Katastrofsnittade mammor!

Sv: Katastrofsnittade mammor!

Får jag fråga vad det var du var/är rädd för?
Jag är själv rädd för att ev vara tvungen att få kejsarsnitt...

Jag har inte fått några barn ännu, men är livrädd för operationer (tanken på att någon skulle skära i mig får mig att må illa), och jag skulle aldrig gå med på att de skulle skära i mig medans jag var vaken!

Så, ja, jag undrar om det är en tillräckligt bra anledning för att bli sövd vid kejsarsnitt? Även om det egentligen "inte behövs", ex vid planerat kejsarsnitt?
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Blev planerat snittad (med en dags varsel) pga säte. Fick ligga på uppvaket med sonen och pappan i eget rum JÄTTELÄNGE (5 timmar ca men kändes längre) eftersom det var fullt på eftervårdsavdelningen. Fick middag vid 17 och snittades kl 9 så jag (och pappan) var ganska hungriga och lite sura eftersom vi inte fick nån bricka utan hamnade mellan stolarna totalt. Annars var alla trevliga och duktiga på uppvaket men eftervården (BB) var dålig. När jag läser andras svar förstår jag att jag ska vara glad att jag fick ha familjen med :-)
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Det är helt omöjligt för oss att svara på, det skiljer sig säkert mellan landsting också hur pass "hårda" dom är på att ge full narkos.

Det jag vet är att det är svårt ( om man inte har något fysiskt hinder ) och det är ju patientens välmående man har i åtanke :)
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Finns det någon slags privat sjukvård i Sverige där man kan få exakt den vård man vill ha utan att någon ifrågasätter? Att man betalar för det man vill ha så ingen kan komma och gnälla om att det kostar för mycket.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Fast att det skulle vara för att det kostar för mycket tror jag inte är den generella anledning till nekandet, man ska INTE glömma att snitt ÄR en stor bukoperation.

Är man enbart rädd så finns ju ett fint stöd i auroramottagningen ( kan heta lite olika beroende på landsting ).

Men nej jag tror inte att du kan betala dig till ett kejsarsnitt i Sverige.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Jaha, jag var helt övertygad om att det hade med kostnaden att göra. Tycker jag har sett de argumenten mot kejsarsnitt men kanske har sett fel eller nåt.

Ja, det är klart att det är en stor operationer men nu för tiden görs det ju många stor operationer "utan anledning" så jag tycker inte ett k-snitt är någon skillnad.

Sen har jag svårt att förstå hur aurorasamtal skulle hjälpa om man är rädd. Vad ska de säga lixom, ljuga och säga att det inte gör ont? Men, men inte det tråden handlade om.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Nej och nu kommer ett OT-svar!

Ont är ju en definitionsfråga såklart, men det känns att föda barn oavsett om ungen kommer ut vaginalt eller genom magen och det får man liksom med på köpet.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Fast jag vet inte hur det skulle hjälpa att gå till en stödgrupp om man är livrädd? Har själv gått hos specialisttandläkare i ett år för just tandläkarrädsla, och nu, efter två "normala" besök är jag lika rädd igen.

Mjo, man får väl börja höra sig om, antar jag, men man får väl bara komma till det sjukhus där man är skriven? Alltså, man kan väl inte boka plats i något annat landsting?
Har flera som säger att man inte tänker så (att det är jätteläskigt att nån skär i en när man ska ha ut sin bäbis), men jag förstår inte vad det skulle bli för skillnad?
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Och jag kan inte sitta här på ett forum och i skrift förklara mer ingående hur auroraverksamheten fungerar, jag kan bara delge att den gör det i flertalet fall :)

Jo man får söka till annat landsting, man ber MVC skriva en remiss till det sjukhus man vill föda/snittas på i annat landsting.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Vad är det för stora operationer som görs i onödan?

Jaha, jag var helt övertygad om att det hade med kostnaden att göra. Tycker jag har sett de argumenten mot kejsarsnitt men kanske har sett fel eller nåt.

Ja, det är klart att det är en stor operationer men nu för tiden görs det ju många stor operationer "utan anledning" så jag tycker inte ett k-snitt är någon skillnad.

Sen har jag svårt att förstå hur aurorasamtal skulle hjälpa om man är rädd. Vad ska de säga lixom, ljuga och säga att det inte gör ont? Men, men inte det tråden handlade om.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Ja, det är klart att det är en stor operationer men nu för tiden görs det ju många stor operationer "utan anledning" så jag tycker inte ett k-snitt är någon skillnad.

Sen har jag svårt att förstå hur aurorasamtal skulle hjälpa om man är rädd. Vad ska de säga lixom, ljuga och säga att det inte gör ont? Men, men inte det tråden handlade om.

Jag tror inte att det görs en många stora operationer "utan andledning" jag kan inte ens komma på någon som skulle falla inom de kriterierna. Ett kejsarsnitt är en ganska allvarlig operation, man är inne i buken med allt som kan skadas där. Men jag tror att många inte förstår vilken stor operation kejsarsnitt faktiskt är eftersom det ändå görs relativt ofta.

För det andra, smärta är väldigt svårt att diskutera, ja det gör ont att föda barn vaginalt, det tror jag inte någon säger emot i allmänhet. Men jag som först hade värkar i 2 dygn med första barnet innan jag fick ett akutsnitt kan ju konstatera att det gör ont både att ha värkar och efter snittet. Men jag tyckte verkligen att jag mådde toppen efter snittet, jag var uppe rätt snabbt och tyckte att jag rörde mig ganska så obehindrat.

Men andra barnet födde jag vaginalt, med sugklocka och sedan sydd i underlivet, 1,5 dygn med värkar, förlorade stora mängder blod och hamnade enligt läkarens bedömning på avdelningen för svåra förlossningar. Jag fick smärtlindring en dag efter förlossningen, jämfört med efter snittet då jag fick smärtlindring under hela tiden på BB och tog även en del hemma. Men jag mådde 100 gånger bättre än eftersnittet, jag kunde ta mig ur sängen utan några problem, upp och ner på stolar och fotöljer osv. Så vilken förlossningen gjorde mest ont? Tja rätt omöjligt att avgöra... Ont gjorde de båda gångerna och på olika sätt. Men tillbaka till ämnet kanske... ;)
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Det blev ett akutsnitt pga av att ingenting hände, var öppen 3 cm efter 18 h med värkstimmulerande dropp och epidural de sista 6 timmarna. Eftersom den sista epiduralen var på väg ur så beslutades det om snitt. Det skulle ske med spinalbedövning men den nya narkosläkaren hade inte läst journalen och pga av hur h*n betedde sig så fick jag panik och blev helt galen så de blev tvugna att hålla fast mig med våld, trycka ned mig på op bordet och söva mig innan jag skadade mig själv eller omgivningen. Barnet mådde aldrig dåligt utan var pigg hela tiden (tur var väl det).

Hela situationen var fruktansvärd och jag har fortfarande inte kommit över det helt 5 år senare.....

Jag har en fruktansvärd stickfobi och jag måste hanteras på ett visst sätt vid stick annars loggar jag ur och får panik (läs blir galen:grin:).
Personalen innan hade läst journalen och gjort på "rätt" sätt det var därför jag hade både "venflon" i handen och epidiral innan.....

Eftersom barnet mådde bra borde de tagit sig tid att läsa journalen tycker jag.

Att vakna upp utan smärlindring och inte kunna göra sig hörd var också förjävligt hemskt.

Så det blir nog ingen mera gång för min del.....
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Jag har stick fobi maximal :crazy: kan man säga...

Jag gick i KBT, aurorasamtal mm under graviditeten men det hjälper ju inte när de ändå inte gör som man har bestämt.....
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Men allvarligt, vakna upp utan smärtlindring ??

Jag hade klockren smärtlindring hela tiden och dom var otroligt lyhörda för vad jag sa. Fick morfinpump och "slang" rakt in i opsåret..

Uscha jag ryser av att läsa om hur du hade det :(
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Ja, de "glömde" ge mig det.

Tydligen får man något som gör att man "vaknar" och samtidigt ger de smärtlindring vilket jag då inte fick. Det resulterade i att jag "vaknade" i hissen upp till uppvaket men jag kunde inte rör mig och inte prata = panik.
När jag kom fram till uppvaket fick jag smärtlindring och tiden från op rummet till uppvaket var antagligen bara några minuter men ändå fruktansvärda.

Jag vet självklart att det antagligen inte skulle bli så här igen om det blev en nästa gång men tankarna och oron finns där bara jag tänker på att skaffa ett barn till, vilket jag egentligen vill, tror jag...:grin:
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Nä, men det förstår jag :) Men jag vet hur jag reagerade när de "opererade" i min tå för några år sedan... De ska bara typ 5 millimeter, men jag var rädd bara då, och då var det bara skinnet de skar i... Det är ju en något mindre procedur än vid ett kejsarsnitt, och om man inte riktigt klarar av det så vet jag inte hur man ska klara av ett kejsarsnitt?
Men jag tror ju inte det blir sämre av att gå i stödgrupp för det :)

Jaha, men vad bra! Får kolla upp hur de gör just hos mig sen när det blir aktuellt för min del :)
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Usch, det låter hemskt det du fick vara med om.. Och jag förstår att du inte är särskilt pepp på att skaffa ett till barn efter det.
Jag var själv med om att de höll fast mig när jag fick panik, dock var detta hos tandläkaren, men det resulterade i ganska rejäl tandläkarskräck... Dessvärre är ju inte det något man kan undvika, att gå till tandläkaren alltså.
Även jag har fått prata om detta och fått specialvård för det, men vad hjälper det när man kommer ut till "normala" tandläkare igen som inte alls gör som man ber dem om?

Nu var det ju inte mig vi skulle prata om, men jag ville bara att du skulle veta att jag vet hur det är. Dock behöver du nog inte vara rädd för att hamna i samma sits igen, även om jag förstår din oro över att uppleva samma senario igen.
Man har ju inget annat att utgå ifrån, om man inte varit med om någon fin födsel.
 
Sv: Katastrofsnittade mammor!

Nu vet jag ju inte om det är vaginal förlossning eller kejsarsnitt som du önskar men jag kan säga så mkt att jag var livrädd för förlossningen innan jag blev med barn.. Jag tog även upp detta första gången hos barnmorskan och hon sa bara att det är lång tid tills dess och du hinner vänja dig (i mitt fall gjorde jag faktiskt det - och om jag hade behövt så hade jag fått aurora samtal mm..). Till saken hör att JA det gör skitont att föda barn så ont så det inte riktigt går att beskriva - men jag hade gladeligen fött 10 till ungar utan att blinka (dock hade jag inte haft ork till att ta hand om dem när de blir trotsiga 2-3 åringar :angel:). Det är en fantastisk upplevelse som inte heller går att beskriva! Så även om en förlossningen gör fruktansvärt ont så är upplevelsen sån att det är värt det. Och då menar jag inte bara när man ser sitt underverk utan även proseduren dit..

Nu ska tilläggas att jag som var rädd och alltid har sagt att jag VILL ha kejsarsnitt har haft 2 ganska lätta vaginala förlossningar. Hade jag fått min vilja igenom med ett kejsarsnitt så hade det varit mkt sämre för både mig.. När jag fick dottern var jag livrädd för kejsarsnitt istället (hon ville inte riktigt bestämma sig om huvudet eller baken skulle komma först när jag väntade henne..) men fick tillslut som sagt en till "normal" förlossning (dock kom hon "felvänd" med huvudet (minns inte vad det heter..) som gjorde att krysta ut henne blev en prövning för mig eftersom det gick mkt lättare och snabbare med första..).

Förlåt trådskaparen - det här skulle igentligen inte postats här men kände att jag ville förklara att man faktiskt inte alltid vet vad som är bäst för en själv bara för man är rädd - läkarna/barnmorskorna vet oftast bäst.. Däremot är jag väldigt för att de som haft en väldigt jobbig förlossning med första barnet ska bli beviljade kejsarsnitt med andra..!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 840
Senast: Twihard
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
50
· Visningar
6 639
Småbarn Vi har sökt vård både på jourcentral, akuten och kommer sannolikt behöva söka oss till VC nästa vecka om symtomen inte släpper - men är...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 468
Senast: Blyger
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 242
Senast: malumbub
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp