Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Självklart är det skillnad på en unghäst. Jag tycker bara att det är svårt att aktivera ( en ganska lat häst) utan "hjälp".

Tänker jag fel?
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Susan skrev:
Beror på hur det ser ut :D

Men ibland ser man ryttare som sitter och rider övningar med felspänd pilbåge,:o och då gör de ju ingen nytta, :smirk: och där är det kanske läge att prata grundridning....


Ja det ser jag i vårt ridhus tex, med tränarens glada tillrop.:angel:

Det handlar då om hästar som jag aldrig sett komma till att ens bli i närheten av att vara lösgjorda. Man hoppar över grunden och går direkt på krumelurer för att ryttaren vill det eller för att man tror at hästen den vägen ska arbeta bättre. Några av dem tycker jag skulle arbeta på volten först och sen kommer det andra. Sen beror det på vad det är för "krumelurer", skänkelvikning är ju lösgörande, tex.

Men jag tillhör dem som tycker att en massa rörelser i fel form bara skadar, man ska arbeta med grunden balans, takt, raktriktning, mm först.

Sen kan det ju vara olika på olika hästar förstås. Jag hade ju en som somnade om man inte red mycket omväxlande rörelser (och i tävlandet fick man välja program med "action" hela tiden:angel: )
Då jobbade han bäst. Annars gick han i sin värld och dagdrömde, och väckte man honom blev han sur:crazy: och slutade samarbeta.
Så det är förstås individuellt precis som för oss människor.
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

emma-vsm skrev:
Alla dressyr-"krumelurer", sidvärt, osv, gör man i syfte för att få hästen lösgjord, och komma under sig, arbeta med ryggen. Eller hur?

Vissa tränare, som jag ridit för, vill ha hästen på volt eller spåret, tills man har en lösgjord häst som arbetar korrekt, SEDAN rider man krumelurerna.

Vad har ni för tankar om detta?

1) Om jag vill rida min häst med fokus på min och hästens kropp kan jag göra behövliga klumerurer för att nå dit. Men då bryr jag mig inte om hur de ser ut, utan bara om effekten. Detta är ca 90 % av krumelurerna än så länge...
2) Om jag vill lära hästen att göra fina tävlingsmässiga krumelurer gör jag dem sent i passet när våra förutsättningar för att klara krumelurerna fint finns där. Se ovan.

Det finns alltså två olika sorts krumelurer i min värld, med olika effekt och mål.
Hemmasnickrat ihopplock till en träningsmetod :D
 
Senast ändrad:
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

emma-vsm skrev:
Alla dressyr-"krumelurer", sidvärt, osv, gör man i syfte för att få hästen lösgjord, och komma under sig, arbeta med ryggen. Eller hur?

Vissa tränare, som jag ridit för, vill ha hästen på volt eller spåret, tills man har en lösgjord häst som arbetar korrekt, SEDAN rider man krumelurerna.

Vad har ni för tankar om detta?
Det finns flera vägar att komma till lösgjordhet. Det går genom att rida på volter och fyrkantsspåret, om man då är noga med att rida de korrekta vägarna och följa de geometriska mönstrena. Hörnpasseringar är ytterst viktiga t.ex., liksom runda, jämna volter, rätt ridna serpentinbågar är utmärkta för att lösgöra hästens bägge sidor, liksom åttvolter.

Nuno Oliveira säger i en bok, att varje hörnpassering är ett par steg öppna t.ex.

Det är tyvärr sällan man ser att ridvägarna utnyttjas till fullo och rids korekt. De är uttänkta till att användas för att gymnastisera hästen.
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

bobo skrev:
Det är tyvärr sällan man ser att ridvägarna utnyttjas till fullo och rids korekt. De är uttänkta till att användas för att gymnastisera hästen.

Jag rider precis som du hörnpasseringar bågar serpentiner för att komma till de första två ingredienserna balans och avpänning.
Och om man höjjer ribban, så kan ju samma linjer även användas till de andra ingredienserna....
Själva hörnpasserinegn är ju samlande och ju mer tvär man gör den desto mer samlande är den.
Det räcker ganska långt att stärka hästen enbart med dem, för om man gör dem fyra gånger varje varv så är det rätt många samlande steg...



Angående att använda ridbanans vägar så är det väl bara att ställa sig i ett hörn på vilken ridbana som hellst och konstatera att hörnpassering är det ingen som rider.:o
 
Senast ändrad:
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

minimi skrev:
Ja det ser jag i vårt ridhus tex, med tränarens glada tillrop.:angel:
.

Tyvärr är det väl så...

jag anser att man måste ha en klar bild av hur man vill att målet skall se ut med det man gör. Inte bara ha en luddig bild av slutmålet. Utan en konkret tanke med vad man vill uppnå här och nu.
Annars kan man ju liksom inte checka av hur det går....
 
Senast ändrad:
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

emma-vsm skrev:
Självklart är det skillnad på en unghäst. Jag tycker bara att det är svårt att aktivera ( en ganska lat häst) utan "hjälp".

Tänker jag fel?

Det är svårt att rida:)

Rent allmänt och inget personligt, så ser jag ofta att det största hindret till 'aktivitet' i ryttaren sits,
nästa och vilket hänger ihop - är bristande balans,
sedan bristande styrka.

Tanken i utbidlningskalan är att man lägger en grund för att underlätta nästa ingrediens.

Schwung tex. är alls inte så svårt om du har avspänning, balans, och rätt kontakt med bettet.

Däremot att komma till avspänning och balans och rätt kontakt :angel: kan ta sin lilla tid:D för att inet tala om att kunan behålla den under rörelse...

Därmed inte sagt att jag sprätter runt med jätteflott schwung hela tiden, utan den tappar jag titt som tätt, när jag tappar balansen.

Man skall ju svänga gud bevars:o då och då också....
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Jo jag vet ju redan att min sits är det största skälet till hur min ridning ser ut... Inte alltid så bra..:o

Efter tävling igår känner jag mig riktigt usel, men men, jag hoppas på att vi kommer fortsätta åt rätt håll.
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Hugger närmsta knapp.

Jag tycker Emma (och även Lickety, Bobo och Susan i sina redogörelser som svar) har en utmärkt och intressant fråga gällande krumelurandet, och dess utförande/syfte i fråga om lösgjordhet.

jag anser också att det är en fin balans mellan GRUND läggande uppvärmnings arbete, förberedelse och "avstämning" inför mer avancerat arbete, och att rida för avancerat för tidigt, i "lösgörande syfte".

själv har jag mer och mer (det är en aldrig avstannande process) tyckt mig inse att balansen och ridningen och fokuset hos mig SJÄLV är det som avgör mer än vilka krumelurer eller övningar jag gör, i början av ett pass, för hur resten av passet och hästens harmoni, lösgjordhet och över lag prestation kommer att se ut.

dvs - är jag själv mentalt och fysiskt avspänd, och planerar min ridning, analyserar vad som händer osv, så kan jag i princip börja ett pass i skritt och trav runt fyrkants spåret, snett igenom, några volter, samt ev. möjligen några sidvärts rörelser, och genom så pass "enkla" medel, så sitter resten och passet avancerar och flyter på helt fantastiskt.

ett fel man gör är att göra för mycket "krumelurer" i lösgörande syfte, utan att vara "där" ridmässigt som ryttare - och då kan följden bli bakvänd - dvs det blir spänningar både hos ryttare och häst. då spelar det ingen roll att man gjort "lösgörande rörelser", för det blir inte i lösgörande resultat....:o :eek:

svammel - får ni nån reda i det jag avser illustrera...?
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Då fortsätter jag att svammla.....


Därför att någonstans finns det en gräns där man inte längre kan sitta och rida på volten eller fyrkanten i väntan på takt, balans, och lösgjordhet.
Måhända det är ok om man verkligen RIDER varje hörn, lägger in övergångar och tempoväxlingar.

Målet får visserligen inte helga medlen och tvärtom.

Jag håller med om att det är STOR skillnad på tävlingskrummelurer och lösgörande krumelurer.

Att lägga in ett par steg sidvärts, eller öppna eller en volt är inte hela världen, OM MAN HAR EN PLAN.
Det kommer med all säkerhet att leda till viss lösgjordhet.

För alla som inte är proffsryttare tror jag själva planen är viktig, med just det ridpass man tänker genomföra.


Susan.

Jag tänker framförallt på rakrikningen.
Att den är svår att genomföra i takt och balans och i lösgjordhet.
Samtidigt som man inte vill främja voltridning varv efter varv.


Näe, nu snurrade jag nog till det, eller?
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

mimus skrev:
Därför att någonstans finns det en gräns där man inte längre kan sitta och rida på volten eller fyrkanten i väntan på takt, balans, och lösgjordhet.
Måhända det är ok om man verkligen RIDER varje hörn, lägger in övergångar och tempoväxlingar.

Målet får visserligen inte helga medlen och tvärtom.

Jag håller med om att det är STOR skillnad på tävlingskrummelurer och lösgörande krumelurer.

Att lägga in ett par steg sidvärts, eller öppna eller en volt är inte hela världen, OM MAN HAR EN PLAN.
Det kommer med all säkerhet att leda till viss lösgjordhet.

För alla som inte är proffsryttare tror jag själva planen är viktig, med just det ridpass man tänker genomföra.

PRECIS det jag ville säga. men du sa det bättre!
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Ja, det var därför det var lättare för mig att svammla vidare.
:)
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Med tillägg: att jag tror PLANEN är en vardag även för proffsryttaren - dvs en nödvändighet för att det ska bli bra i dressyr ridning över lag. Dock är det en absolut FÖRUTSÄTTNING för icke proffs ryttaren, för att ö.h.t nå någon sorts framgång/resultat i ridpasset/ridningen.
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Jag tycker att det låter onödigt svårt att behöva rida hästen till lösgjordhet o rakriktnng, utan att rida lösgörande rörelser.

Rakriktad vet jag inte heller om den kan bli när både ryttaren o hästn har en mindre böjlig o inte lika stark sida.

För mig är de sk. tävlingskrumellutterna en god väg att gå, för försöka nå lösgjordhet o senare oxå rakriktning.

Tycker att det ör överkurs att rida skolor på volt, när man kan låta hästen få stöd av väggen i början och även kunna växla tempo i rörelsen.
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

mackan skrev:
Med tillägg: att jag tror PLANEN är en vardag även för proffsryttaren - dvs en nödvändighet för att det ska bli bra i dressyr ridning över lag. Dock är det en absolut FÖRUTSÄTTNING för icke proffs ryttaren, för att ö.h.t nå någon sorts framgång/resultat i ridpasset/ridningen.

Och sedan ska ju planen ändras beroende på hur hästen känns för dagen också. Vissa dagar uppnår man sitt mål och andra dagar får man backa några steg...
Ingen har sagt att ridning är lätt, men ibland är det :devil: svårt! Men det är ju tjusningen! :)
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

Lickety skrev:
Och sedan ska ju planen ändras beroende på hur hästen känns för dagen också. Vissa dagar uppnår man sitt mål och andra dagar får man backa några steg...

Japp... det viktigaste i hela "PLANEN" . typ. att kunna anpassa och inte rida på en utstakad oflexibel plan, samtidigt.....skriver slarvigt och ofullständigt ikväll, tack för att du fullgjorde det hela :o :bow:
 
Sv: Jag fortsätter att snöa in på på bäckenet

mackan skrev:
själv har jag mer och mer (det är en aldrig avstannande process) tyckt mig inse att balansen och ridningen och fokuset hos mig SJÄLV är det som avgör mer än vilka krumelurer eller övningar jag gör, i början av ett pass, för hur resten av passet och hästens harmoni, lösgjordhet och över lag prestation kommer att se ut.

dvs - är jag själv mentalt och fysiskt avspänd, och planerar min ridning, analyserar vad som händer osv, så kan jag i princip börja ett pass i skritt och trav runt fyrkants spåret, snett igenom, några volter, samt ev. möjligen några sidvärts rörelser, och genom så pass "enkla" medel, så sitter resten och passet avancerar och flyter på helt fantastiskt.


Instämmer :bow:
Jag kan ta dagens ridpass som exempel. Jag har så smått börjat tycka att hästen breddat sig så att hon behöver ny sadel. Det slog mej nyligen. Sen dess har ajg inte kunnat rida ordentligt. Samma idag. När hästen inte spänner av utan stressar och spänner och inte släpper ner mej helt i sadeln så tar jag det som bevis för att sadeln är fel, hon har ont osv. Jag koncentrerar mej inte på ridningen utan är helt splittrad av tankarna på sadeln.
Ska ta ut sadelprovare i veckan och sitter och velar om jag borde rida i hoppsadeln till dess. (Har två dressyrsadlar och ingen av dem är perfekt just nu) Jag blir splittrad och okoncentrerad coh ridningen dålig. En ond cirkel.

Så kommer en annan häst in,. vi pratar lite sen fortsätter vi. Jag har tillfälligt glömt sadeln eftersom jag hörde lite roligt skvaller från grannstallet. :D Och då plötsligt arbetar hästen, hon fullkomligt växer under mej och kliver på. Ingen sänkt rygg här inte. mjukt avspänt, följsamt, ryggen känns plötsligt dubbelt så bred. Vi får till bollkänslan och schwung. :eek:

Så mycekt betyder den mentala delen hos mej, för hur hästen arbetar. JAg förmedlar uppenbarligen obehaget som jag känner så att hon inte kan arbeta och slappna av.

Samma sak om man hela tiden sitter och fokuserar på sin dåliga sits eller något annat. Man måste vara närvarande mentalt i ridning också.

Ja, jag tyckte det var ett ganska tydligt exempel på hur svårt det är att rida:cool:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp