Sv: Katastrofsnittade mammor!
Jag fick ett akutsnitt efter att ha legat 10 cm öppen under mkt lång tid med våra tvillingar där den ena låg i säte.
Jag fick en snabb glimt av barnen innan de sprang iväg med dem (min sambo följde med). Sedan fick jag ligga själv i 6 h och vänta innan jag fick träffa barnen och det var formligen hjärtslitande för mig.
Jag kände länge (och känner fortfarande, men nu kan jag tänka på det utan att gråta) att jag blev berövad de första timmarna. Det var min sambo som fick tvätta och mata medan jag bara fick ligga och längta.
Vi låg inlagda en månad (de var prematura) innan de fixade att suga nog bra etc. och sista veckan fick vi "fri tillgång" till barnen, d.v.s. de fick ligga inne i vårt rum och det var formligen fantastiskt!
Så här efteråt känner jag att det borde ha gått att lösa bättre att jag hade fått tillgång så fort som möjligt. Men det var sommartid och de hade det krisigt med ett barn däruppe så jag glömdes nog bort.
Nu har inte jag haft några problem med anknytningen (snarare tvärtom, när jag väl fick tillgång vägrade jag släppa!) men jag kan tänka mig att det är lätt hänt med ett oplanerat snitt, lång tid innan man får träffa barnen, svaga barn som gör att man får sätta igång amningen själv (om den ens fungerar) etc.
Jag måste också tillägga att jag är själaglad över de två foton sambon hann ta på våra prinsessor just efter förlossningen!
Jag fick ett akutsnitt efter att ha legat 10 cm öppen under mkt lång tid med våra tvillingar där den ena låg i säte.
Jag fick en snabb glimt av barnen innan de sprang iväg med dem (min sambo följde med). Sedan fick jag ligga själv i 6 h och vänta innan jag fick träffa barnen och det var formligen hjärtslitande för mig.
Jag kände länge (och känner fortfarande, men nu kan jag tänka på det utan att gråta) att jag blev berövad de första timmarna. Det var min sambo som fick tvätta och mata medan jag bara fick ligga och längta.
Vi låg inlagda en månad (de var prematura) innan de fixade att suga nog bra etc. och sista veckan fick vi "fri tillgång" till barnen, d.v.s. de fick ligga inne i vårt rum och det var formligen fantastiskt!
Så här efteråt känner jag att det borde ha gått att lösa bättre att jag hade fått tillgång så fort som möjligt. Men det var sommartid och de hade det krisigt med ett barn däruppe så jag glömdes nog bort.
Nu har inte jag haft några problem med anknytningen (snarare tvärtom, när jag väl fick tillgång vägrade jag släppa!) men jag kan tänka mig att det är lätt hänt med ett oplanerat snitt, lång tid innan man får träffa barnen, svaga barn som gör att man får sätta igång amningen själv (om den ens fungerar) etc.
Jag måste också tillägga att jag är själaglad över de två foton sambon hann ta på våra prinsessor just efter förlossningen!
Senast ändrad: