Kolik- och brandbilsbarn!

Status
Stängd för vidare inlägg.
J

Jossan

Ni med erfarenheter av kolik eller s.k. "extra krävande barn", har ni några tips eller råd att dela med er av?
Vilka teorier har ni om orsaker och behandlingar? Stress hos mamman? A**a Wahlgrens dödsångest-teori? Vad har hjälpt ER?

Vad gäller kolik, när gick det över? Hur yttrade det sig? Hittade ni NÅT som lindrade? Hur behöll ni själva förståndet...?
Någon man älskar så oerhört mycket har ont och bara skriker/gråter hysteriskt timmar i sträck vad man än gör. VARJE DAG. Man kan bli knäpp och inlagd för mindre :devil: .

Och ni med erfarenhet av brandbilsbarn, hur yttrade det sig? Hur vet man att barnet inte bara har ont? Hur ofta är normalt att ett litet barn (i det här fallet 10 veckor) skriker eller är gnälligt? Hur länge kan barnet skrika av "övertrötthet"? Hur har ni gjort? Burit hela tiden?

Neo skriker kolik-skrik mellan 1-5 timmar varje kväll. Inte sällan slutar det med att jag gråter ikapp med honom i ren frustration, även om jag tycker att jag blivit något lite bättre på att hantera stressen på sistone.
Men även på dagarna är det ofta gnälligt och han känns inte ofta helt tillfreds med livet, nån stund på morgonen bara och om vi är iväg och han får åka bil. Då kan han sova nästan hur länge som helst, med enstaka matpauser. Skötbordet är också en favoritplats, där gråts det sällan (hur kommer det sog om de har så ont?), likaså om man leker och skuttar med honom i soffan. Överlag kräver han väldigt mycket närhet, jag bär, sitter eller vaggar honom nästan hela tiden.

Annars har vi försökt allt. Matar numera utan att nånsin kolla på klockan, han får äta precis hur ofta han vill, främst bröstmjölk men kompletterar med tillägg. Förr åt han stora portioner, nu äter han kanske 50-70 ml åt gången, sen tröttnar han, för att vilja äta igen efter en stund upp till kanske 2-3 timmar som längst.
Har testat Minifom, men slutade när jag inte tyckte det gav nån effekt. Likaså bara tillägg vs. bara bröstmjölk. Vi har burit, vaggat, gått omkring med bärselen, hållt nära, ammat osv.
Han ser ut att till sist somna av ren utmattning, precis söndergråten och svullen... :cry: Oftast får vi känslan av att han har ont, men ibland känns han bara ARG... Hur starkt humör och temperament kan så små barn visa? Han känns verkligen som en bestämd kille, som vet vad han vill.


Alla tips, tankar och idéer emottages som vanligt med STOR tacksamhet!!!

:bow: :bow: :bow:




/Jossan
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Fortsätt med Minifom, om inte annat så är det helt ofarligt!
Vad säjer BVC? Hurdan är han i magen i övrigt, avföringen osv? Lös, hård, bajsar sällan eller ofta?

Min minsting hade lindrig kolik under en period. Han var också nästan alltid nöjd på skötbordet! Har för mig att det slutade strax efter 3 månaders ålder.
Det ÄR väldigt frustrerande när de har sådär jobbigt!
 
Senast ändrad:
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Hej och tack!

Jag ska köpa nytt Minifom nu, vet ju att det ändå inte tas upp av kroppen. Har för mig att nån sa att det t.o.m kunde överdoseras för bättre effekt?
Avföringen ser normal ut, gul, ibland lite grönaktig och grynig. Kommer oftast en gång om dan, ibland 2 ggr.
Allmänt verkar han gasig, har fisit för jäkla illa de senaste dagarna... :devil:

Jag HOPPAS, HOPPAS det går över snart, men vet de som dragits med det i 6 mån...
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

gul avföring = normalt, blir den grönaktig så behöver han mer av "grädden" i slutet i bröstet...

har DU ätit något särskilt? Något som han kan ha blivit fisig av? typ lök eller nåt?

Bära dem liggande på mage i famnen (över armen/armarna) brukar funka - men bara o mman går.. Räcker inte att stå o gunga eller sitta ner, utan man måste gå...

Lycka till!
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Hmmm.... det var mer än jag visste. (ang. bajsfärgen :D )

Jag har de senaste 2 veckorna satt mig själv på anti-fis-diet (för hans skull :crazy: ), så jag tror inte jag fått i mig varken lök eller nåt annat gasframkallande. Lite blomkål igår, om nu det är farligt, men illa luktade han ju tidigare.

VARFÖR måste man gå? Märker ju att det är så, men varför??? Om man rör dem på samma sätt sittandes?

Och varför i allsin dar är det bara på kvällarna det skriks?



/Jossan
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Min granne fick sätta sig själv på rejäl diet när hon ammade sina barn för att barnen inte skulle ha så ont. Vad hon kunde äta var i princip ljust bröd och korvsoppa där korven inte var stekt innan. INGEN mjölk/grädde/gräddtårta/blomkål/lök/paprika/mörkt bröd/stekt mat/kål/ mm, det hjälpte hennes barn.

En annan bekant som var i motsvarande situation som du är i nu blev hjälpt av att utesluta ALL mjölk ur den egna kosten. BVC hävdade innan att det inte skulle hjälpa. När hon sen i misstag hos svärmor åt mannagrynsgröt så var det kolikskrik och bärande igen.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Det är av någon anledning jätteskillnad att stå och sitta, men jag kan för mitt liv inte komma på vad, men ungarna märker direkt!

Vid 8v gav jag upp bärselen och köpte sjal, och det gjorde jättestor skillnad! Kunde t.o.m. sätta mig vid datorn med barnet i sjalen!

Än idag (2 år gammal) är brandbilsbarnet mycket mer krävande än det äldre mmmm-barnet, och har ett riktigt humör!
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Bära och bära och åter bära... Jamtland sydde ju sig en sjal av lakan, det kan vara värt att prova, för det underlättar för en själv att man kan göra något trots att man bär... Man släpper en hel del av stressen, och gör att man själv blir lugnare och det känner barnet av.
Ameo skrev ju även att när bajset blir grönaktigt så behöver de äta mer "fet mjölk" Om han ammar och sedan inte vill ha mer på en gång, erbjud samma bröst igen nästa gång han är hungrig.

Prata med BVC om att kanske titta på mjölkallergi, det kan ju vara något sånt som spökar.

Ang gående så har det hos mina små änglar ibland fungerat att lägga en kudde över knäna när man sitter i soffan/fotölj och sedan lagt barnet på mage tvärs över benen och sedan göra tå hävningar och buffa lite i baken... Då kan man i bästa fall följa ett tv program ialla fall...;)
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Varje kväll hos mig är fiskväll :rofl: lillen får mer eller mindre knip efter sitt tillägg som han får en gång om dagen vid ca 21 sedan han var ca 4 v. jag masserar då magen med handflatan o ett lätt tryck medsols. man känner att magen är hård istälet för mjuk o han kniper med benen mot magen. sedan efter några varv massage trycker jag båda benen uppåt så knäna trycker mot magen man håller kvar ngn s o oftast fiser han då annars tar jag v ben o h arm korsvis. ibland fiser han 20 ggr!! så nog har de gaser allt. dock hjälpte detta aldrig på första sonen som hade nästan kolik från 3 till 10 v ålder.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

en av mina bästa kompisar har en dotter som skrek i ETT ÅR ! Hon vaknade var tjugonde minut och skrek jämt, enda natten hon råkade sova hela natten så vaknade föräldrarna panikslaget av att hon inte skrek och väckte henne för att se om hon levde ! Det gjorde hon och började skrika !

De vet inte alls vad det var, sen slutade hon och hon är världens gulligaste och mest harmoniska unge sen dess.

Det var inget tips, men en historia.

Ett tips, en av mina kompisar hade en brandbil till första barn, hon köpte sig ett par hörselkåpor med musik i så hon i allafall inte belv påverkad av skrikljudet när hon gick runt med lillan ! Det tyckte hon lättade lite iallafall.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Det är TRÅKIGT att vara stilla/lågt ned.

Mitt brandbilsbarn hade inte vad jag vet ont i magen men var i princip bara nöjd när han skakades, ibland i bilen eller oftast bars omkring eller åkte vagn på dålig grusväg, helst skulle det skumpa ordentligt och han vara högt upp. Sova intill diskmaskinen kunde funka också.

Allra bäst var det i bärsele på hästryggen i obekväm gångart :p

Det där bära-bära-bära- skumpa-skumpa-skumpa tog tvärt slut när han blev ett år och började springa själv.

Det var som frustration att han liksom inte kunde ta sig dit han ville eller få mer action på egen hand när han var bebis.

Mitt mmm-barn skulle jag aldrig komma på tanken att ta med på hästryggen :o han skulle bli höjdrädd...
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

*kl*

Idag fick jag höra (genom en tjej i mammagruppen som hört det från vår BVC-sköterska) att det var bra för onda magar att den ammande mamman dricker lightläsk. Tydligen ger aspartamet lite laxerande effekt och därmed är det bra för magen. Tycker det var väldigt intressant att lightläsk äntligen utpekades som något positivt.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

jag dricker kollossala mängder lightläsk :o en hemsk ovana - jag vet, och det sista man kan säga om Emma är att hon är lös i magen snarare tvärt om (hon gillar inte att dricka - det är bara tutten som gäller)
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Det låter bra att han får äta precis när och hur mycket han vill. Vissa tror att kolik beror på omogna tarmar, på att barnet inte mår bra av vad mamman äter (ex.vis mjölk- mjölksockerkänslighet), på att barnet inte blir mätt och till slut skriker sig till magsår etc.
Prova massage, minifom (står på flaskan att det tar två-tre dygn innan det verkar - en kompis överdoserade upp till 30 droppar innan det hjälpte hennes lilla), utesluta vissa grejer ur kosten. En sista utväg är i vissa fall kiropraktik, jag har läst om flera som direkt blivit hjälpta men jag tror egentligen inte det är tillåtet.
Har man ont i magen tror jag närheten till mamma blir ännu viktigare än för barn som mår gott. Jag önskar dig och pojken all lycka och hoppas att han snart blir bättre!
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

:cry: :cry: :cry:

Ungefär så känns det idag.
Det här är helt enkelt INTE HÅLLBART längre.
Nog för att det bara är en begränsad period, men jag måste ändå kunna gå och kissa! (Skulle antagligen dra på mig diverse sjukdomar om jag håller mig tills han är 6 månader eller i värsta fall ännu längre.)

Jag har varit utan mjölk nu för treje dagen, tänkte försöka en vecka som BVC föreslog, även om jag egentligen inte tror det är det. Ingen skillnad alls ännu.
Kvällstid är det kolikskrik minst 1 timme nonstop (skrik som inget hjälper på) och dagtid är det gnäll HELA TIDEN om vi är hemma. Ända sättet att få tyst på honom är att amma eller ha honom jättenära, skuffa och hålla ena handen i hans ansikte och den andra i hans ena hand, ibland kan jag inte ens titta åt ett annat håll!
Så fort jag reser mig spottar han ut nappen och börjar gnälla/skrika.
Känner mig INGET låst.
När jag gav tillägg (som jag inte kan nu när jag testar komjölksintolerans) kunde jag iaf bulla upp kuddar och ge honom flaskan, eftersom han föredrar att äta i princip varje vaken sekund. Dock inte mycket, ofta vill han bara tutta en stund, för att känna sig trygg och bli lugn, antar jag. Att ha flaskan ger alltså mig en FRIHET, om än bara för några minuter, som är enormt behövlig och uppskattad!
Nu kan jag inte göra NÅT, soffan är mitt fängelse...

Har hört om tillägg utan komjölk. Nån som fått det utskrivet?
Antar att jag inte skulle få det om jag inte vet med säkerhet att det blir bättre utan komjölk, och det tar ju några dagar till.

Men som det är nu sitter jag bara och gråter *skrivs med sonen i famnen*. Nu vaknade han efter att ha sovit 10 min för första gången sen kl 9. Känner mig så LÅST!!!! Vill inte amma längre, inte dagtid. Jag har inget liv, jag kan ju bara sitta och glo på tv, kissnödig, hungrig och skitig. När sambon väl kommer hem är jag så trött att jag inte ORKAR göra nåt eller ge mig ut.
Och BVC dömer bara, känns som att jag hittar på, överdriver eller är bortskämd. Att inte amma fullt är inget alternativ för dom, därför vet dom inte att han fått tillägg.
Fick tips om en bra privat barnläkare som jag ska ringa imorrn bitti.



/Lessen Jossan
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Det enda råd jag kan ge dig är att bära och åter bära.
Det ÄR jobbigt med kolikbarn, Men det går över.
Min tjej hade kolik i 10 månader och skrek hela kvällarna och halva nätterna om jag inte hängde henne över axeln och gick runt. Att ens tänka tanken att slå sig ner någonstans och vila en stund var inte att tänka på. Det var bara att gå. Men som sagt det går över.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Ja, kolikdelen går ju över. Men som Sar skrev, kolikbarn blir ju så beroende av mammans närhet även dagtid, när det INTE gör ont.
Alltså, kolibarn blir ofta brandbilsbarn också!
Som om inte det ena är jobb nog.
Kvällstid är det mer hanterbart, då är vi två och det går till sist över.
Gnället håller ju på hela dagen, från morgon till att koliken kommer på kvällen.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

OK här är min erfarenhet och tips:

Mammor som är oroliga och "gnäller" på BVC är bara hönsiga -PAPPOR som slår näven i borted säger att något är fel DOM blir hjälpta... tyvärr är det så... så om du har möjlighet - skicka pappan och barnet till bvc och kräv lite utredningar!!!!
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Som nu, han illtjuter igen, trots att han åt för en halvtimme sen, han är nybytt, jag håller honom i knäet, han har nappen och min hand.... Han kommer inte bli tyst förrän jag sätter mig i soffan och ammar IGEN, vilket jag gör nu.
Älskar min son, men HATAR det här.
 
Sv: Kolik- och brandbilsbarn!

Men om du hänger honom över axeln och går runt samtidigt som du duttar honom i rumpan lite. Tystnar han då?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 825
Senast: Anonymisten
·
Småbarn Vi har sökt vård både på jourcentral, akuten och kommer sannolikt behöva söka oss till VC nästa vecka om symtomen inte släpper - men är...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 288
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
62 170
Senast: lundsbo
·
Småbarn Jag tänkte först skaffa ett anonymt konto, men jag orkar inte. Det är ju heller inget att skämmas för tänker jag (försöker jag tänka)...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
15 218
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp