Sv: Killar och ridning!
*knapplån*
Som mamma till snart 12-årig son som rider så har jag mött på följande negativa saker som min som råkat på som hästintresserad pojke:
- Klasskompisar som gör sig lustiga över hästar och ridning
- Ont om killkompisar bland ryttarna
- Tjejerna kan vara rätt jobbiga och "typiga" mot en ensam kille. Jag tror att det främst gäller nu, när han är så pass liten. Vad jag minns så var det helt andra bullar som gällde i stallet när jag var tonåring och äldre och det förekom killar i stallet. Så där får han väl bida sin tid så får han "belöning" så småningom
.
Nu rider han inte på ridskola utan har egen ponny och tar privatlektioner.
Det som gör att han gärna rider vidare, förutom att han gillar sin ponny då, är:
- Det har kommit till några få andra killar som rider inom klubben och som är i samma ålder, så de kan iallafall umgås vid klubbträffar och när det är laghoppning.
- Det har gått väldigt bra för honom och hans ponny rent tävlingsmässigt vilket gör att han ändå kan sträcka på ryggen om det är någon som tråkar honom i skolan.
Jag tror att det är svårare för en kille att hålla fast vid sin hästhobby om det är för trist på lektionerna, eller om det inte går bra tävlingsmässigt, just för att det sociala inte ger tillräckligt mycket tillbaka. En tjej som sköter hästen, som rider lektion och som tävlar lite då och då kan "ta" att det inte går så bra eller att lektionerna inte är så fantastiskt roliga, just för att hon har ett socialt nätverk i stallet. Hon är (eller: kan vara) där för att umgås med kompisar minst lika mycket som för hästarnas skull.
Det blir inte samma sak för en 11-årig kille, om det inte finns andra grabbar i samma ålder där. För visst kan även tjejerna vara killens kompisar, men det blir inte riktigt samma sak...
