Fast helt i närheten måste det väl inte vara? Nyss åkte du ju till Lund med en hund för vård, så tåget till, säg, Malmö borde du ju kunna ta? Då borde du kunna öka möjligheterna rejält
! Börja med att fundera ut vad det är du behöver hjälp med först och främst. Är det fysiskt eller psykiskt? Behöver du en läkare eller en psykolog till att börja med? Är det en specifik sjukdom/problem du behöver hjälp med? Googla i så fall efter det.
Jo, men det är verkligen kombinerat med extrem ångest att åka så långt. Fast om jag vet att jag kommer få hjälp så är det ju klart värt det, men det vet jag ju inteFast helt i närheten måste det väl inte vara? Nyss åkte du ju till Lund med en hund för vård, så tåget till, säg, Malmö borde du ju kunna ta? Då borde du kunna öka möjligheterna rejält
Det är definitivt det fysiska som är viktigast. Visst, jag mår skit psykiskt också, men mycket av det beror på frustration och hopplöshet pga tröttheten. Det psykiska kommer inte att magiskt försvinna om jag blir piggare men så länge jag är så här trött så orkar jag inte ens försöka må bättre psykiskt. Jag vet inte vad jag ska googla efter. Enligt sjukhusen och vårdcentralerna jag har varit i kontakt med så är mitt höga ferritinvärde inget att bry sig om trots att det kan ge extrem trötthet så då lär väl ingen annan heller bry sig, men det är det enda jag har att utgå från för njurarna, sköldkörteln och kaliumet beror troligen på att jag äter litium. Funderar på om jag kan ha uvi igen också, men det är i så fall bara den lilla toppen på ett enormt isbergMen har du försökt någon läkare utanför din lokala VC och ditt lokala sjukhus? Testa i alla fall att ta dig utanför en gång och se vad som händer! Om någon av hundarna hade haft ett problem som du inte fick hjälp med där du brukar gå, vad hade du gjort då? Inte hade du väl bara gett upp utan att testa en annan klinik? Tänk så med dig själv ocksåJo, men det är verkligen kombinerat med extrem ångest att åka så långt. Fast om jag vet att jag kommer få hjälp så är det ju klart värt det, men det vet jag ju inte
! Kan du inte ta hjälp av mamma/pojkvän/någon annan anhörig?
Det är nästan 30 mil och mer än tre timmar för mig att köra fram och tillbaka till Ängelholm
Annars hade det varit värt att prova för jag fick lite hjälp när jag gjorde akupunktur i öronen på psykiatrin för en massa år sedan, men sedan bytte de akupunktör och då gjorde det ingen skillnad alls. Tror inte att de har det längre för de plockar bort mer och mer. Men jag kan prova att fråga osteopaten jag går till om han vet någon i närheten. Jag måste ändå prata med honom om förra gången jag var där och att det överlag inte hjälper som i början längre
Jag har försökt med båda vårdcentralerna här och två sjukhus, ett i Blekinge och ett i Skåne. Jag tycker att vård till djuren är mycket lättare att hitta än till människor. På djuren står det ofta vad för vård kliniken erbjuder plus att jag är mer insatt och har mer kontakter där. När jag googlar för människovård får jag bara upp en massa reklam. Mammas Google fu är ännu sämre än min, men min vän kanske kan hjälpa mig. Hon är dock för upptagen just nu för att jag ska vilja frågaMen har du försökt någon läkare utanför din lokala VC och ditt lokala sjukhus? Testa i alla fall att ta dig utanför en gång och se vad som händer! Om någon av hundarna hade haft ett problem som du inte fick hjälp med där du brukar gå, vad hade du gjort då? Inte hade du väl bara gett upp utan att testa en annan klinik? Tänk så med dig själv också
Men finns det inte någon som kan åka med dig/köra dig så att du i alla fall kan testa en gång? Femton mil enkel resa är ju inte precis jättelångt, tänker jag!Det är nästan 30 mil och mer än tre timmar för mig att köra fram och tillbaka till Ängelholm
Okej. Två vårdcentraler är ju inte jättemycket. Fundera på att testa någon/några mer i närheten? De borde finnas många inom rimligt avstånd, tänker jag!
Kanske mamma kan följa med, men jag vet inte. Och det blir både bokning, resa, nytt ställe, pengar, tid, ork och massa ångest x varje grej
Jag klarar inte det just nu för jag har fortfarande inte hämtat mig från allt som har hänt sista tiden och jag ligger fortfarande efter extra mycket pga det Men kanske klarar jag det om ett tagJo, i andra städer runtomkring, men man måste väl lista sig först innan man kan gå dit?
och sedan var det en i bestickslådan också! Silverfiskar ska väl bara vara på golvet?! Jag tyckte att här var äckligt redan innan men nu känns det totalt genomvidrigt 
Mamma och pojkvännen säger att här är renare än tidigare men jag kan verkligen inte se det för jag ser bara allt damm och spån och päls och nu ohyra också Fast det är det här folk snackar om när dom säger du inte är snäll mot dig själv,Nu är iallafall skafferiet förhoppningsvis rent men jag har hela köket kvar. Har hittat några silverfiskar innan, men de dyker ju upp ibland men idag när jag skulle ta vaniljsocker så var där flera små i burken
Att lista sig brukar inte vara några stora saker. Jag har bytt några gånger.Kanske mamma kan följa med, men jag vet inte. Och det blir både bokning, resa, nytt ställe, pengar, tid, ork och massa ångest x varje grej
Jo, i andra städer runtomkring, men man måste väl lista sig först innan man kan gå dit?
En och en annan silverfisk kan dyka upp i köksskåp hos mig ibland också.Nu är iallafall skafferiet förhoppningsvis rent men jag har hela köket kvar. Har hittat några silverfiskar innan, men de dyker ju upp ibland men idag när jag skulle ta vaniljsocker så var där flera små i burken
Fast det var fler än ett par. Jag såg minst 3st i vaniljsockret och en i kökslådan. När jag tänker efter så kan jag ha sett någon i kökslådan innan, men aldrig i skafferiet. Och jag ser att jag gör positiva saker när jag gör dem, som tex att städa skafferiet. Problemet är att det jag klarar att göra aldrig räcker så jag ligger alltid efter med allting hur mycket jag än försöker. Och jag har NOLL självdisciplin så inte ens sådant jag hade klarat klarar jag att göra. Så jag vet inte ens om det räknas som att jag försöker när jag bara ligger i sängen och tänker att det och det vill jag ha gjort, men jag GÖR ju aldrig! Eller som idag så snubblade jag på en låda som skulle legat i en annan låda mindre än en halvmeter bort och jag vände inte och checkade i att marsvinen fått pellets trots att jag bara hunnit en meter från buren så nu kommer jag ha glömt att de har fått pellets när jag går ut i köket igen. Vilket iofs är bättre än att de inte har fått pellets, men det är odugligheten och bristen på självdisciplin det är fel på och inte pellets
Jag kollade och man får bara byta två gånger på ett år och det har jag redan gjort så då var det alternativet borta
Fast hur vet jag det? Det hade ju varit så enkelt att bara vända mig om och checka i den. Det har nog tagit mer energi att tänka på det och nämna det här än vad det hade tagit att göra det. Jag tycker att det är så extremt svårt att veta om jag inte gör något för att jag är trött, lat eller bara inte vill. Med större saker är det lättare att känna efter och veta, men med småsaker har jag ingen aning. Att jag sedan glömmer minst hälften gör ju inte saken bättre heller
Jag är säker på att jag hittade något i Lund för några månader sedan men jag kan verkligen inte hitta det igen. Jag funderar på att försöka ringa eller skicka till där jag var senast för mitt ferritinvärde var högre igen sist jag tog prover, men hon sa att eftersom mina andra blodvärden ligger inom det normala (sa hon iallafall, men med tanke på hur ofta läkare säger att felaktiga saker är normala så har jag ingen aning) så gör de inget åt det. Och blodgivning är inte heller aktuellt just nu för jag var så korkad att jag gjorde om mina piercingar när ferritinet sjönk ett tag
Det är rätt skönt att slippa kattsand i sängen också, men samma där, jag hade kunnat sova i en hel låda kattsand om det hade gjort att jag fått Pärla tillbaka 
