Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

madde_84

Trådstartare
Det har gått 4 månader sedan min friska och aktiva tik Vilda på 9 år plötsligt dog. Det känns som igår och jag saknar henne såååå fortfarande. Vill bara att hon ska dyka upp bakom hörnet, men har med tiden insett att min älskling inte kommer tillbaka.

Vad jag känner och har känt de här 4 månaderna är att jag blivit extremt inaktiv av att inte ha hund. Jag känner mig tjockare (fast jag inte äter mer) och ohälsosammare och jag saknar hundlivet. Jag behöver den där aktiveringen och givetvis relationen och kärleken jag fick av att ha hund.
Jag och sambon (som känner likadant som mig) funderar på att skaffa en hund till hösten.

När jag skaffar hund igen vill jag känna längtan och lycka. Jag vill uppleva det jag kände när jag skaffade Vilda, dvs spänning, förväntningar, längtan och glädjen av att veta att jag ska få hem en hund. Det var så roligt och härligt och jag vill definitivt vara med om det igen.

Mitt dilemma är att jag endast vill känna lycka, inte sorg och längtan efter Vilda. Jag vill tycka om den nya hunden för vad den är och inte jämföra henne. Vad jag är rädd för är att inte ta den nya hunden för vad den är och att inte känna den äkta glädjen av att lära känna just den hunden.
Om jag inte kan uppleva den lyckan för att jag fortfarande saknar Vilda, så vill jag helst vänta med att skaffa hund.

Fast samtidigt känner jag att min kropp skriker efter hundlivet igen. Det var ju inte bara jobbigt att förlora Vilda som hund utan att samtidigt förlora hela hundlivet och börja om med ett annat liv som inte riktigt ersatts av nåt (något som inte händer folk med fler än en hund).

Har lite svårt att uttrycka det jag vill säga. Men min fråga till er är denna:

Hur vill ni känna er när ni skaffar en ny hund efter att ha förlorat den förra? Det skulle vara intressant att höra vad ni har för erfarenheter och åsikter.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Första veckan jag hade Chivas så trillade han i Eksjöån. Jag fick hjälpa honom upp och hann då tänka tanken; "Så klumpig skulle Flisa (min gamla hund) aldrig ha varit."
Så första tiden jämförde jag hundarna en del, men det försvann, nu är min gamla och nya hund verkligen varandras motsatser. Hade det varit samma ras/kön hade det nog tagit längre tid.
Men den nya hunden är ju en egen individ med egna upptåg och åsikter. Så efter ett tag så försvinner jämförandet.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Min första schäfer blev också sjuk och fick avlivas ganska oväntat vid sju års ålder. Det var en märklig kombination av djup sorg och lättnad. Lättnade kom sig av att hon var en äkta problemhund som ärligt talat var väldigt jobbigt att ha i vissa situationer/miljöer. Samtidigt var hon en stor personlighet och mycket älskad, och på grund av alla problem hade vi blivit oerhört tighta.

Det tog några månader innan jag kände mig "mogen" för en ny hund, men när beslutet väl var fattat och valp bokad kändes det mycket bättre. Jag tror nog att det blir så för dig också; när valpen är bokad och född lättar det och du kan se framåt igen med glädje.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag funderar mycket på det där. Man jämför ju inte sina vänner, eller ex heller. Man borde ju kunna tänka samma med hundar? Att de är olika individer och att det är tjusningen med dem.
Jag har aldrig jämfört mina katter med varann, bara sett dem som olika personligheter ändå har jag varit rädd att nästa hund jämförs med R här hemma. Nu har jag bestämt mig för att inte jämföra, klart att lite kommer det ju bli, men inte så där hela tiden.
Jag tror att man måste försöka bestämma sig för att inte jämföra allt och istället se hunden som en egen individ.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Till båda:

Tack för svaren!

Saken är ju den att hon var min första och enda hund. Det var liksom hon och jag. Vi var ett tight team som i princip alltid var tillsammans.

Hon var från ett hundhem och hade haft lite otur. Först som valp kom hon till hundhemmet (vet ej hur/varför), sedan blev hon adopterad av ett äldre par och hon blev en gårdshund. Sedan lämnade dem tillbaka henne till hundhemmet och sedan hittade jag henne.

Men hon var definitivt ingen problemhund. Hur lätt som helst. Även om vi var tvungna att lära henne gå fint i koppel (förmodar att hon aldrig varit kopplad förrut) och komma överens med andra tikar.

Det är kanske det som är problemet. Hon var den perfekta hunden! Smart, självständig, aktiv, glad, kelig, lyhörd, social med människor och andra hundar...

Jag säger inte att jag vill ha en kopia av henne. Så är det inte. Jag vet att dem egenskaperna jag radat upp stämmer in på många hundar och de hundar jag tagit hand om tillfälligt från gatan har varit lika lätta som henne.

Jag vet exakt vilken ras jag är intresserad av och den har jag funderat på redan innan Vilda dog. Det kommer bli en podenco canario från hundhemmet där jag praktiserar eller från ett annat hundhem där de har en podenco som bor i fosterfamilj. (borde kanske skapa en annan tråd om folk med podenco och faraohundar;))

Hur som helst. Vill höra mer erfarenheter...
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

(borde kanske skapa en annan tråd om folk med podenco och faraohundar;))

Eller bara hoppa in i vinthundstråden här på buke ;)


När jag skaffade min unga dåre var jag rädd att inte kunna gilla henne för att jag ständigt skulle jämföra henne med sin perfekta mor, min älskade tant. Att unga dåren dessutom var ungefär samma färg och tik gjorde ju ännu mer för att de skulle vara lika. Och visst, framförallt när unga dåren var jobbig eller inne i någon period där hon såg knasig ut exteriört så tänkte jag ofta att det var dumt att hon inte var lika bra som tanten.

Nu kan jag inte tänka mig att leva utan någon av dem. Med tiden insåg jag ju att det enda de har gemensamt egentligen, är att de är samma ras och ungefär samma färg. De har väldigt olika personlighet, precis som olika hundar brukar ha. Hur som helst är jag glad att jag tog unga dåren trots en hel del tvekan och jobbiga stunder.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Hej, tack för inlägget i min tråd "klarar ej av avlivning", kan svara här att jag just nu känner mig väldigt vilsen, tom, arg men också lättad. Jag försöker förtränga bilden av honom sista dagen när han skulle avlivas, det gör så ont och känns som hugg i bröstet av skuldkänslor bara av att tänka den tanken... men när jag tänker på alla fina stunder vi haft tillsammans så känns det mycket lättare..
Du miste ju din vän för inte alls längesen så du vet ju hur det är.. vill bara säga att jag beklagar din förlust!


Nu tänkte jag svara lite angående din fråga i den här tråden.

Jag liksom du saknar hundlivet så fruktansvärt mycket, trots att det bara är 5 dagar sen jag miste min hund, och trots att min pojkvän har hund som jag träffar väldigt ofta..
Jag saknar hundlivet lika mycket som jag saknar min hund.
I mina ögon var han den mest perfekta hunden i världen, och jag tänkte att jag aldrig kommer kunna hitta en lika perfekt hund.. Men jag har insett, att han var den mest perfekta för mig just då, för jag hade ställt om mitt liv för att passa honom..och levde livet utefter hans behov osv... Efter att ha tänkt en hel del, har jag insett att jag levde väldigt begränsat, hur mycket andra i min närhet har påverkats av att jag har honom. (Han var chihuahua, väldigt liten och skör).
Så jag insåg att jag haft det väldigt jobbigt efter att ha skaffat honom, men pga all den djupa kärlek jag kände/känner för honom så insåg jag inte hur begränsat mitt liv var. Så det är väl den enda lättnaden jag känner nu efter att han är borta.... men självklart hade jag offrat allt det där igen bara o få ha honom i liv nu :'/

Hur som helst..det jag vill komma fram till....är att jag vill skaffa hund igen till senhösten/vintern...eller ja kanske tidigare/senare tills rätt hund dyker upp... Jag letar redan nu då jag bestämt mig för att nästa hund ska bli whippet, helst en äldre valp på 5mån+, vilket är väldigt svårt att hitta har jag märkt.
Jag har dock också tänkt så mycket på att jag säkert inte kommer hitta en lika perfekt hund som Boss igen...en som är sådär lugn, snäll, aldrig aggressiv, skäller aldrig, liten och behändig, osv osv... Jag tänker mig hela tiden hur jag kommer jämföra dom åt och så... men just därför har jag tänkt att nästa hund ska va mycket större, en helt annan ras helt enkelt..och mycket mera "hund"..så det kommer inte vara mycket att jämföra... Tror det är mycket värre om man skaffar samma ras igen....
Men jag har ändå den där känslan nånstans där jag känner att jag skulle jämföra... för att det gjorde jag ändå med min första hund och Boss, trots att det var två olika raser och kön (men i det fallet insåg jag hur mycket bättre Boss är)...och sen med en omplaceringshund jag hade när jag hade Boss...jag jämförde dem också och insåg även då hur perfekt Boss är :/ Men alla de tre hundarna var små (kinesisk, tax och chihuahua)..så jag hoppas verkligen att nästa hund kommer skilja sig, då den som sagt är större, och helt annan hund liksom..inte liten sällskapshund... Utan jag kommer äntligen få något större att jobba med, vilket jag längtat efter sååå mycket.
Men ja tror även att det är sådär i början oftast, att man jämför, och kanske inte tror sig älska den nya hunden lika mycket...men till sist, efter ett par år tror jag man ser den nya hunden som den enskilda individ den är..och kommer älska den lika mycket!
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag förstår att man med tiden oavsett hur man känner från början kommer börja tycka om den nya hunden jättemkt.

Men jag vill från allra första början vara bara glad över att skaffa en hund. Inte bara: "Nu måste jag ha en hund för att jag behöver hundlivet igen."

Jag ska ge två exempel på hur det kan gå till att skaffa hund:

1. Du har inte tänkt skaffa egen hund, men bestämmer dig för att bli fosterfamilj för hundstallet. Du engagerar dig kanske inte helhjärtat eftersom du vet att det inte är din hund. Efter några månader fäster du dig iaf så mkt att du inte vill lämna tillbaka den och adopterar hunden.

2. Du har bestämt dig för att skaffa hund. Du har planerat ett tag och är längtansfull och upprymd och allt är bara så kul och spännande. Du vet att hunden från början är din och kan ge den all din kärlek och tid.

Jag vill vara nr. 2. Jag vill inte missa allt det där roliga när man skaffar hund. Jag vill inte bara ta en hund från hundhemmet för att jag tycker synd om den. Jag vill verkligen göra det för mig (låter kanske ego) för annars känns det orättvist mot hunden.

Men det positiva iaf om jag gämför med någon månad sen är att jag har börjat känna ett riktigt sug. Innan kunde jag inte ens tänka på andra hundar. Då sörjde jag bara Vilda.

Mer erfarenheter...
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag försöker att aldrig använda orden "ny hund", helt enkelt ;). När hunden som bott hoss oss sedan jag var liten plötsligt dog (på min födelsedag:crazy:, men det är en annan historia...) skaffade vi inte en ny hund, vi skaffade en till hund. Även fast den förra hunden var borta så var det här ingen ny version av honom - det var en helt annan hund.

Det kanske inte gör så stor skillnad att bara byta ord, men för mig gjorde det nog det i alla fall. Jag ändrade inställningen i mitt huvud från att vara inställd på att skaffa en ny till att skaffa en till hund.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Då kan man se det som så att man fortfarande har sin förra hund (i hjärtat och tankarna) och att man skaffar en till hund.

Bra tanke!
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag är själv i starten med min första hund och förväntar mig att vi har många år kvar tillsammans. Så har ingen egen erfarenhet men....

Tänkte spontant när jag läste ditt inlägg att du säkert kommer att komma i den efterlängtade stämningen när du kikat runt ordentligt på olika alternativ ett tag. Att den liksom kommer att infinna sig i processen att hitta nästa hund. Du kommer kanske ha träffat några olika individer och plötsligt faller du pladask. Så sitter du plötsligt där hemma och bara drömmer om att just den dör fina vovven äntligen ska flytta in.

Tycker också att det var fint som Vovzing har tänkt. Att man skaffar en till hund inte en ny. Hoppas att jag kommer ihåg det den dag jag sitter i samma sits.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Vet inte om jag kan ge dig de rätta svaren,men jag sitter själv med min allra första hund och som det känns idag skulle jag aldrig vilja byta bort henne och ens kunna leva utan henne. Hon är som handen i handsken,precis lika lat/bekväm och personlig som jag bara kan önska mig..

Men. För ca ett år sedan blev hon mycket sjuk. Låg inne med dropp,hade hög feber och hela kroppen var täckt med sår/eksem. När vetrinären gav mig "domen" addison/crusching(stavas?)sjukdom,var jag totalt nere och såg bara avlivning framför mig. Visst var jag ledsen,visst var jag arg,besviken och tyckte livet var orättvist i denna stund.

Men ändå. Någonstans inom mig fanns ändå en dröm om att inte lämna hundlivet bakom mig och trots att min allra bästa vän och min själsfrände låg inför döden kunde jag inte låta bli att titta in på olika hundrassidor på nätet med tårar i ögonen:o

Nu gick allt väl för mig. Min älskade hund hade fått felräknat på sina provresultat och är idag frisk och kry igen utan problem:love:. Än har jag inte behövt ta det värsta beslutet i mitt liv,men jag vet att tiden så småningom kommer med en allergihund som är medicinerad:cry:.

Det jag vill säga,är att man har full rätt att sörja,vara ledsen och må piss över att mista sin vän,men en ny individ är just en ny individ. Det går inte jämföra och se tillbaka för mycket,det går inte få tillbaka de döda. Ge en ny valp(och dig själv) en skön start på ert nya liv. Bevara din "gamle" vän i hjärtat,men lev i nuet med valpen. Lycka till :)
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag behöver komma över sorgen efter den förra hunden innan jag skaffar en till, det har jag lärt mig av erfarenhet. Dessutom tänker jag aldrig igen skaffa en till hund som till utseendet påminner om en av de tidigare då jag upplevde det som plågsamt att bli så påmind om den första pga av att den liknade den andra (golden retriever). Jag byter till och med gärna ras (hittills iaf) men åtminstone en annan färg eller kön.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Självklart skulle jag vilja komma över sorgen innan jag tar en ny hund. Problemet med det tror jag är för mig att den nog aldrig kommer gå över. Även om jag är mer accepterande till hennes död nu än för 4 månader sen så saknar jag henne lika mkt.

Om jag skulle vänta tills sorgen "gått över" skulle jag nog få vänta flera år och det vill jag inte. Jag vill gå vidare och ge en annan hund ett bra liv med mig.

men frågan är: Går det kanske snabbare att "komma över" sorgen om man tar en till hund?

Fast jag vill helst vara relativt "nollad" när jag tar steget.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

För mig tog det jättelångtid att komma över sorgen av familjens labbe, min ögonsten. Jag var åtta när hon gick bort och världen rasade. Det var väl egentligen inte förrän flera år senare som jag verkligen kom över henne. Och idag har jag bara positiva minnen kvar och jag tror att min nuvarande hund (han är ju för övrigt den bästa levande hunden på denna jord, precis som min förra) har hjälpt mig att verkligen släppa min första hund helt. Men det var oxå nått år mellan vi skaffade den hunden jag har idag. Jag skulle velat haft tidigare, men omständigheterna såg annorlunda ut då.

Sorgen får ta sin tid, tids nog kommer glädje.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Självklart skulle jag vilja komma över sorgen innan jag tar en ny hund.

Nä det är inte självklart. En del bearbetar sorgen just genom att skaffa en ny valp. För mig funkar inte det, men för andra gör det det.
Enligt min erfarenhet går sorgen inte över med en ny hund, den ligger kvar. Men när sorgen börjar gå från att gråta och sakna till att minnas de goda stunderna med ett leende - då är iaf jag redo för en ny hund. En viss sorg ligger nog alltid kvar, men det gör inte lika ont längre.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

När du förlorade Vilda förlorade du mycket. Inte bara en unik och speciell individ utan också en hel livsstil som betydde mycket för dig. Jag tror att du kommer att uppleva glädje med en ny hund. Den nya hunden blir en helt egen individ som har sina egna fel och förtjänster, och den kommer ha sin egen plats hos dig som inte ersätter Vildas. Jag tror du är redo.
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag brukar sörja ett tag och sen skaffar jag en ny hund...

Jag har märkt att ju fler hundar jag mist desto kortare tid går det tills jag skaffar ny hund. Jag tycker verkligen att det är ett helvete att mista en hund men jag kan ändå glädjas åt den nya valpen och hoppas att det dröjer länge innan våra vägar skiljs åt.

Visst jämför jag hundarna men mer med ett leende. Varje hund har ju sin charm och ingen hund är perfekt:) Jag kan sörja de hundar jag inte har kvar medan jag tok-älskar de hundar jag har!
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Jag försöker att aldrig använda orden "ny hund", helt enkelt ;). När hunden som bott hoss oss sedan jag var liten plötsligt dog (på min födelsedag:crazy:, men det är en annan historia...) skaffade vi inte en ny hund, vi skaffade en till hund. Även fast den förra hunden var borta så var det här ingen ny version av honom - det var en helt annan hund.

Det kanske inte gör så stor skillnad att bara byta ord, men för mig gjorde det nog det i alla fall. Jag ändrade inställningen i mitt huvud från att vara inställd på att skaffa en ny till att skaffa en till hund.

Det var klokt...en till hund är det såklart!

När jag miste min förra hund köpte jag en änglapingla som jag hängde i sänglampan. I börja pinglade vi massor men nu brukar jag hålla i den innan jag somnar och skicka en tanke. Det känns som om hon inte är helt borta då...
 
Sv: Jag vill känna glädje när jag skaffar en ny hund

Har du skaffat ny hund redan? :)

Jag är lite i samma situation, vi fick avliva vår första hund som blev akut sjuk i våras och har funderat från och till hur det ska bli med nästa hund..

Jag har haft lite samma känslor som du plus att jag av och till kännt mig bombsäker på att jag aldrig vill ha hund igen pga alla problem vi hade med den första. (Hon var underbar till lynnet, men lite av ett måndagsexemplar. Hon började halta vid dryga ett och blev opererad i knäna tre gånger på ett drygt år och fick sedan cancer som knappa 6-åring)

Nu har vi tagit kontakt med en uppfödare som troligtvis ska få valpar till våren. Det var rätt svårt för mina känslor kastade av och an mellan "kul med ny hund" och "herregud vilken idiot jag är som ger mig in i det här igen". Jag hade nästan panikångest två gånger och tänkte ringa uppfödaren igen och säga att vi inte ska ha nån hund. Som tur gjorde jag inte det och nu märker jag att förväntningarna börjat stiga :) Jag har bl a köpt några nya hundböcker och funderar på vad jag behöver skaffa före valpen kommer.

Det känns skönt att jag har gjort beslutet(det var det svåraste) och nu har jag ännu tid på mig att sörja min bästa vän och samtidigt låta mig sakta glida in i samma förväntningar som jag hade då vi planerade hund nummer ett! :) Lycka till!!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 684
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 737
Senast: fixi
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
58
· Visningar
6 475
Senast: Ragdoll
·
Övr. Katt Med risk för att bli påhoppad🙈, men tror ni det kan finnas en katt/kattras som är så stor eller har en sånt beteende som gör att rävar...
Svar
18
· Visningar
932
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp