KBT

[Maoam]

Någon som går eller har gått i KBT-terapi? Hur upplevde du det? Blev/blir du hjälpt av det? Varför går du?

Har precis börjat efter remiss från läkare och är lite nyfiken på andras erfarenheter av detta.

 

[Elina8]

Någon som går eller har gått i KBT-terapi? Hur upplevde du det? Blev/blir du hjälpt av det? Varför går du?

Har precis börjat efter remiss från läkare och är lite nyfiken på andras erfarenheter av detta.

Jag gick en gång, blev inte fler för jag tyckte inte det gav något alls med just den personen.
Jag gick när min kropp började protestera efter en lång period med mycket stress, då var jag sjukskriven och kände att det hade varit bra att få hjälp utifrån att få ordning på allt som just då samlats i en stor trasslig hög. Det är mycket möjligt att KBT passar mig i andra situationer eller med en annan terapeut. Men just detta mötet ledde mest till att jag blev irriterad över att terapeuten bara satt och konstaterade massa självklara fakta som jag redan visste. Detta skedde dessutom samtidigt som jag läste psykologi och samtalsmetodik, så jag hade fått inbankat i mig att man aldrig får säga till den man har samtal med vad som är rätt eller vad personen ska göra. Personen själv måste få berätta hur hen upplever situationen och vad hen ska göra annorlunda.

Därför blev det inte direkt positivt, utan istället för att ta till mig något som terapeuten sa satt jag och analyserade hennes förkastliga samtalsfärdigheter och undrade vad det var hon hade för helgkurs i bagaget, för särskilt kvalificerad för uppgiften var hon inte.

Annars tror jag det är en terapiform som passar många, och säkert även mig med en annan terapeut.

 

[Squie]

Någon som går eller har gått i KBT-terapi? Hur upplevde du det? Blev/blir du hjälpt av det? Varför går du?

Har precis börjat efter remiss från läkare och är lite nyfiken på andras erfarenheter av detta.

Gick i 1,5 år ungefär. Det bästa jag gjort! Gick pga min dåvarande utmattningsdepression + lite fobier. Mycket av tiden gick till att arbeta med tankevurpor och att lära sig tänka rätt. Hade inte varit där jag är idag om jag inte gjort den resan och det arbetet som terapin innebar för mig.

 

[kladdkaka]

Ja. Gick för något år sedan. Inte min grej, eller i alla fall inte rätt psykolog... Passar säkert för vissa men inte för mig!

 

[Con]

Jag gick hos en s.k. KBT-terapeut en kort period, vars kvalifikationer likt @Elina8 :s terapeuts var lite otydliga. Insikterna hen hade att komma med hade jag själv kunnat läsa mig till i en populärvetenskaplig handbok i princip. Jag är lite skeptisk till KBT överlag, terapin kan säkert vara användbar rätt tillämpad, men att den är så pass ny och har blivit så enormt upphaussad som universallösningen på allsköns psykiska problem har nog sina baksidor.
Sedan tänker jag att en förutsättning för att det här positiva tänkandet som terapin förespråkar ska funka krävs det att mycket i ens omgivning, som man inte har kontroll över, också måste klaffa...

Med det sagt, kortsiktigt är ju KBT bevisat effektiv för de som kan underkasta sig behandlingen, så ge det ett försök. Jag tror att mycket beror på terapeuten.

 

[Maoam]

Ja. Gick för något år sedan. Inte min grej, eller i alla fall inte rätt psykolog... Passar säkert för vissa men inte för mig!

Vill du berätta lite mer om vad det var som gjorde att det inte var rätt för dig?

 

[Maoam]

Jag gick hos en s.k. KBT-terapeut en kort period, vars kvalifikationer likt @Elina8 :s terapeuts var lite otydliga. Insikterna hen hade att komma med hade jag själv kunnat läsa mig till i en populärvetenskaplig handbok i princip. Jag är lite skeptisk till KBT överlag, terapin kan säkert vara användbar rätt tillämpad, men att den är så pass ny och har blivit så enormt upphaussad som universallösningen på allsköns psykiska problem har nog sina baksidor.
Sedan tänker jag att en förutsättning för att det här positiva tänkandet som terapin förespråkar ska funka krävs det att mycket i ens omgivning, som man inte har kontroll över, också måste klaffa...

Med det sagt, kortsiktigt är ju KBT bevisat effektiv för de som kan underkasta sig behandlingen, så ge det ett försök. Jag tror att mycket beror på terapeuten.

Hur menar du att underkasta sig behandlingen? Syftar du på "hemläxor" man får? Jag har inte de 2 gånger upplevt att jag måste göra vissa saker utan får läxor att skriva ned vissa saker. Första läxan jag fick tyckte jag var svår och inte riktigt relevant, vi diskuterade det och valde ett annat upplägg. Upplever att det inte är så låst utan jag får mest prata och så resonerar vi kring det som kommer upp. Men det verkar ju vara olika och spela stor roll att man får rätt psykolog....

 

[Squie]

Hur menar du att underkasta sig behandlingen? Syftar du på "hemläxor" man får? Jag har inte de 2 gånger upplevt att jag måste göra vissa saker utan får läxor att skriva ned vissa saker. Första läxan jag fick tyckte jag var svår och inte riktigt relevant, vi diskuterade det och valde ett annat upplägg. Upplever att det inte är så låst utan jag får mest prata och så resonerar vi kring det som kommer upp. Men det verkar ju vara olika och spela stor roll att man får rätt psykolog....

Så hade jag med. Jag byggde min egen terapi o tog upp sådant som var angeläget för mig i den situation jag var då. O sedan jobbade vi tillsammans utifrån det. Känner inte heller igen att jag "underkastade mig någon behandling". Jag valde den.

 

[Magiana]

Första gången jag provade kbt kom jag egentligen ingen vart. Terapeuten var för nyutbildad och mitt fall var för svårt.

10 år senare blev det ett nytt försök. Det var med samma terapeut som nu hade hunnit skaffa sig mer erfarenhet och mer utbildning. Själv hade jag redan klarat ut min panikångest på annat sätt så det var min blodfobi som jag hade kvar som vi jobbade med.

Att jobba med kbt mot en fobi är tufft. Skittufft. En del sessioner grinade jag mig igenom. Man behöver hela tiden utmana sig själv och sina tankebanor.

Jag gjorde en del framsteg men tog mig inte igenom fobin helt och vi valde också att avsluta efter de 20 gångerna jag hade fått beviljade. Efter ungefär halva tiden fick jag ett bakslag och efter det vågade jag inte utmana mig själv i särskilt stor utsträckning. Det hade inte varit någon poäng att fortsätta då jag ändå inte lyckades särskilt bra med hemläxorna. Men allt som allt så blev det trots allt en förbättring mot tidigare.

 

[Con]

@Maoam

Jag menar ungefär att jag hade svårt att acceptera terapins förklaringsmodeller och behandlingsmetoder, med mindfullness, hemläxor och allt vad det var. Men min terapeut var som sagt inget vidare heller och det spelade antagligen in.

 

[Maoam]

@Maoam

Jag menar ungefär att jag hade svårt att acceptera terapins förklaringsmodeller och behandlingsmetoder, med mindfullness, hemläxor och allt vad det var. Men min terapeut var som sagt inget vidare heller och det spelade antagligen in.

Ok då är jag med. Nån mindfulness verkar inte tas upp där jag går och det är bra. Jag tycker det känns lite flummigt och jag upplever detta som ganska så konkret. Men av de svar jag fått ännu så verkar det skilja lite och framförallt vara stor skillnad på vem man går hos. Kanske även anledningen till terapin spelar roll, jag går för depression.

 

[DarkInNight]

Jag har gått något år hos en KBT -terapeut vid en förlossnings/utmattningsdepression.

Jag valde KBT före tabletter och behandlingsformen har hjälpt mig mycket.
Men jag hade en terapeut jag kom väldigt bra överens med också.

 

[anna_panna]

min man fick kbt när han gick in i väggen, var anledningen till att han snabbt var på banan och 5 månader senare åter jobbade heltid, en månad var semester

 

[tolksele]

Jag har testat KBT via internet (pilotstudie vid Karolinska) mot mardrömmar och sover idag helt utan medicin.
När det var som värst sov jag inte ens med full medicinering så på mig funkade det

 

[_CorpseBride_]

Jag gick i KBT till och från i ca 7 år. Det var bra på vissa sätt. Jag hade några olika under den tiden och det var givetvis olika beroende på vem jag gick till. De första 4 åren gick jag mest för att våga prata och inse att saker jag varit med om inte var rätt. Och ta hand om känslorna som kom upp av detta. Sedan fortsatte det med att jag skulle blicka tillbaka, men också hantera nuet. Grejen var bara att under tiden jag gick i terapi var jag med om en väldig massa fler trauman samtidigt som jag skulle bearbeta de som varit. Så det blev mycket. Efter ca 5 år konstaterade man att jag har PTSD utöver reviderande depressioner och jobbade lite med det.
Nu känner jag att KBTn hjälpte mig att se saker och våga sätta ord på dem. Se att jag inte är värdelös och att andra behandlat mig illa. Men det räcker inte riktigt i längden för mig. Jag behöver fortfarande jobba med PTSD och nu, sedan ett år tillbaka som man konstaterade, borderline. Så jag ska börja en DBT nu istället.
Men jag tror att i de flestas fall funkar KBT väldigt bra bara man hittar rätt psykolog. Lycka till!

 

[Maoam]

Jag har ju inte några traumatiska upplevelser utan är bara deprimerad utan någon egentlig anledning. Hoppas att terapin ska hjälpa mig att reda ut varför och hur jag ska hantera det. Går på sertralin samtidigt. Ville från början inte prata med någon, bara få antidepressiva och hoppades det skulle räcka. Blev övertalad av min läkare och det var nog bra även om det ger mig grymt mkt ångest när jag ska dit. Har bara varit på två samtal och tydligen var 6 standard så får se hur det utvecklar sig...

 

[kopur]

Någon som går eller har gått i KBT-terapi? Hur upplevde du det? Blev/blir du hjälpt av det? Varför går du?

Har precis börjat efter remiss från läkare och är lite nyfiken på andras erfarenheter av detta.

Jag gick i KBT en period för att hantera begynnande depression samt smärta och det hjälpte mig OERHÖRT mycket! Depressionen hävdes och jag fick många "verktyg" som sedan hjälpt mig att både hantera smärta och mentala "svackor". Upplever att terapin helt och hållet anpassades utifrån mig och "var jag befann mig" just vid de tillfällen vi jag träffade terapeuten. Som i mitt fall var en barnmorska med KBT-utbildning. Jag är OERHÖRT tacksam att jag fick denna hjälp!!!

 

[Katti]

Jag har gått i KBT i två omgångar.

När jag var ca 17 år gick jag i KBT mot fobi mot blod och jag blev verkligen hjälpt. Jag hade lätt för att svimma i tid och otid tidigare. Jag fick t.ex. blodtrycksfall och ramlade ihop på biologilektionerna när det pratades om människokroppen. Nu har jag inga som helst problem att lämna blodprover eller någonting. KBT:n gick ut på att stegvis vänja sig vid prat om blod, blodprover o.s.v. och att jobba med ångesthantering i de situationerna.

När jag var ca 23 gick jag i KBT igen, men då led jag av vad de kallade "generaliserat ångestsyndrom", så det var det inte någonting lika konkret att jobba mot. Jag blev verkligen hjälpt och fick många verktyg med mig för att hantera ångest.

Nu, fem år senare, har jag fått en massa ångest igen.. Jag gissar att jag behöver repetera de där verktygen..

 

[Maoam]

Ni som svarat, kombinerar ni terapin med ngn medicinering?

 

[Squie]

Ni som svarat, kombinerar ni terapin med ngn medicinering?

Nej.