Sv: Kanon! Klicker...
kl
Har läst igenom denna långa diskussion nu och det jag reagerar på är att många verkar sätta likhetstecken med mjuk-klicker resp hård-ej klicker
Men man kan även vara mer åt det hårda hållet i träningen och ändå använda sig mycket av klicker (och tvärtom).
Jag tror nog att jag skulle klassas som ganska hård nu (när jag jämför med de andra jag tränat samtidigt som), använder mig av både fysiska och verbala korrigeringar, när det är nödvändigt ganska ordentligt. I början så var jag alldeles för mjuk, var rädd för att ta i i korrigeringarna, och nej det funkade inte på min hund i alla fall. Efter råd här på buke, att man ibland faktiskt verkligen måste kräva att hunden ska göra det man säger och koncentrera sig, så går det nu så mycket bättre.
Kombinerat med klickern som hjälpmedel för att lätt kunna markera exakt när han gör rätt/tänker rätt så har det gått framåt med stormsteg. Från att inte enns kunna gå fot när andra hundar är närvarande så gick vi tex idag slalom runt andra hundar med stadig kontakt trots att alla de hundarna inte satt stilla och kunde tom utföra platsliggning och läggande under gång med andra hundar som rörde sig runt oss.
Har lärt mig en hel del genom buke. När jag ser vissa träna är jag glad att jag tagit till korrigeringar när hunden gör fel, för det ser både roligt ut (
![Stick Out Tongue :p :p]()
) och oefffektivt när folk hoppar, tjoar och lockar med korv i ena änden av snöret (eller i bästa fall fortsätter gå, ibland med något litet knyck i kopplet) medans hunden i andra änden är upptagen med att busa med hunden bredvid och reagerar inte öht...
Jag tror (med min
minimala erfarenhet) att det är bra att verkligen ordentligt på ett enkelt sätt visa hunden
både när den gör rätt
och när den gör fel.