Jobbiga släktingar

[snuffo_12]

Ursäkta men måste bara spy ut mig irritationen nu..

Vi var bjudna till lunch hos min mormor och min mammas syskon med barn skulle även vara med. När vi besöker mormor har jag alltid med mig min hund då jag ser det som självklart att han ska vara med när vi kan ta med honom, han är ensam tillräckligt mycket ändå. Mormor har inget emot det och älskar hunden. Men min mammas syskon, trots att de är uppfödda på landet med djur avskyr/ blir hysteriska så fort hunden tittar på dem. Det är inte så att de är rädda det är bara något slags hat mer eller mindre mot hunden. Möttes redan i dörren av att min moster undrade snäsigt om vi inte kunde lämna hunden hemma i fem minuter.

Det jag blir som mest förbannad över är att hunden är i köket den tiden som vi äter och han besvärar ingen. Men det räcker att han tar ett steg mot dem och de mer eller mindre skäller ut honom. Värre blir det ju om han då råkar nosa på dem
Och fyfan vad han luktar
Sen kommer mosterns ungar ut och säger att mamma gillar inte när ni tar med er eran hund. Nähä, det har man ju inte märkt

Nej men jag ska aldrig ta med mig hunden till mormor mer, eller saken blir väl att jag lär inte komma överhuvudtaget om de är där. Men om de inte gillar att jag tar med mig hunden så behöver de ju inte ta med sig sina ungar som skriker så man blir halvt döv.

Har ni någon som reagerar likadant och hur har ni gjort? Antar att enda saken att göra är att sluta träffa dem.

 

[Fan of Bill]

Sv: Jobbiga släktingar

Jag hade åkt dit, men lämnat hunden hemma. Behöver ju inte bli borta allt för länge. Alternativt låtit hunden sitta i bilen om det gått.

Fattar inte riktigt varför man alltid ska ha med hunden eller bli förbannad och inte vilja åka dit hunden inte är välkommen? Även om jag fattar din poäng att den ensam mycket då vill man så klart inte lämna den i onödan sas. Men man får även acceptera att alla inte är hundälskare.

 

[Fiachi]

Sv: Jobbiga släktingar

Men om de inte gillar att jag tar med mig hunden så behöver de ju inte ta med sig sina ungar som skriker så man blir halvt döv.

Det är väl trots allt din mormor som bestämmer om du får ha hunden med dig eller inte? Det är hennes hus, inte deras.
Tycker att om hunden kan följa med så borde den göra det, känns ju lite sådär att lämna hunden ensam hemma i onödan.

 

[kamomillo]

Sv: Jobbiga släktingar

ÄH! inte skulle jag sluta träffa dom för det
De finns människor som inte gillar djur, och det är väl bara att acceptera?
Hunden är ju van att vara ensam, då kan du träffa dom en stund, och sedan ursäkta dej med att du måste hem till hunden.

*Jenny*

 

[snuffo_12]

Sv: Jobbiga släktingar

Fattar inte riktigt varför man alltid ska ha med hunden eller bli förbannad och inte vilja åka dit hunden inte är välkommen? Även om jag fattar din poäng att den ensam mycket då vill man så klart inte lämna den i onödan sas. Men man får även acceptera att alla inte är hundälskare.

Jo, hade det bara vart det med hunden så hade jag ju inte brytt mig så mycket men det är mycket annat med dem som irriterar mig också. Sen vet jag det att de (iaf mostern) hade bestämt sig från början att om vi skulle skaffa hund kommer inte de göra någon ansats till att träffa oss mer, fick jag höra genom andra släktingar. Så det känns inte precis roligt och det är inte rättvist mot hunden heller. Men jag kommer inte ta med mig hunden mer när vi ska träffa dem, för hans skull

 

[snuffo_12]

Sv: Jobbiga släktingar

Nej, tyvärr finns det ju sånna

Som jag svarade här ovan så är det inte bara utav denna anledning som jag inte vill träffa dem, det här var liksom droppen som fick bägaren att rinna över.

 

[nightcrawler]

Sv: Jobbiga släktingar

men eftersom din mormor vill ha hunden där så kan väl ni båda ta och påpeka detta för mostern. glöm inte att säga att hennes ungar luktar och skriker åxå skämt åsido, be din mormor tala om att hunden får vara där. det är ju hennes hus, bara att acceptera.

 

[YorkWann]

Sv: Jobbiga släktingar

då jag ser det som självklart att han ska vara med när vi kan ta med honom, han är ensam tillräckligt mycket ändå..

Hur kan man se det som självklart att ta med hudnen överallt? Tycker nu mormor det är okej, så absolut. Jag hade dock lämnat min hund hemma om jag umgick med folk som inte gillade hundar, utav respekt för dem, ÄVEN om mormor tycker det är okej. dock får de ju var på det klara med att man kanske går lite tidigare, alt, går ut och rastar sin hund om den ligger i bilen. Andra kan ju faktiskt inte hjälpa att er hund är hemma ensam tillräckligt ändå. Alt, så¨tackar man nej. Jag hör mig alltid för om det är okej att hundarna är med, även om det är till ett ställe de fått vara med på innan.

Sen kan det ju vara att hundarna är välkomna men att man inte väljer att ta med dem iaf ( Min pedantiska moster och hennes vita mockasoffor tex )

 

[snuffo_12]

Sv: Jobbiga släktingar

Hur kan man se det som självklart att ta med hudnen överallt? Tycker nu mormor det är okej, så absolut. Jag hade dock lämnat min hund hemma om jag umgick med folk som inte gillade hundar, utav respekt för dem, ÄVEN om mormor tycker det är okej. dock får de ju var på det klara med att man kanske går lite tidigare, alt, går ut och rastar sin hund om den ligger i bilen. Andra kan ju faktiskt inte hjälpa att er hund är hemma ensam tillräckligt ändå. Alt, så¨tackar man nej. Jag hör mig alltid för om det är okej att hundarna är med, även om det är till ett ställe de fått vara med på innan.

Sen kan det ju vara att hundarna är välkomna men att man inte väljer att ta med dem iaf ( Min pedantiska moster och hennes vita mockasoffor tex )

Menar inte att jag tycker det är självklart att ta med hunden överallt, men OM jag kan så tar jag helst med honom. Och nu sa min mormor att jag gärna fick ta med honom idag, men jag har ju märkt nu att det inte funkar. Inte pga respekt för släktingarna, dem har jag tappat den mesta respekten för för länge sen, utan för min hunds skull. Finns många fall då jag väljer att lämna hunden hemma istället tex om jag ska träffa någon jag vet är hundrädd osv.

 

[Lejonelle]

Sv: Jobbiga släktingar

Vi var bjudna till lunch hos min mormor och min mammas syskon med barn skulle även vara med. När vi besöker mormor har jag alltid med mig min hund Möttes redan i dörren av att min moster undrade snäsigt om vi inte kunde lämna hunden hemma i fem minuter.

Sen kommer mosterns ungar ut och säger att mamma gillar inte när ni tar med er eran hund.
om de inte gillar att jag tar med mig hunden så behöver de ju inte ta med sig sina ungar

Har ni någon som reagerar likadant och hur har ni gjort? Antar att enda saken att göra är att sluta träffa dem.

Ja, klart att det finns folk som inte uppskattar mina hundar fast de är snälla och inte ställer till besvär. Folk som liksom inte har den där djur-genen som vi alla har som hänger här. Och som därför inte alls förstår att hunden är en del av familjen och att man därför vill ta med den i alla situationer där det är möjligt.

Nu handlar det i ditt fall som släkt och därför kommer du då och då att hamna i den här situationen, du kanske inte kan eller vill välja bort umgänget helt. Nu vet inte jag hur ofta ni har såna här luncher och om det vore ett stort problem för dig att lämna hunden hemma men jag skulle nog börja med att ta upp saken med mormor och höra vad hon egentligen tycker. Och sen helt enkelt prata med mostern, det är oftast bättre att ta en rak diskussion på ett vänligt sätt än att saker ligger och gror under ytan. "Moster, varje gång vi träffas hos mormor får jag så tråkiga kommentarer från er om jag har min hund med. Jag tycker det känns jättetråkigt när vi ska träffas och ha trevligt tillsammans. Jag frågar ju alltid mormor om det går bra att han följer med, och hon säger ja. Kan vi prata om det här, jag förstår inte." Så kanske hon kan förklara vad som är problemet (kanske något du inte tänkt på?) och ni kanske kan komma överens om något som fungerar för båda. Typ att hunden får komma in och hälsa och sen vara ute i bilen eller att du lämnar den hemma varannan gång eller.. vad vet jag.

Moster behöver inte tycka om din hund och du behöver inte tycka om dina kusiner. Men när ni träffas hemma hos mormor behöver det ju fungera på något sätt för hennes skull. Om det sedan inte fungerar att lämna hunden hemma och hans närvaro inte är önskad så kanske inte du kan komma heller. Inte för att hämnas utan helt enkelt av hänsyn till allas trevnad framför allt mormor. För det är säkert inte så roligt för henne att bjuda på trevlig lunch och så sitter gästerna och blänger på varandra.

 

[Gnist]

Sv: Jobbiga släktingar

Jag tar inte med nån hund när jag besöker folk.

 

[Springer]

Sv: Jobbiga släktingar

Hur jag skulle göra?
Om det endast var jag som besöker mormor skulle jag tagit med hunden.
Men på en släktträff där inte alla gillar hund skulle den få vara hemma.

 

[Pigan]

Sv: Jobbiga släktingar

Det är värdinnan som avgör vilka hon vill bjuda och om hon sagt ok till hunden är det faktiskt din moster som brister i respekt mot värdinnan. Jag tror inte att ni två kan lösa detta utan snarare är det mormor som måste klargöra för dem hon bjuder att även hunden är "bjuden".

Till er som funderat annorlunda: Var går gränsen för mosters agerande? Nästa gång kan det vara något annat/annan som inte passar moster.

Eftersom det finns (som jag förstått det) andra konflikter mellan ts och moster också, kan det ju vara så att moster använder hunden som orsak till att "gå på" ts. DVS moster vet att TS blir arg och ledsen om hunden komenteras och gör därför så här.

 

[movi]

Sv: Jobbiga släktingar

Nu har jag ingen mormor i livet sen länge, men jag kan ta min mamma istället.

Åker jag och sambon dit och fikar, så får gärna hunden följa med och det gör han för det mesta.

Är det däremot större "bjudning" hos mamma, då får han vara hemma, både för hans skull, min skull och alla andra.

Åker vi till någon annan än min mamma, så är han hemma.