler men också sänkt sin kroppsposition så de ser sämre och inte kan fly obehindrat så är de undergivna och utsatta.
Där måste vi vårda det förtroendet!

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Det är inget kvitto på att din häst jobbar korrekt i form av att den maximalt bär och är maximalt lösgjord eller balanserad.
MEN det är oftast ett kvitto på att de är avspända.
Min gammelgubbe har också såna öron. När han är avspänd och ens bara blir ledd så flappar öronen hit och dit(så även hans underläpp ).
Så han arbetar ju inte maximalt. Men han är avspänd mentalt och fysiskt.
Det är jättebra om din häst är!

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Nej jag tror inte heller att det är fel att hästen är undergiven. Men jag tycker ändå att munrörelser i samband med arbete ofta kommer efter något som av någon anledning gjort hästen spänd- och sedan accepterar situationen.
Men det är rätt intressant för precis som du säger finns det ju tusen små signaler runt hästens mun som man aldrig hör talas om!

Min unghäst kniper ihop läpparna benhård när han är spänd och det är han mycket i detta kalla väder. Då finns ingen kommunikation med honom alls... När han börjar flytta runt bettet lite och röra läpparna så börjar han slappna av och liksom ha tid för att ta in i alla fall det faktum att han har ett bett i munnen

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag tycker Iberier kan bli lite tydligare på sätt och vis där iom att de lättare backar av från handen än många halvblod. De är ju dels känsligare. Men har också öht lättare att släppa ryggen när de rör sig opåverkade tex i hage etc med. De är ju rörligare och sitter inte ihop på samma sätt som halvblod.

Så visst kräver det mer från ryttaren iom att de annars helt kan backa av. Man måste förmå rida med finare signaler och mer på sitsen. Annars skiter det sig helt.
Är de importerade kan de ju dessutom varit ridna på blank stång eller kandar och då ibland med annat fokus än att de ska komma fram till handen. Mer fokus på att det fladdrar, ser energiskt ut etc.
Då kan man få ett jobb att lära dem komma fram iom att de av naturen är känsligare och sen kanske tom blivit avskrämda från handen. De kan ha lärt sig springa på fort med ihopdragen hals, utan att ryttaren sitter och håller.

På halvblod så kan man ofta rida lite fel utan att hästen är så tydlig med att det är fel. Så på sätt och vis är de förlåtande. Men för ett tränat öga ser man fortfarande de där missarna även om hästen för en lite mindre skolad person både ser mer ok ut och känns mer ok.

Så på sätt och vis tycker jag iberier är enklare. Gör man små fel skiter sig rubbet. Man kan inte sitta och tjuvhålla i stången eller likn. Bra!

Dock upplever jag att de också är känsligare för vilken stång man har. Många halvblod kan man rida dugligt på de flesta bra stänger. Men med iberierna så är de ju känsligare och då får man också leta bett nogrannare redan från start.

Mitt halvblod tror jag visserligen kommer bli samma då han ska få kandar. han har dock fullblod i sig och det har verkligen slagit igenom i hans lilla, känsliga minimun. Han är också extremt känslig och rörlig för att vara halvblod(om än inte flashig stor gång, så är han rörlig i lederna åt håll halvblod inte brukar kunna röra sig i).

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag jobbar ju just nu hästar i kapson en del för hand. En del av dem är nya för mig och andra är gamla kända saker.
jag tycker man kan få en inlärningstuggning, avslappningstuggning och en igenkänningstuggning som jag ser som bra saker.

Sen ser jag också en del tuggande som jag ser som ngt som kommer sig av spänningar. Antingen mest bara av fysiska orsaker. Eller av psykiska som då också blir fysiska.

Man kan lära sig mycket om hur hästen funkar bara man lägger tid på det och är öppen för små detaljer.
Just iom att jag så ofta hamnar nära hästens huvud har jag rätt stor träning i att se mun, ögon och öron.
Min ena tränare är också förtjust i arbete vid hand och gör det väldigt ofta och väl. Även han har pratat om de munrörelserna. Iofs hans fru och min andra tränare med.

Man kan försöka bli medveten om hur mkt man själv rör tungan, käkar ec utan att det betyder tugga på mat, stress-bita-ihop, le etc.

En lösgjord häst påverkar man ju tunga och käke. Så att den då rör dem lite tycker jag inte är konstigt, snarare bra om det sker ibland. Det lösgör ytterligare tror jag. Ngt som rör sig avspänt är inte i motstånd sas.
En häst som biter ihop hårt eller tuggar hårt är helt annat. Det är för mkt kraft mellan två saker(käkarna)=spänning.
Samma tungfibbel=spänning.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Menar du att du tror att det finns dressyrryttare som aldrig rider sin häst i "tävlingsform"?
Finns det idag ryttare inom någon disciplin som inte rider någon form av LDR?

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Angående piafferna så hade det ju varit intressant att veta vilken poäng de fick på piaffen. Finns ju många hästar som inte har just piaff som specialitet. Man kan göra dåliga piaffer och vara bra placerad i GP om man har andra kvaliteter.

Man kan få en bra piaff bild utan att ridningen innan är fantastisk. Man kan få en dålig utan att Ridningen egentligen var så skit...

Piaff är ju inte kvittot på en hållbar häst i mina ögon. Jag har sett hobbyhästar piffa helt otroligt, bara därför att de haft talang för det. Men i vanligt arbete är hästen lika framtung som en draghäst. Alla halvblod har inte det, ryttarna får jobba på det men det är inte lätt att få till det på tävling sen eftersom man inte vågar pressa hästen då. Hellre lite stilla tramp än ihopdragna halsar...