Kan hundar vara utvecklingsstörda?

[Miljon]

Först av allt: Förlåt om jag uttrycker mig fel! Jag vet faktiskt inte om man säger utvecklingsstörda nu, eller om det heter något annat. Om jag valt fel ord ber jag tusen gånger om ursäkt och hoppas att ingen tar illa upp!

Sen till min fråga. Kan hundar ha en utvecklingsstörning?
Det känns som en väldigt märklig fråga, jag vet, men jag vill ändå ställa den.

Båda mina hundar är helt fantastiska, underbara individer, otroligt snälla och glada. Men den ena väcker då och då såna här tankar hos mig.
Dels är han valpig, trots att han borde ha vuxit ifrån det. Han har ett valpigt rörelsemönster, ser ut som en jättestor valp och har ett ganska valpigt beteende. Han kan stanna upp och bli helt fast i något, t.ex. stå och titta på ett flygplan i luften, en buss som åker igenom en vattenpöl, vad som helst. På ett sätt som jag inte upplever att andra hundar gör.

Han är väldigt glad och framåt, men är både väldigt känslig och ganska obrydd på samma gång. Om man exempelvis leker eller tränar något (något han inte har 100% befäst) slår han lätt över och blir superexalterad och går inte att dämpa, han hoppar omkring, drar i koppel/jackärm/något annat och blir nästan okontaktbar. I andra situationer kan man säga ett lugnt "nej" och han verkar ta det så skarpt att han knappt vet var han ska ta vägen.

Han verkar också lära sig väldigt långsamt. Han kan sitta, och efter runt ett års träning kan han även ligga på kommando. Kommer (oftast) på inkallning, men det är ungefär allt han kan och förstår. Visst går det att locka med t.ex. godis för att få honom att göra lite mer saker, men det sitter inte som ett kommando. Trots att han uppskattar att få vara med och göra saker.

Han är en helt underbar hund, glad och snäll och älskar alla Jag skulle inte byta bort honom mot allt smör i Småland, så missförstå inte det här som att jag "letar fel" på honom. Jag bara helt enkelt undrar, eftersom jag många gånger tänkt att om han vore människa, skulle han nog kunna vara en av de där pojkarna man kände som liten, de som gång på gång hamnade i trubbel utan att mena det och de som inte riktigt hängde med i skolan hur gärna de än ville. Och de pojkarna har/hade väl rätt ofta någon form av utvecklingsstörning.

Så, ni som vet mer. Kan hundar ha en utvecklingsstörning? Utreder man det isåfall, eller är det något man bara gissar sig till att hunden har?
Bör man tänka på något speciellt för att ge (den utvecklingsstörda) hunden de bästa förutsättningarna i livet?

 

[russinbulle]

Även djur kan födas med hjärnskador, men jag tror knappast din hund har det utan är precis som människor - en egen individ. Vi har olika förmåga till koncentration, intelligens osv utan att hjärnan är skadad på något sätt

Är hunden möjligtvis tidigt kastrerad ?

 

[Miljon]

Även djur kan födas med hjärnskador, men jag tror knappast din hund har det utan är precis som människor - en egen individ. Vi har olika förmåga till koncentration, intelligens osv utan att hjärnan är skadad på något sätt

Är hunden möjligtvis tidigt kastrerad ?

Nej, han är okastrerad, men däremot visade han inga som helst tecken på könsmognad förrän runt/strax efter han blev tre. Den senaste tiden har varit full av nosande på fläckar (speciellt där tikar nyligen varit), stort intresse för löpande tikar och viss uppstudsighet mot andra hanhundar. Något som inte synts till alls tidigare... Men alla hundar blir väl könsmogna långt före den åldern?

 

[russinbulle]

Kan nämna att jag har en tik född för ett år sedan som det tog nästan ett år att lära att sitta på kommando - hon kan fortfarande inte ligg, fast hon har börjat förstå....lite Hon är inte hjärnskadad, men däremot har hon lite inlärningssvårigheter vad gäller vanlig träning. Däremot lär hon sig snabbt saker som är känslomässiga. Lärde sig snabbt tycka om att åka bil t ex och kutar dit om hon förstår hon ska få åka. Så saker som förmedlar gokänsla hos henne lär hon sig lätt, likaså saker som är otrevliga, men gällande träning så har hon oerhört svårt att förstå även om hon mycket motiverad av både godisbelöning och leksaksbelöning. Hon bara är så, vilket är rätt ovanligt i min ras - men jag tror ändå inte att hon är hjärnskadad, utan det är bara en kombo av mindre bra gener som samlats i en kropp

Utvecklingsstörning/hjärnskada är för mig att det även ger en motorisk störning och denna hund har absolut inga som helst problem med motoriken

 

[russinbulle]

Nej, han är okastrerad, men däremot visade han inga som helst tecken på könsmognad förrän runt/strax efter han blev tre. Den senaste tiden har varit full av nosande på fläckar (speciellt där tikar nyligen varit), stort intresse för löpande tikar och viss uppstudsighet mot andra hanhundar. Något som inte synts till alls tidigare... Men alla hundar blir väl könsmogna långt före den åldern?

Nej, vissa hundar blir sent könsmogna och vissa visar aldrig direkta intressen för andra könet även efter könsmognad.

 

[Fisherling]

Nej, han är okastrerad, men däremot visade han inga som helst tecken på könsmognad förrän runt/strax efter han blev tre. Den senaste tiden har varit full av nosande på fläckar (speciellt där tikar nyligen varit), stort intresse för löpande tikar och viss uppstudsighet mot andra hanhundar. Något som inte synts till alls tidigare... Men alla hundar blir väl könsmogna långt före den åldern?

Det är jättevanligt att retrievers så som Golden och Labbe mognar sent. Alltså verkligen jättesent, att de inte mognat vid 5 års ålder är inte alls ovanligt. Det är därför man skojar om att antingen mognar de efter 4 års ålder, eller inte alls.

 

[Miljon]

Kan nämna att jag har en tik född för ett år sedan som det tog nästan ett år att lära att sitta på kommando - hon kan fortfarande inte ligg, fast hon har börjat förstå....lite Hon är inte hjärnskadad, men däremot har hon lite inlärningssvårigheter vad gäller vanlig träning. Däremot lär hon sig snabbt saker som är känslomässiga. Lärde sig snabbt tycka om att åka bil t ex och kutar dit om hon förstår hon ska få åka. Så saker som förmedlar gokänsla hos henne lär hon sig lätt, likaså saker som är otrevliga, men gällande träning så har hon oerhört svårt att förstå även om hon mycket motiverad av både godisbelöning och leksaksbelöning. Hon bara är så, vilket är rätt ovanligt i min ras - men jag tror ändå inte att hon är hjärnskadad, utan det är bara en kombo av mindre bra gener som samlats i en kropp

Utvecklingsstörning/hjärnskada är för mig att det även ger en motorisk störning och denna hund har absolut inga som helst problem med motoriken

Tack för svar! Min hund har väl ingen märkbar motorisk störning, mer än att han är lite klumpig och har lite dålig koll på kroppen. Han kan t.ex. springa, titta åt ett annat håll, och springa rätt in i något, men det tror jag mer beror på att han är så otroligt ofokuserad än på att han faktiskt har SVÅRT för det

Kanske har han "bara" inlärningssvårigheter, men det är även något i hans utseende och ansiktsuttryck som är lite "off". Aldrig sett det annars hos en hund av hans ras. I vilket fall som helst, så inser jag när jag läser ditt svar att han också snabbt lär sig sånt som är jättekul - som att åka bil på sommaren eftersom det brukar betyda baddags! Men träning fastnar liksom inte.

 

[dobbis]

Som fd uppfödare till mops så skulle jag vilja säga att dom alla föds "utvecklingssena" eller aldrig......
Fast dom är bara rastypiska. Så är även din hund,en individ.

 

[Miljon]

Det är jättevanligt att retrievers så som Golden och Labbe mognar sent. Alltså verkligen jättesent, att de inte mognat vid 5 års ålder är inte alls ovanligt. Det är därför man skojar om att antingen mognar de efter 4 års ålder, eller inte alls.

Att de mognar sent vet jag såklart om, men blir de verkligen inte könsmogna tidigare heller?
Den andra minns jag inte när det hände, men han var väl i "normal" ålder iallafall. Sen blev han inte mentalt mogen förrän runt 3-3½, men det är ju en annan historia Eller så mentalt mogen han kommer bli, borde jag väl säga. Riktigt vuxen tror jag aldrig han blir han heller, han är ju ändå en retriever

 

[Miljon]

Nej, vissa hundar blir sent könsmogna och vissa visar aldrig direkta intressen för andra könet även efter könsmognad.

Visste faktiskt inte att de kunde bli könsmogna SÅ sent. Men det kan de alltså? Är det vanligt?

 

[Modig_Korn]

Den ledande frågan ska väl vara - vilken ras är den?

Spaniels, retrievers och en del andra raser är ofta valpar i sinnet från början till slut

 

[Miljon]

Den ledande frågan ska väl vara - vilken ras är den?

Spaniels, retrievers och en del andra raser är ofta valpar i sinnet från början till slut

Retriever såklart, vem vill ha en hund som blir vuxen

Men jag tycker, med retrievermått mätt, att han är ovanligt tröglärd, även om han är motiverad, och även ett lite eget utseende. Det är svårt att sätta fingret exakt på vad det är, men det är något som ger mig den där känslan av att han är lite mer annorlunda än de flesta andra.

 

[Killaloe]

Lite halvt OT kanske men ändå.
Alltså, jag skulle inte vilja diagnosticera några hundar med olika typer av funktionsvariationer men jag ser ju att mycket som jag lärt mig genom jobbet också fungerar väldigt bra för Svansson och vice versa.

Inte så konstigt egentligen eftersom det handlar om tydlighet i extremt stor utsträckning, men ju bättre jag blir på att bemöta ex autistiska barn, desto mer friktionsfritt upplever jag också att min och Svenssons relation fungerar.

Så jag skulle väl kanske inte vilja påstå att min hund har en humandiagnos (eller att någon hund har det egentligen iom att det är just humandiagnoser), men jag tror att mycket av förhållningssättet går att applicera från människa till hund när det gäller vissa typer av funktionsvariationer.

 

[Red_Chili]

Jag har inte själv träffat någon hund som är så som du beskriver (vad jag kan minnas) men tänker att det enda som borde vara rimligt att göra är väl att ha tålamod, lägga träningen på lämplig nivå för hunden och testa olika inlärningsmetoder för att se vad som fungerar bäst. Precis som med vilken hund som helst alltså, men att det säkert kan krävas lite extra klurighet hos hundägaren för att få till allt bra.

 

[ptr]

Kan inte låta bli och tänka på en stor hund en kamrat hade en gång!

Hunden kom inte, eller lekte med något den inte ficka ha och blev tillsagd, ingen reaktion. Då blev husse arg, då satte sig hunden och tittade på husse som gick fram till jycken, som lägger huvudet på sne. Sen larvade hunden iväg åt sitt håll, inte stack som andra kan göra om de vill komma undan - utan bara gjorde något annat, totalt bortglömt det den var tillsagd eller vad den gjorde innan.
Hos den hunden fattades det något men var snäll och go. Vad jag vet så var den likadan större delen av sitt liv.

 

[AraSlei]

Min Otis är lite som din, och han har en cysta i hjärnan, konstaterad med CT. Denna ger honom också en väldigt mild vattenskalle (eftersom det är lite trångt), som knappt är synlig.
Cystan stör även ut koordinationen ibland, vilket leder till att han inte alltid koordinerar ögonen, har svårt att följa med blicken (vrider hela huvudet i stället), springer rejält på tvären emellanåt och kan springa in i saker. Han har även mindre spasmer i bakbenen ibland, som syns genom att han står och "darrar".
Han vill väldigt mycket i livet, men det blir inte alltid så bra I kombination med en taskig av-knapp leder det till en del frustration emellanåt. Låter lite som din hund vad gäller inlärningen.

Han fungerar förhållandevis väl i vardagen ändå, och så länge cystan inte växer och ger problem som t ex epilepsi så får han vara med Han fungerar bra i skogen, även om jag är orolig varje gång han stöter på vildsvin eftersom han har lite dålig koordination. Efter några rejäla smällar har han dock fått mycket bättre respekt för grisarna och håller ett avstånd som gör att han i regel hinner undan om de gör utfall.

 

[Fisherling]

@AraSlei

Min Benji står också och darrar med bakbenen, ganska ofta faktiskt. Jag har tyckt att det är för mycket för att bara vara "spännings-darrningar".
Han har även begränsad inlärningsförmåga (började lära honom att lyfta ena tassen med klicker innan sommaren, han har fortfarande inte kommit längre än att slå med den i luften, han är 6 år och kan fortfarande inte "sitt" om han ligger ner), något jag bara antagit är att han inte mognat mentalt pga den tidiga kastreringen.
Men det kan alltså vara något fysiskt fel?

 

[AraSlei]

@AraSlei

Min Benji står också och darrar med bakbenen, ganska ofta faktiskt. Jag har tyckt att det är för mycket för att bara vara "spännings-darrningar".
Han har även begränsad inlärningsförmåga (började lära honom att lyfta ena tassen med klicker innan sommaren, han har fortfarande inte kommit längre än att slå med den i luften, han är 6 år och kan fortfarande inte "sitt" om han ligger ner), något jag bara antagit är att han inte mognat mentalt pga den tidiga kastreringen.
Men det kan alltså vara något fysiskt fel?

Kan kanske vara, men behöver nog inte vara
Ladda "förväntans-darrar" ofta vid t ex fågeljakter osv, men Otis kan ju stå och darra när han inte gör något särskilt alls. Han har dock också mycket "förväntans-darrning" t ex vid jakt, apportering, när han sitter och väntar på typ att få söka godis osv. Men han kan även "spasm-darra" när han gör ingenting särskilt.

 

[Lager]

Först av allt: Förlåt om jag uttrycker mig fel! Jag vet faktiskt inte om man säger utvecklingsstörda nu, eller om det heter något annat. Om jag valt fel ord ber jag tusen gånger om ursäkt och hoppas att ingen tar illa upp!

Sen till min fråga. Kan hundar ha en utvecklingsstörning?
Det känns som en väldigt märklig fråga, jag vet, men jag vill ändå ställa den.

Båda mina hundar är helt fantastiska, underbara individer, otroligt snälla och glada. Men den ena väcker då och då såna här tankar hos mig.
Dels är han valpig, trots att han borde ha vuxit ifrån det. Han har ett valpigt rörelsemönster, ser ut som en jättestor valp och har ett ganska valpigt beteende. Han kan stanna upp och bli helt fast i något, t.ex. stå och titta på ett flygplan i luften, en buss som åker igenom en vattenpöl, vad som helst. På ett sätt som jag inte upplever att andra hundar gör.

Han är väldigt glad och framåt, men är både väldigt känslig och ganska obrydd på samma gång. Om man exempelvis leker eller tränar något (något han inte har 100% befäst) slår han lätt över och blir superexalterad och går inte att dämpa, han hoppar omkring, drar i koppel/jackärm/något annat och blir nästan okontaktbar. I andra situationer kan man säga ett lugnt "nej" och han verkar ta det så skarpt att han knappt vet var han ska ta vägen.

Han verkar också lära sig väldigt långsamt. Han kan sitta, och efter runt ett års träning kan han även ligga på kommando. Kommer (oftast) på inkallning, men det är ungefär allt han kan och förstår. Visst går det att locka med t.ex. godis för att få honom att göra lite mer saker, men det sitter inte som ett kommando. Trots att han uppskattar att få vara med och göra saker.

Han är en helt underbar hund, glad och snäll och älskar alla Jag skulle inte byta bort honom mot allt smör i Småland, så missförstå inte det här som att jag "letar fel" på honom. Jag bara helt enkelt undrar, eftersom jag många gånger tänkt att om han vore människa, skulle han nog kunna vara en av de där pojkarna man kände som liten, de som gång på gång hamnade i trubbel utan att mena det och de som inte riktigt hängde med i skolan hur gärna de än ville. Och de pojkarna har/hade väl rätt ofta någon form av utvecklingsstörning.

Så, ni som vet mer. Kan hundar ha en utvecklingsstörning? Utreder man det isåfall, eller är det något man bara gissar sig till att hunden har?
Bör man tänka på något speciellt för att ge (den utvecklingsstörda) hunden de bästa förutsättningarna i livet?

Såklart kan hundar ha medfödda hjärnskador... pga syrebrist vid födseln, genetiska fel, tumörer i hjärnan, eller något annat, precis som hundar kan vara döva/blinda/ha annat fysiskt hinder.

Vet inte om jag tycker att det låter som en hjärnskada när du beskriver din hund dock, det finns ju mycket som kan påverka inlärning och koncentration. Mognad och hormoner ex. Men om det inte är en arbetande hund så spelar det ju ingen roll så länge den är glad och mår bra. Träna vidare tycker jag, utifrån hundens förutsättningar.

 

[Fisherling]

Kan kanske vara, men behöver nog inte vara
Ladda "förväntans-darrar" ofta vid t ex fågeljakter osv, men Otis kan ju stå och darra när han inte gör något särskilt alls. Han har dock också mycket "förväntans-darrning" t ex vid jakt, apportering, när han sitter och väntar på typ att få söka godis osv. Men han kan även "spasm-darra" när han gör ingenting särskilt.

Benji kan förväntansdarra, men det jag tänker på är när man är ute på promenad, de springer omkring, han går och nosar, sen stannar han upp, och så darrar bakbenen. Väldigt tydligt och överdrivet mycket, enligt mig