Kastrera hanhund, för och emot?

[Blueberry]

Min erfarenhet av kastrerade hanhundar är att andra hanar är "på" dom, jagar efter och har noll respekt för den kastrerade. (min hane inräknat)
Dom hanhundsägare som kastrerat sina hanar, säger att hundarna blir "mobbade" efter kastrering.
Nej jag kastrerar inte min kille om det inte är medicinskt nödvändigt.
(Fakta och statistik kan du ju googla.)

Har en kastrerad tik, av medicinska skäl.

Intressant. Min kastrat har mycket fler lekkompisar och bättre socialt umgänge nu än innan, mycket eftersom han är en trevligare hund helt enkelt. Han är liten (typ 4,5 kilo) men han har ett väldigt tydligt hundspråk och ingen försöker rida på honom. Han är definitivt inte mobbad.

Min intakta hane har som sagt två kastrerade hanar (av MÅNGA vi känner och träffar) som han är väldigt kär i, men det handlar mer om uppvaktningslekar och att han är intresserad/påflugen, han försöker liksom inte ligga med dem.

 

[Mia_R]

Jag syftade inte, jag tror säkert hunden skulle få det bra hos dig. Jag försökte se det ur uppfödarens synvinkel, vilken anledning det skulle kunna finnas till att vilja kastrera en frisk och välmående hund.

Ok, fel av mig.

Nej, det jag fått veta är att hon vill att hunden kastreras och inte ska flytta runt mer utan få ett stabilt hem vilket jag kan ge den om det är aktuellt. Jag vill dock veta mer om honom, träffa dem båda och se hur det verkar innan något blir bestämt och jag är helt säker på att även hon vill se mer vem jag är innan något är avgjort. Helst så träffar jag ju även tiken så jag kan få en uppfattning hur hon verkar men det hela förmedlas genom en person som jag litar helt på och som är väldigt duktig och framgångsrik uppfödare inom sitt område.

 

[Fisherling]

Benji kastrerades när han var 8 månader. Han mognade aldrig mentalt, man kan ställa lika höga krav på honom som en unghund, och han är 6 år. Hans päls är mjuk, har inget fett och suger därför åt sig vatten istället för att stöta bort, som riktig labbepäls ska. Detta gör att hans extremt rikliga underull, som är som mest under sommaren, blir blöt och det tar flera timmar för honom att torka - det börjar lukta surt.
Hanhundar är på honom som bara den, de flesta ska envetet rida på honom och jag får gå in och slita av dem, för han vågar inte riktigt säga ifrån.

Han har väl dock inte lättare än andra labbar att gå upp i vikt, och är inte inkontinent, så de bieffekterna slapp vi iallafall..

Vet om flera hundar som när de kastrerades helt förlorade livsgnistan och blev rena soffpotatisar som enbart bryr sig om mat.

Nä, skulle aldrig kastrera en frisk hund som fungerar som intakt. Varför riskera alla bieffekter?

 

[Mia_R]

Min erfarenhet av kastrerade hanhundar är att andra hanar är "på" dom, jagar efter och har noll respekt för den kastrerade. (min hane inräknat)
Dom hanhundsägare som kastrerat sina hanar, säger att hundarna blir "mobbade" efter kastrering.
Nej jag kastrerar inte min kille om det inte är medicinskt nödvändigt.
(Fakta och statistik kan du ju googla.)

Har en kastrerad tik, av medicinska skäl.

Tack för svar, jag tror som sagt inte det skulle vara något problem med mobbing, snarare tvärt om ifall någon annan hund försökte ge sig på min kastrat. Han väger 27 kg och kan tända till så jag får snarare hålla ett öga på honom men hundar ska som tidigare sagts inte löpa fritt så det är väl mest synd om den andra hunden om den åker på stryk.

 

[Migo]

Jag får uppfattningen att det är inte helt ovanligt i t ex Norge att hundar kastreras och den jag har mår inte dåligt så varför inte? Katter och hästar kastreras utan att det ifrågasätts, så lite mer kött på benen vill jag ha till varför man inte ska det. I din länk får jag intrycket att skribenten är emot kastreringar och att folk gör det som en quick fix istället för att kontakta tränare, men om rasen är hyfsat stor och den ändå inte är tänkt att gå i avel

Förutom risken för inkontinens verkar det inte vara några större nackdelar?

Tvärt om så får du inte kastrera hund i Norge om det inte föreligger medicinska skäl.

 

[Mia_R]

Tvärt om så får du inte kastrera hund i Norge om det inte föreligger medicinska skäl.

Ok, vad märkligt att en norsk uppfödare vill kastrera då! Jag fick uppfattningen att det var vanligt i Norge när jag kollade.

 

[Lampan]

Intressant. Min kastrat har mycket fler lekkompisar och bättre socialt umgänge nu än innan, mycket eftersom han är en trevligare hund helt enkelt. Han är liten (typ 4,5 kilo) men han har ett väldigt tydligt hundspråk och ingen försöker rida på honom. Han är definitivt inte mobbad.

Min intakta hane har som sagt två kastrerade hanar (av MÅNGA vi känner och träffar) som han är väldigt kär i, men det handlar mer om uppvaktningslekar och att han är intresserad/påflugen, han försöker liksom inte ligga med dem.

Säkert beror det mycket på individen.
Jag har själv igen egen erfarenhet av kastrerade hanar. Bara de jag mött och deras ägare.
Min hane är inte rolig mot kastrerade hanar. Han är på de hela tiden. Sådan är han inte mot tikar, han har lärt sig respektera tikar.

(Visst borde hundar känna skillnad på kastrerad hane och kastrerad tik?)
Min kastrerade tik är helt och hållet sig själv, hon har inte förändrats alls.

Intressant med olika erfarenheter.

 

[grusholmen]

Jag har/har haft 3 kastrerade rottishanar och 2 okastrerade.

Ur fysiskt perspektiv ser jag ingen skillnad, ex päls, leder, hull andra sjukdomar. Någon enstaka rottistik har velat spöa den ena kastrerade hannen, alla kastrerade fungerar bra med andra hannar.

Den ena okastrerade fungerade bra med både tikar och de flesta hannar, den andra okastrerade hannen åt i princip allt som hade päls oavsett kön eller art.

Tidigare skulle jag generellt sagt nej till kastrering bara för att, nu börjar jag luta åt att det är helt ok. De jag har nu är kastrerade pga att de inte ska avlas på av olika anledningar. Upplever nog att individerna generellt blir mer harmoniska efter kastrering men tappar "the edge". Skulle inte välja att kastrera tex en hund som ska gå i tjänst som ex polis eller väktarhund.

 

[prallan]

Jag är inne på min tredje kastrerade hane, alla omplaceringar. Den första var en Golden, två år och kastrerad pga treor på bägge höfterna. Levde utan några besvär och fantastiskt vacker päls tills han blev 14 år. Nr 2, mellanstor blandras, jättefin i pälsen som var som labradorpäls och frisk, fick vattensvans en gång, dog 12 år gammal i olycka. Nr, pinscher med extremt vacker päls och frisk som en nötkärna.
Är definitivt FÖR kastrering av hundar

 

[kossankaj]

Jag är också för kastrering. Bara fördelar om hunden inte ska gå i avel.
Både hund och ägares liv blir enklare med kastrering i de flesta fall

 

[Irmelinis]

Jag har bara positiva erfarenheter av kastrering av hanhundar.

 

[BornAgain]

Jag tänkte bara skriva att jag varken är för eller emot att kastrera. Det finns både fördelar och nackdelar. Det är bara väldigt frustrerande att det inte finns särskilt bra underlag för att väga dem mot varandra.

Vissa tappar gnistan - men hur många? En av fyra? En av tio? En av hundra? I Hunden som skämdes refereras till forskning som visar att kastrerade hundar är livligare - men beror det på att man oftare kastrerade popcorn?

Risken för prostatacancer försvinner, men risken för vissa skekettsjukdommar ökar (min veterinär säger att man inte ska kastrera stora hundar innan 18 månader men jag vet inte varifrån hen har fått det)

Vissa hanhundar får sociala problem - men hur stor andel?

 

[Mia_R]

Tack alla för input.

 

[Milosari]

Jag har lite blandade erfarenheter. Hanhund 1 fick kass päls och andra hundar blev jobbiga mot honom. Inga andra problem, förlorade absolut inte någon "edge". Dog vid 13 års ålder.

Hanhund 2 blev bättre på allt. Mindre rädslor och större socialitet. Pälsen är bra. Ingen hund muckar med honom ostraffat. Lever fortfarande.

Jag har träffat ett gäng kastrerade hanhundar som fått pälsen förstörd men ingen som fått någon annan biverkning. Så jag tror det är relativt ovanligt.

 

[liasa]

Jag har bra erfarenheter, men det är bara kastrerade tre hanhundar som jag umgåtts mycket med och kan yttra mig om. Den första fick kass päls och blev hungrigare, men slutade rida på alla hundar han träffade och blev betydligt lättare och roligare att träna (kastrerades vid två års ålder). Den andra slutade sugas in i kissfläckar och skvätta överallt, blev hungrigare men annars ingen skillnad (kastrerades vid ett års ålder). Den tredje kastrerades redan vid sex månader och är vid tre års ålder väldigt valpig och har väldigt mjuk päls, men är i övrigt helt "normal".

 

[nullo-modo]

Har ingen jätte erfarenhet av kastrerade hanar men dom jag träffat genom jakten har inte fått förstörd päls eller blivit soffpotatisar och alla funkar bättre under jakt då dom jagar vilt och inte löptikar, vilket varit anledningen till kastrering av dessa hundar.

Hade inte någon talat om att de var kastrerade så hade jag inte märkt det.

 

[russinbulle]

Korthåriga hundar brukar det sällan märkas något direkt på pälsen mer än att vissa fäller året runt. Längre spetspälsar (och även pälsar typ sheltie mfl) brukar bli hemska - så hemska att många är tvungna att klippa ner dom då pälsen oftast får oerhört mycket underull som tovar sig.
Tycker inte flattar mfl ändrar sig så mycket, men har dock sett en del golden med fula pälsar där ägarna fått börja klippa ner - troligtvis mycket välpälsade golden från början.

 

[russinbulle]

Vad gäller andra hundar så har jag en tik som fullkomligt avskyr okända kastrerade hanhundar (främst små - hon är väl medveten om sin egna ringa storlek) och vill mer än gärna ge dom på käften - dom är lika illa för henne som många tikar är.
Har haft en tik tidigare som heller inte gillade kastrater, men den hunden var så oerhört snäll över lag att hon enbart visade sitt missnöje genom att muttra (en ovanligt tyst hund annars).

 

[Elegant machinery]

Vi kastrerade Frank när han var 2,5. Mest för att han mådde dåligt när tikar i omnejd löpte, men även för att han skulle bli mindre arg på vår andra hund (också hane).

Än så länge har vi bara märkt fördelar och andra hundar har inte blivit tuffare mot honom. Vi har inte heller sett några pälsförändringar men han är av en korthårig ras. Enda nackdelen är att han har blivit väldigt matfixerad.

 

[AraSlei]

Jag har nyligen kastrerat Otis och hoppas på att få en fin effekt av det
Det är inte av några egentliga hälsoskäl, mer än att han stirrar upp sig en hel del vid löp. Han ylar inte eller matvägrar eller så, men han blir stressad och flåsig och går och skallrar tänder efter att ha luktat på kiss.
Han är dessutom lättstressad överlag och har en (enligt min egen teori i alla fall) hög testosteronproduktion. Han är stöddig överlag och bygger/behåller muskler extremt lätt.
Han har väldigt bra päls nu, så jag hoppas inte att den kommer bli allt för trist av kastreringen.