Jaktlust ärftligt?

machafuko

Trådstartare
Nu låter den här frågan kanske helt korkad för vissa, men till vilken grad är jaktlust ärftligt?

Jag vill nämligen skaffa min första egna hund och har tittat på en ras som inte ska ha någon utpräglad jaktinstinkt (Eurasier, för er som är nyfikna på rasen). Helst vill jag inte ha en hund med jaktlust då jag inte känner att jag är ägaren som kan ge hunden ett rättvist utlopp för det.

Därför har jag som sagt kollat på en ras som ska fungera som sällskap och frilufshund, snarare än jakthund. Men nu när jag har varit och träffat potentiella uppfödare och tikar som jag har gillar så har jag fastnat speciellt för en tik med jaktlust. Därför undrar jag kort och gott om hur ärftligt det är och vad man skulle kunna tänka på om man skaffar en valp efter en tik med lite jakt i sig. Jag har massor av frågetecken kring ämnet men det är svårt att sätta ord på alla frågor, men all information om detta som ni möjligt kan komma på vore jättebra. :D

(Jag kan givetvis leta vidare efter en annan tik, men jag kommer fortfarande vara nyfiken på just den här frågan och vill ha svar på den i alla fall) :bump:
 
Håller med - jaktlust är ofta mycket ärftligt. Nu finns det ju även en pappa till valparna som kan nedärva mindre jaktlust om han saknar det, men chansen är ändå stor att flera av valparna ärver jaktlust.
 
Hög. Det är en av de egenskaper man mäter via MH/MT/BPH. Alltså egenskaper som är ärftbara.
MEN....det är viss skilnad på jaktlust den tex en sällskapshund kan besitta och den en riktig jakthund kan ha. Det är inte jättesvårt att tygla en mindre jaktlust i en sällskapshund med ett brytkomando.
Eurasier tycker jag låter som ett utmärkt val av ras utefter dina öndkemål.
 
Hög grad ärftlig.
På uppfödarmöten har man pratat om att det är viktigt att tänka på att inte para två hundar med jaktlust med varandra. Om det efterföljs vet jag dock inte..
 
Hög. Det är en av de egenskaper man mäter via MH/MT/BPH. Alltså egenskaper som är ärftbara.
MEN....det är viss skilnad på jaktlust den tex en sällskapshund kan besitta och den en riktig jakthund kan ha. Det är inte jättesvårt att tygla en mindre jaktlust i en sällskapshund med ett brytkomando.
Eurasier tycker jag låter som ett utmärkt val av ras utefter dina öndkemål.

Menar du alltså att det är en typ av jaktlust som kanske går att träna för att tonas ned? Det jag tänkte var också att det uppenbarligen finns sällskapshundar vars föräldrar inte har utpräglad jaktinstinkt men valpen ändå har det? Antar att det då handlar om att kolla på leden bakom föräldrarna.

Försöker liksom få fingret på hur jag ska tänka med allt möjligt, så att jag gör allt för att få rätt typ av hund och uppfödare :D
 
Hög grad ärftlig.
På uppfödarmöten har man pratat om att det är viktigt att tänka på att inte para två hundar med jaktlust med varandra. Om det efterföljs vet jag dock inte..

Ja, det är den uppfattningen jag har fått när jag har pratat med folk om detta. I min drömvärld vill jag ha en valp från hundar som avsaknar jakt. Sedan kan jag tycka att andra egenskaper på hunden är viktigare och större prioritet, men i och med att jag är ute mycket i skog och mark så vill jag ändå känna en trygghet i att kunna släppa min hund lös (givetvis i samband med mycket träning)
 
Menar du alltså att det är en typ av jaktlust som kanske går att träna för att tonas ned? Det jag tänkte var också att det uppenbarligen finns sällskapshundar vars föräldrar inte har utpräglad jaktinstinkt men valpen ändå har det? Antar att det då handlar om att kolla på leden bakom föräldrarna.

Försöker liksom få fingret på hur jag ska tänka med allt möjligt, så att jag gör allt för att få rätt typ av hund och uppfödare :D
Alla våra schäfrar tex har jaktlust. De ligger på ca 3 på en femgradig skala (testade genom MH och MT). Deras jaktlust vaknar av synretning. Inte lukt. Trots detta har de alla inte varit några större problem att hantera runt vilt. De lyssnar på nej och sitt namn och väljer oss människor före viltet. Hade de varit ensamma hade de absolut dragit efter. Men de är aldrig ensamma ute.

Ofta går jakt och nyfikenhet lite hand i hand. Och nyfikenheten är en viktig egenskap när man vill jobba och träna sin hund.
 
Alla våra schäfrar tex har jaktlust. De ligger på ca 3 på en femgradig skala (testade genom MH och MT). Deras jaktlust vaknar av synretning. Inte lukt. Trots detta har de alla inte varit några större problem att hantera runt vilt. De lyssnar på nej och sitt namn och väljer oss människor före viltet. Hade de varit ensamma hade de absolut dragit efter. Men de är aldrig ensamma ute.

Ofta går jakt och nyfikenhet lite hand i hand. Och nyfikenheten är en viktig egenskap när man vill jobba och träna sin hund.

MH och BPH verkar vara superbra test. Men det är sällan när jag vill gå in på avelsdata och kolla upp någon hund som de har gjort något av testen.

Jag ska försöka se om jag kan läsa på lite mer om jaktinstikten och dess grund. Har inte ens tänkt så långt att det kan bero på olika "triggers". Du nämnde t.ex. synretning och lukt. Detta är verkligen bra information för mig som är nybörjare på detta. :up::)
 
Menar du alltså att det är en typ av jaktlust som kanske går att träna för att tonas ned? Det jag tänkte var också att det uppenbarligen finns sällskapshundar vars föräldrar inte har utpräglad jaktinstinkt men valpen ändå har det? Antar att det då handlar om att kolla på leden bakom föräldrarna.

Försöker liksom få fingret på hur jag ska tänka med allt möjligt, så att jag gör allt för att få rätt typ av hund och uppfödare :D

Jaktlust är absolut ärftligt MEN finns i många olika varianter.
Vissa hundar letar aktivt efter dofter från djur och drar iväg som skjutna ur en kanon när de hittar något.
Vissa hundar struntar fullständigt i dofter men letar med blicken efter något att jaga.
Vissa letar inte alls men jagar om de "snubblar över något".
Vissa jagar på blodigt allvar för att döda, andra vill mest skutta efter lite som en rolig lek.

Vad som också är viktigt att tänka på är hur samarbetsvillig hunden är. Har du en hund som aktivt letar efter saker att jaga och som dessutom är självständig och svårmotiverad i träning, då är det inte säkert att hunden någonsin kan vara lös. Har du en hund som visserligen letar, men som älskar att träna och jobba med ägaren, då kan ägaren lära sig läsa av hunden och se när hunden hittat något och då kalla in hunden. Sådana hundar kan nog också lära sig att de bara får jaga på kommando, tex spåra eller så vilket är en utmärkt form av aktivering för de flesta hundarna.
 
Alla våra schäfrar tex har jaktlust. De ligger på ca 3 på en femgradig skala (testade genom MH och MT). Deras jaktlust vaknar av synretning. Inte lukt. Trots detta har de alla inte varit några större problem att hantera runt vilt. De lyssnar på nej och sitt namn och väljer oss människor före viltet. Hade de varit ensamma hade de absolut dragit efter. Men de är aldrig ensamma ute.

Ofta går jakt och nyfikenhet lite hand i hand. Och nyfikenheten är en viktig egenskap när man vill jobba och träna sin hund.

Fast den jaktlust som mäts på MH skulle jag säga kan vara rätt annorlunda mot det jaktintresse som ofta ställer till problem i vardagen. Det finns hundar som har hög jaktkamplust på MH som inte har det minsta viltintresse och hundar som har låga poäng på jakten på MH som är omöjliga att ha lösa. Precis som du skriver är det ju synretning, nyfikenhet och även föremålsintresse som mäts på MH.

I övrigt håller jag med om att jaktlust, oavsett hur den visar sig, har hög ärftlighet.
 
Fast den jaktlust som mäts på MH skulle jag säga kan vara rätt annorlunda mot det jaktintresse som ofta ställer till problem i vardagen. Det finns hundar som har hög jaktkamplust på MH som inte har det minsta viltintresse och hundar som har låga poäng på jakten på MH som är omöjliga att ha lösa. Precis som du skriver är det ju synretning, nyfikenhet och även föremålsintresse som mäts på MH.

I övrigt håller jag med om att jaktlust, oavsett hur den visar sig, har hög ärftlighet.
Håller med. Därför är det just extra intressant att veta vilken typ av jaktlust som åsyftas tiken :)
 
Hög. Det är en av de egenskaper man mäter via MH/MT/BPH. Alltså egenskaper som är ärftbara.
MEN....det är viss skilnad på jaktlust den tex en sällskapshund kan besitta och den en riktig jakthund kan ha. Det är inte jättesvårt att tygla en mindre jaktlust i en sällskapshund med ett brytkomando.
Eurasier tycker jag låter som ett utmärkt val av ras utefter dina öndkemål.
Jag personligen tycker ju att jaktlust inte mäts på BPH även om dom säger att det ingår i leken. Men mina heeler kan lätt skilja mellan lek och jakt. Den med mest leklust har inte mycket jaktlust och tvärtom :)
 
Lite OT men rent spontant tänker jag att den perfekta hunden finns inte. Om det är viktigt för dig (TS) att ha en hund helt utan jaktlust så skulle jag kolla efter en annan tik.
När det gäller just eurasier så kan jag känna att det finns bitar som är viktigare att tänka på, till exempel att föräldrarna är öppna och tillgängliga utan sociala rädslor.
Det där är ju dock individuellt, hur man värdesätter olika egenskaper.
Som några var inne på kan även vissa typer av jaktlust vara en fördel om man vill träna med hunden :).
 
Lite OT men rent spontant tänker jag att den perfekta hunden finns inte. Om det är viktigt för dig (TS) att ha en hund helt utan jaktlust så skulle jag kolla efter en annan tik.
När det gäller just eurasier så kan jag känna att det finns bitar som är viktigare att tänka på, till exempel att föräldrarna är öppna och tillgängliga utan sociala rädslor.
Det där är ju dock individuellt, hur man värdesätter olika egenskaper.
Som några var inne på kan även vissa typer av jaktlust vara en fördel om man vill träna med hunden :).

Jag är med dig precis på vad du menar. Anledningen till att jag gillar just den här tiken i fråga är att den är extremt öppen och verkar vara orädd. Eurasiernas svar på en labbe, nästan. Just därför har jag fallit för henne och tycker att hennes övriga egenskaper väger väldigt tungt.
 
Jag personligen tycker ju att jaktlust inte mäts på BPH även om dom säger att det ingår i leken. Men mina heeler kan lätt skilja mellan lek och jakt. Den med mest leklust har inte mycket jaktlust och tvärtom :)
Lite så är det ju med MT/MH också. Man kan bli lurad på jaktlust och jaktlust. Om någon frågar mig om våra hundar har jaktlust utifrån vad man ser som egenskap måste jag svara ja. Men jagar? Nej....egentligen handlar det mycket om nyfikenhet. Det är mer intressant att jaga efter ett skräp i blåsten än efter en katt eller rådjur. Bortsett från vissa individer. En tik var hopplös och fick inte gå lös alls de första 2 åren.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Ny på forumet så har inte koll på hur detta funkar men jag ger det ett försök. Jag och sambon planerar att skaffa en till hund framöver...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
4 925
Senast: Kajsalisa
·
Hundavel & Ras Hej! Någon här som har gråhund eller erfarenhet? Vi står just nu på kö på en kull som ev föds i januari om de tog sig. 2a plats på en...
Svar
9
· Visningar
974
Senast: _Taggis_
·
Hundavel & Ras Jag funderade länge på om jag skulle posta här eller inte. Jag har läst lite i andra trådar och läst på om alla möjliga raser så här...
2 3
Svar
43
· Visningar
2 434
Senast: Sedna
·
V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 919
Senast: valpköpare
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Gps tracker för Android?
  • Vad gör vi? Del CCVII
  • Värma spenat?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp