Sv: Jävla hästjävel......
*kl*
Vi hade ett ungsto som var helt omöjlig.
Från det att hon var liten älsade hon att smaka på tråden. Hon klev untanför när hon var 1 vecka gammal och knallade bort till grannens hästar 200 meter bort, helt obrydd om sin stackars trådrädda mamma som höll på att dö av oro.
Hon bet av alla isolatorer.
Vi har 6 K på vårtat aggregat, tillräckligt för tjurar.
När hon var 2 år så saxade hon sig ur hagen på vintern hela tiden. Det VAR ström, omän inte starkaste.
Livsfarligt när man bor bredvid en väg och det är mörkt!
Vi skodde henne utan sula. Hjälpte inte. Hon verkade GILLA strömmen - bet i den och stod och ryckte.
Vi provade att linda järntråd som en grimma med järnet in mot huden UNDER grimman och satte "tentakler" som stod ut som solstrålar. Hjälpte ej ett smack.
Vi provade att BLÖTA under järngrimman så att det skulle leda bättre. Nepp. Skönt, sa hon!
Än idag så fattar jag inte hur hon var funtad. De andra hästarna skydde tråden.
Lösningen blev helt enkelt att sätta en ensilagebal ute på gården och ta på henne massor med reflexer utifall att hon gick ifrån gården. Sätta för våran infart. Tjäle i marken och -20 grader.
Nu kommer det ännu konstigare: när det blev lagligt att vara utanför, så saxade hon sig in i hagen igen. Så var problemet löst.
Följande vintrar gick det smärtfritt.
Hon var inte mobbad eller jagad i hagen. Faktiskt så var hon 2:a i rang efter sin mamma som är högst.
Mvh Li
