Jag orkar inte

[Bison]

Pappa är sjuk, svårt sjuk. Han har haft cancer så länge jag n minnas. Hudcancer som spridit sig, är opererad och strålad.
För några månader sen fick vi veta att det kommit tillbaka, går inte att göra något.
Senaste veckan har han blivit jättedålig. Vad ska jag göra? Min bror försöker nå Lah. Han måste få hjälp, nu.

Jag är på jobbet, jobbar hela veckan. Orkar inte, vill bara sätta mig ner och gråta, försvinna.

Mamma dog i cancer 2009, hon blev 55. Pappa är 69.

Min älskade häst fick avlivas i höstas, vår hund ett halvår innan.

Varför måste alla dö? Så unga.
Vad har jag gjort för fel.

 

[cirkus]

Sv: Jag orkar inte

FUCK CANCER!

jag vet inte vad som kan trösta.
Men du har i allafall inte gjort något fel

 

[Ramona]

Sv: Jag orkar inte

Du har inte gjort någonting fel alls. Det handlar inte om karma eller om att du ska straffas för dina synder. Du har bara haft extrem otur!

Vill du bara sätta dig ner och gråta tycker jag att du ska göra det. Bryt ihop! Det känns bättre efteråt.

 

[CK]

Sv: Jag orkar inte

Jag är på jobbet, jobbar hela veckan. Orkar inte, vill bara sätta mig ner och gråta, försvinna.

Att kunna gråta är bästa sättet att orka.

 

[lady_vip]

Sv: Jag orkar inte

Jag tycker du ska sätta dig ner och gråta, om du vill det. Man måste inte vara stark. Och det finns något som heter närståendepenning/närståendestöd man kan få från FK för att vara med sina närstående i livets slutskede, om det är något du vill.

Kära, kära Bison, det är inte ditt fel.

 

[lizzie]

Sv: Jag orkar inte

Pappa är sjuk, svårt sjuk. Han har haft cancer så länge jag n minnas. Hudcancer som spridit sig, är opererad och strålad.
För några månader sen fick vi veta att det kommit tillbaka, går inte att göra något.
Senaste veckan har han blivit jättedålig. Vad ska jag göra? Min bror försöker nå Lah. Han måste få hjälp, nu.

Jag är på jobbet, jobbar hela veckan. Orkar inte, vill bara sätta mig ner och gråta, försvinna.

Mamma dog i cancer 2009, hon blev 55. Pappa är 69.

Min älskade häst fick avlivas i höstas, vår hund ett halvår innan.

Varför måste alla dö? Så unga.
Vad har jag gjort för fel.

Du har inte gjort något fel *kram* Det är jobbigt när nära anhöriga blir sjuka och går bort. Helt plötsligt så är man själv den äldsta generationen - känns konstigt.

Min pappa dog 53 år gammal och min mamma vid 66 - det är alldeles för ung . Jag har begravt ett antal vovvar, katter och ett par hästar. De allra äldsta släktingarna är borta - ibland känns det som om jag har fler anhöriga ligger på kyrkogården 2 km bort än vad som är livet - och när jag tänker efter så är det nog så...

Har inga goda råd att ge. Hur man hanterar sorg är så individuellt. Om du inte orkar jobba så gör inte det. Kolla upp ifall du kan ta ut ledig för svårt nära anhörig.


/Lizzie

 

[Kilauea]

Sv: Jag orkar inte

Beklagar verkligen! Det är absolut inte ditt fel.

 

[MM]

Sv: Jag orkar inte



Skickar över en stor kram till dig!

 

[monster1]

Sv: Jag orkar inte

Ibland är livet så orätttvist, vissa drabbas hårdare än andra.
http://www.1177.se/Jonkopings-lan/T...stod/Stod-for-narstaende/Stod-for-narstaende/ Här är en sida om vart du kan få stöd.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag orkar inte

Gå hem från jobbet. Du ska inte jobba nu.

Sök hjälp på vårdcentralen, ansök om närståendepenning.

Du har inte gjort något fel. Cancer är inget straff. Även om det känns så.

 

[nyponros]

Sv: Jag orkar inte

Skickar massor av kramar!

 

[Glimma]

Sv: Jag orkar inte

*KL* Jag sitter i nästan samma sits som du. Min mamma är sjuk i samma. Samma prognos.
Du har inte gjort något fel. Livet är ett helvete ibland. Jag önskar att jag kunde peppa dig, jag vet hur det känns.
Kramar.

 

[Myzan87]

Sv: Jag orkar inte

tyvärr har jag inga svar på varför men du har inte gjort något fel! Livet är tyvärr så och det enda man kan göra är att uppskatta den tid man har och leva här och nu.

Min sambos släkt har också drabbats av mycket skit. Hans farfar satt i Auswitz och dog tidigt här i Sverige. Hans farbror dog i cancer lik som hans ingifta faster och lämnade två barn efter sig som då var 14 och 18år.

Sen dröjde det 10år och då var det dags för hans farmor, som somnade in i deras hem. I samma veva förlorade min sambo även sin bästa kompis i cancer som då bara var 16år.

Förra året gick hans mormor bort i hjärnblödning bara 1½ dygn innan jag och min sambo skulle åka Thailand för att fira att vi båda blev 25år. Behöver jag säga att det var tungt att åka? Vi fick inte lov att stanna hemma för hon hade sett fram emot att vi kom hem och skulle berätta om elefantridning och vattenmeloner.

Med detta menar jag att du inte är ensam. Det är inte till någon hjälp eller menat för att trösta, bara att du inte är ensam.

Kämpa på så gott du kan, gråt när du behöver det. Prata med din arbetsgivare om hur du har det, kanske du kan få lite stöd därifrån?

Skickar framför allt en stor kram!

 

[Meggan]

Sv: Jag orkar inte

Cancer är ett jäkla skit har också många drabbade runt mig just nu samtliga alldeles för unga och för två är det kört bara en fråga om tid och smärtlindring. Blir själv alldeles kall när man tänker att det kan drabba vem som helst när som helst, har inte känts så verkligt innan det började drabba folk som man har i sin närhet. Finns väl inget att säga som tröstar men klandra inte dig själv och sjukskriv dig om du inte orkar jobba just nu, det är ok att bryta ihop och inte orka.

 

[Illiana]

Sv: Jag orkar inte

Cancer är fruktansvärt och tyvärr tenderar det att drabba de finaste av människor. Massa kramar till dig! Gråt ut och våga ha svaga ögonblick, då kan man orka vara stark lite längre.

 

[Tingeling]

Sv: Jag orkar inte

Min mamma dog för 1,5 år sedan i Leukemi.
Jag var stark då, men det tog nästan ett år innan jag fick nya krafter igen.
Kunde sova hela dagarna. Precis som att jag var tvungen att återhämta mig efter den stora ansträngningen det innebar med att hon var sjuk.
Jag tror att det är väldigt individuellt hur man hanterar det.
Men jag tror att det bästa du kan göra är att lyssna på dig själv.
Vill du bryta ihop, så gör det.

Kram på dig.......

 

[Bison]

Sv: Jag orkar inte

till alla.

Jag vet att jag inte är ensam men det hjälper inte, jag känner mig ensamast i världen just nu.
Har tagit semester idag, hoppas jag kan få det imorgon och på fredag oxå, vi har dåligt med folk.
Pappa åkte just med ambulansen till sjukhuset. Jag försöker reda ut lie papper, säga upp olika saker och skapa ordning.

Jag är inte så gammal, jag vill inte bli föräldralös.

 

[Tingeling]

Sv: Jag orkar inte

Det är klart att det inte hjälper dig nu.
Du går igenom något väldigt jobbigt och du behöver stöd.
Vi kan bara ge dig våra sympatier.
Har du några runt dig? Syskon, släktingar, vänner?

 

[Mitrolle]

Sv: Jag orkar inte

Kramar i massor, jag gråter även en skvätt här för att jag tycker det är så hemskt att du behöver gå igenom detta. Som du säger, du är för ung för att bli föräldralös, men samtidigt så är det tyvärr fler som sitter i samma sits så om det är till någon tröst alls är du inte ensam. Du får försöka tänka på att du åtminstone fick ha dem tills du blev vuxen och kunde stå på egna ben.
Slösa inte på semesterdagarna, ta ut närståendepenning istället. Kram!

 

[Kilauea]

Sv: Jag orkar inte

Håller med Mitrolle, slösa absolut inte på dina semesterdagar. Ansök hos försäkringskassan om närståendepenning istället.
Och tänk inte på jobbet. De får lov att klara sig, det är inte ditt problem

/hemlig, sjukskriven pga krisreaktion då ena föräldern är på sjukhus med dödlig obotbar cancer