Nja, jag håller inte med er ändå!
Du kan inte korsa en shire med en shettis t ex, eller en falabella med en tinker. Klart du kan, men resultatet kan bli katastrofalt. Du kan korsa de flesta raser med fullblodsraserna, och du kan korsa ponnyraser och halvblodsraser, och resultatet blir ofta bra. Ridponnyaveln utgår t ex från olika typer av korsningar.
Och du kan korsa vissa hundraser utan katastrofala följder, det vet alla som har blandraser! Korsningar med pudel har visat sig funka bra, och det finns etablerade rasklubbar för dem, där spaniels och retrievers är inblandade.
Jag känner många fantastiskt trevliga korsningar som inte alls har problem med om de ska springa, valla, jaga eller slåss, som någon skrev.... De är helt enkelt härliga, sunda hundar. Självklart behövs urskiljning, som i all avel, men renrasaveln har definitivt sina baksidor.
Dessutom har alla raser bland våra domesticerade djur kommit till genom att man har blandat olika typer och renodlat typerna- raserna fanns ju inte bara där från början, liksom!
Av de hundar jag har haft är vår lilla blandras av helt obekant ursprung den sundaste och mest socialt välfungerande. Det finns flera blandraser i vänkretsen och hos mina vuxna barn, och dessa hundar är välanpassade och trevliga. Och friska. De som har haft svåra hälsoproblem har varit de renrasiga, tyvärr. Och nu menar jag riktigt svåra problem, som har lett till långvariga behandlingar och till sist avlivning, i unga år.
Så mina erfarenheter har inte direkt gjort reklam för renrasaveln. I denna stund brottas vi med ett svårt hälsoproblem hos den ena renrasiga, och för några veckor sedan fick den andra renrasiga tas bort efter en lång tids sjukdom.
Du kan inte korsa en shire med en shettis t ex, eller en falabella med en tinker. Klart du kan, men resultatet kan bli katastrofalt. Du kan korsa de flesta raser med fullblodsraserna, och du kan korsa ponnyraser och halvblodsraser, och resultatet blir ofta bra. Ridponnyaveln utgår t ex från olika typer av korsningar.
Och du kan korsa vissa hundraser utan katastrofala följder, det vet alla som har blandraser! Korsningar med pudel har visat sig funka bra, och det finns etablerade rasklubbar för dem, där spaniels och retrievers är inblandade.
Jag känner många fantastiskt trevliga korsningar som inte alls har problem med om de ska springa, valla, jaga eller slåss, som någon skrev.... De är helt enkelt härliga, sunda hundar. Självklart behövs urskiljning, som i all avel, men renrasaveln har definitivt sina baksidor.
Dessutom har alla raser bland våra domesticerade djur kommit till genom att man har blandat olika typer och renodlat typerna- raserna fanns ju inte bara där från början, liksom!
Av de hundar jag har haft är vår lilla blandras av helt obekant ursprung den sundaste och mest socialt välfungerande. Det finns flera blandraser i vänkretsen och hos mina vuxna barn, och dessa hundar är välanpassade och trevliga. Och friska. De som har haft svåra hälsoproblem har varit de renrasiga, tyvärr. Och nu menar jag riktigt svåra problem, som har lett till långvariga behandlingar och till sist avlivning, i unga år.
Så mina erfarenheter har inte direkt gjort reklam för renrasaveln. I denna stund brottas vi med ett svårt hälsoproblem hos den ena renrasiga, och för några veckor sedan fick den andra renrasiga tas bort efter en lång tids sjukdom.