Problemet med uppsökande arbete är att, vilka exakt ska man uppsöka? Hemlösa katter har ju inga ägare öht. Det är det stora problemet. Det finns knappast några hundar eller hästar, eller kor, får mfl utan en ägare. Däremot finns det tusentals hemlösa katter. Kattägare är alltså så enfaldiga och ignoranta att de behöver upplysas i speciella kampanjer om sina skyldigheter som djurägare?
De enda jag kan tänka mig där det uppsökande arbetet skulle göra någon nytta är bönder och möjligtvis stallägare. Att söka upp en sk cat hoarder känns tämligen meningslöst och där är väl en anmälan till LST mer berättigat.
Hemlösa katter förekommer inte överallt.
Hemlösa katter kan det finnas gott om lokalt, t.ex. i ett visst bostadsområde, på vissa orter, nära en viss återvinningscentral, medan det på andra håll nästan aldrig syns till/finns några hemlösa katter, än mindre några kattkolonier.
Man måste titta strukturellt och statistiskt på problem med hemlösa katter, och identifiera var de är finns och försöka förstå orsakssambanden.
Att bara påstå att "folk är dumma och skiter i katter", är inte speciellt konstruktivt.
Hur många verkligt hemlösa katter som finns i verkligheten vet ingen. Ingen seriös utredning har någonsin gjorts för att kartlägga problemet med vetenskapliga metoder.
Det finns en enkätundersökning gjord av katthemsorganisationer, där resultatet extrapolerats och generaliserats till att räkna fram hur många hemlösa katter det skulle kunna finnas om dessa vore jämnt fördelade över hela Sverige.
Det man med säkerhet kan säga, att där det finns katthem, finns det ofta ett problem med hemlösa katter.
I den kommun där jag bor, med kring 25.000 innevånare, har det de senaste 10 åren bara funnits något enstaka fall av katter som saknat hem och där i kommun det varit kommunen som hanterat det problem som uppstått.
Det har däremot funnits några få fall med folk där deras kattägande gått överstyr, och katter har behövts omhändertas av LST.
Jag har ingen aning om vad du menar "cat hoarder", men jag misstänker att de personer där kattägandet gått överstyr och t.ex. två katter plötsligt blivit många flera. De personerna har haft olika former av sjukdomsproblematik runt sig, och där borde samhället gått in och hjälp till att hantera kattägandet långt innan de blev fall för LST.
De där bönderna med massor med katter finns inte nuförtiden. Det är en myt, en idémässig kvarleva av en situation som fanns förr i tiden, innan jordbrukets strukturrationalisering. De kanske fanns för 40-50 år sedan.
Det kan däremot finnas ensamma, ofta gamla och sjuka människor, som bor på en fastighet på landet som en gång tiden varit en bondgård, och som har ett kattägande som gått överstyr.
Jag träffar bönder varje dag, och man kan inte driva en modern mjölkgård, eller ha någon annan lantbruksverksamhet, och ha misskötta katter gården.
Länsstyrelsen gör sina regelbundna kontroller, certifieringsorganen gör sina kontroller, kommunens miljökontrollanter gör sina tillsynsbesök, veterinärer gör sina olika sorters besök. Det funkar inte nu för tiden med att ha misskötta katter om man ska ha verksamheten kvar.
Vilka stallägare har misskötta okastrerade katter tänker du dig? Det är ju samma sak där som hos lantbrukarna, LST, veterinärer, avelsorganisationer m.fl. som kollar verksamheten.
Man kan ju undra hur det kommer sig att hemsjukvård och hemtjänst, inte anmäler ett eskalerande problem i fallen med sjuka?
Man kan också undra varför samhället, i form av stödinsatser, inte har som en del av vårduppdraget, att säkerställa att husdjur inte far illa.
Genomförande kan ju vara på många olika sätt. I ena ändan finns att alltid ta bort katterna från den sjuka personen. Andra åtgärder kan vara att säkerställa att katt (eller hund) hos en vårdtagare hålls på rimligt sätt enligt de regler som finns avseende kastrering, märkning och registrering - mat och annan vård. Den kan ju faktiskt vara så att den sjuka personen mår bättre med husdjur, som ju då inte ska tas ifrån husdjuren bara för att hen är sjuk, utan ska djuren tas ifrån personen, så ska det vara för att hen inte kan sköta djuren.
För att få hejd på sådana fall, där sjukdom ligger bakom, så skulle kanske upplysningsinsatser runt katter och katthållning gentemot kommunal vårdpersonal och deras chefer, kunna bidra till att lösa en hel del fall. Om det finns en god man, så skulle denna också kunna se till att den vars kattägande börjar eskalera genom oplanerade kullar, genomför samt betalar kastrering och märkning och ser till det finns lagom antal katter för att skötseln av dem ska fungera. De här personerna vill egentligen inte ha "massor med katter", utan saknar full förståelse för vad som händer runt dem. Katter är ju långlivade, så om de får ha två-tre kastrerade katter istället för att börja med två fertila som blir jättemånga, så får de sitt sällskap ändå.
Utan att några katter behöver omhändertas. Utan att några katter far illa.
