Journaler hos psykiatrin

Det var alltså hans kontaktsjuksköterska på psykiatrin som ändrade i sin egna anteckning och tog bort en detalj han berättat om som han tror att andra tror om honom, som han var paranoid över. Att fler skulle tro att han var en ”sån” och föra det vidare om det stod i hans journal, var det han var rädd för.
 
Det jag menade var att TS verkar insatt i sin väns situation och kanske vet mer än det som finns här. OM det enligt TS finns grund för att tro att någon som inte har skäl till att läsa journalen har gjort det, så kan det vara en sak att börja med att läsa i journalen vilka som har läst och ta det därifrån.

Det är ju lätt att avfärda hela frågeställningen eftersom personen ifråga är paranoid, men även paranoida personer kan ju träffa på personal som agerar fel inom vården. Därför hoppas jag att TS kan avgöra vad som är vettigt att gå vidare med eller att bara dämpa. Jag håller helt med i att det oftast inte hjälper att som utomstående börja argumentera med en som är sjuk med paranoia. Vi vet ju dock inget om situationen i stort, så därav att jag ville ge ett annat perspektiv än det som mest kommit fram i tråden, att det inte är något problem.
Min erfarenhet av paranoia är att ju mer man försöker förklara, bevisa och prata om det som vederbörande har fått om bakfoten ju mer man göder de paranoida tankarna. Det spelar ingen roll, de tankarna som vederbörande har finns där oavsett och förstärks när man aktualliserar dem. Det är min erfarenhet. Det kan även bli aggressioner när man påvisar att allt är i sin ordning. Det har jag varit med om och det är högst otäckt, farligt och sätter djupa spår i dem som är med om det, bevittnar det. Som en rädd hund som agerar aggressivt, var min första tanke när jag var med om det första gången.

Självklart kan även en paranoid råka ut för oförrätter, misstag etc, men i detta fall slår mina varningsklockor.
Det är väl bra om ts ber vännen kolla upp saken, men jag tror att den psykiska ohälsan är grunden till problemet. Jag hoppas vännen får hjälp.
Jag vill inte bemästra med mitt inlägg. Jag vill bara ge en inblick i hur det kan vara och hur det har varit för mig och min släkting, som förmodligen har starkare paranoia än ts vän, för jag hoppas ❤
 
Det var alltså hans kontaktsjuksköterska på psykiatrin som ändrade i sin egna anteckning och tog bort en detalj han berättat om som han tror att andra tror om honom, som han var paranoid över. Att fler skulle tro att han var en ”sån” och föra det vidare om det stod i hans journal, var det han var rädd för.
Då kanske han inte är paranoid i den grad att han har förföljesemani?
 
Då kanske han inte är paranoid i den grad att han har förföljesemani?

Nej, han är mer paranoid över att folk tycker illa om honom, pratar bakom ryggen på honom och att alla möjliga rykten sprids om honom. Ingen förföljelsemani än så länge i alla fall.
 
Det är ju lätt att avfärda hela frågeställningen eftersom personen ifråga är paranoid, men även paranoida personer kan ju träffa på personal som agerar fel inom vården. Därför hoppas jag att TS kan avgöra vad som är vettigt att gå vidare med eller att bara dämpa. Jag håller helt med i att det oftast inte hjälper att som utomstående börja argumentera med en som är sjuk med paranoia. Vi vet ju dock inget om situationen i stort, så därav att jag ville ge ett annat perspektiv än det som mest kommit fram i tråden, att det inte är något problem.
I detta fallet är det bara hans paranoia som gör att han blev orolig över det. Han hade ringt vårdcentralen i ett annat ärende och de hade sagt ”kan du dröja lite” och satt telefonen på mute och han trodde då att de hade läst i hans journal, om det jobbiga han är rädd att folk ska tro om honom som han hade berättat för psykiatrisköterskan. Så det finns ingen indikation på att någon läst, mer än vad hans hjärna spinner vidare på.
 
Nej, han är mer paranoid över att folk tycker illa om honom, pratar bakom ryggen på honom och att alla möjliga rykten sprids om honom. Ingen förföljelsemani än så länge i alla fall.
Då tror jag att du och jag använder begreppet paranoid på olika sätt.
För mig är paranoid att man är rädd för att människor är ute efter en, förföljelsemani och med vanföreställningar.
Det verkar inte som att din vän har paranoida drag, utan mera oro över vad omvärlden ska tycka och tänka om vederbörande, och det är nog så jobbigt när dessa tankar tar över dennes liv.
Hoppas det löser sig❤
 
Hej, måste få inflika en sak. Jag har precis fått diagnosen paranoid personlighetsstörning och i mitt fall känner jag mig baktalad och inte förföljd förutom när jag är inne i mina skov. Vissa situationer kan jag när jag är "frisk" förstå att de bara fsnns i mitt huvud men andra gnager fortfarande. Gissar att det kan te sig annorlunda från person till person.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag är och har nästan alltid varit singel. Kanske inte helt frivilligt men ändå självvalt kan man säga. Problemet är att jag sen typ...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
14 138
Senast: Svartkatt
·
Samhälle Jag funderar kring det här med att söka vård i en annan region än den man bor i. Jag har förstått att jag har rätt att söka öppenvård i...
Svar
2
· Visningar
384
Senast: manda
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
5 144
Senast: Sasse
·
Kropp & Själ Hej! Jag har efter en sjukgymnast och otroped felbehandlat mig fått förlorad inkomst och sjukskrivning i 7 månader. Jag fick första...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
4 152
Senast: Sassy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp