Jag blir förbannad på denna oseriösa avel!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nja, jag håller inte med er ändå!
Du kan inte korsa en shire med en shettis t ex, eller en falabella med en tinker. Klart du kan, men resultatet kan bli katastrofalt. Du kan korsa de flesta raser med fullblodsraserna, och du kan korsa ponnyraser och halvblodsraser, och resultatet blir ofta bra. Ridponnyaveln utgår t ex från olika typer av korsningar.
Och du kan korsa vissa hundraser utan katastrofala följder, det vet alla som har blandraser! Korsningar med pudel har visat sig funka bra, och det finns etablerade rasklubbar för dem, där spaniels och retrievers är inblandade.
Jag känner många fantastiskt trevliga korsningar som inte alls har problem med om de ska springa, valla, jaga eller slåss, som någon skrev.... De är helt enkelt härliga, sunda hundar. Självklart behövs urskiljning, som i all avel, men renrasaveln har definitivt sina baksidor.
Dessutom har alla raser bland våra domesticerade djur kommit till genom att man har blandat olika typer och renodlat typerna- raserna fanns ju inte bara där från början, liksom!

Av de hundar jag har haft är vår lilla blandras av helt obekant ursprung den sundaste och mest socialt välfungerande. Det finns flera blandraser i vänkretsen och hos mina vuxna barn, och dessa hundar är välanpassade och trevliga. Och friska. De som har haft svåra hälsoproblem har varit de renrasiga, tyvärr. Och nu menar jag riktigt svåra problem, som har lett till långvariga behandlingar och till sist avlivning, i unga år.

Så mina erfarenheter har inte direkt gjort reklam för renrasaveln. I denna stund brottas vi med ett svårt hälsoproblem hos den ena renrasiga, och för några veckor sedan fick den andra renrasiga tas bort efter en lång tids sjukdom.
 
Nja, jag håller inte med er ändå!
Du kan inte korsa en shire med en shettis t ex, eller en falabella med en tinker. Klart du kan, men resultatet kan bli katastrofalt. Du kan korsa de flesta raser med fullblodsraserna, och du kan korsa ponnyraser och halvblodsraser, och resultatet blir ofta bra. Ridponnyaveln utgår t ex från olika typer av korsningar.
Och du kan korsa vissa hundraser utan katastrofala följder, det vet alla som har blandraser! Korsningar med pudel har visat sig funka bra, och det finns etablerade rasklubbar för dem, där spaniels och retrievers är inblandade.
Jag känner många fantastiskt trevliga korsningar som inte alls har problem med om de ska springa, valla, jaga eller slåss, som någon skrev.... De är helt enkelt härliga, sunda hundar. Självklart behövs urskiljning, som i all avel, men renrasaveln har definitivt sina baksidor.
Dessutom har alla raser bland våra domesticerade djur kommit till genom att man har blandat olika typer och renodlat typerna- raserna fanns ju inte bara där från början, liksom!

Av de hundar jag har haft är vår lilla blandras av helt obekant ursprung den sundaste och mest socialt välfungerande. Det finns flera blandraser i vänkretsen och hos mina vuxna barn, och dessa hundar är välanpassade och trevliga. Och friska. De som har haft svåra hälsoproblem har varit de renrasiga, tyvärr. Och nu menar jag riktigt svåra problem, som har lett till långvariga behandlingar och till sist avlivning, i unga år.

Så mina erfarenheter har inte direkt gjort reklam för renrasaveln. I denna stund brottas vi med ett svårt hälsoproblem hos den ena renrasiga, och för några veckor sedan fick den andra renrasiga tas bort efter en lång tids sjukdom.
:banghead:
Har du funderat på att läsa de 82 sidorna som är skrivna i tråden redan?
 
@Cornelia
"Dessutom har alla raser bland våra domesticerade djur kommit till genom att man har blandat olika typer och renodlat typerna- raserna fanns ju inte bara där från början, liksom!"

Nej, men olika typer av hundar har funnits så långt vi kan följa genom konsten. Jag tvivlar på att man började med att blanda olika typer, vad skulle det tjäna till? Snarare har man renodlat de typer man varit ute efter direkt.
 
Sen är ju "blandras" ett oerhört brett begrepp. Där finns allt mellan en korsning av två näraliggande raser till blandningar med många varierande raser.
Blandras är ju också benämningen på en hund som nog genetiskt är renrasig, men där man inte har stamtavlor som styrker det.
 
KL

Jag tycker det blir märkligt när en del personer här drar slutsatsen att renrasiga hundar minsann lider av både det ena och det andra - baserat på det väldigt begränsade antal hundar just dessa personer träffat. Ett så litet urval kan aldrig vara representativt för tusentals, kanske miljontals, hundar. Man nämner dessutom hela tiden "renrasiga" hundar. Vilka raser? Alla hundratals? Eller ett par raser? Eller?

Man verkar tro att blandraser är något som bara liksom poppar upp, helt skilt från renrasaveln. För mig är det obegripligt hur man kan inbilla sig att defekter hos två eller flera raser bara försvinner så där - simsalabim - bara för att man får fram valpar med dessa raser blandade i sig. Tänk om avel vore så lätt....
 
Nej, blandraser är nog inte friskare men å andra sidan är dom uppenbarligen inte sjukare heller, vilket får mig att ifrågasätta den ton som finns i den här tråden.

Det hade varit intressant att se någon form av statistik på hur många av hundarna med hälsoproblem som kommer från föräldradjur som är problemfria och uppfödare som gjort allt rätt. Med tanke på hur mycket trasiga hundar det finns, har jag en känsla av att många problem kan ligga latent i generna och hoppa över generationer. En korsning mellan två olika raser med i sin tur "godkända" föräldrar borde därmed ha ungefär samma odds att få friska avkommor som två godkända föräldrar i nedersta led.

En annan aspekt är att korsningarna oftast är en "slutprodukt", vilket gör att dom eventuella problem dom bär på inte får någon vidare spridning och framförallt aldrig kan påverka ett långsiktigt avelsarbete inom en ras. Inom rasaveln kan ju ett enda avelsdjur ha väldigt stor inverkan på rasen i längden, vilket självklart gör att man måste vara ännu mer noga med vilka djur man använder.

Jag förespråkar inte avel med olämpliga individer eller i olämpliga kombinationer, varken på hund eller häst, men jag har för den skull per automatik inget emot korsningsavel. Och jag tycker att många av er är väl hårda och dryga i den här tråden. Det är nästan lite häxjakt över det hela.:meh:
 
Senast ändrad av en moderator:
Problemet är att man åtminstonen tidigare lät bli att försäkra hundar i större grad (främst blandraser) och därmed inte lika lätt tog kontakt med veterinär o.s.v. Hur vet man att en hund har ont om den inte visar det, och om du inte gör hälsokoller?

Därför är det svårt att få en rättvis bild av blandrashundarnas hälsa. Jag tippar på att det finns ett enormt mörkertal. Lite som med bondkatter. Många tycker att det är helt onödigt att kasta bort pengar på sjuk- och hälsovård av billiga djur :(

Givetvis händer det med renrasiga djur också, men jag vågar påstå att det sker i högra grad hos blandraser och billiga hundar.
 
Nån här i byn ska sälja valpar nu. Blandning, Chihuahua, tibetansk spaniel och shytzi, Hon har även en andra blandrasvalpar de är chihuahua, shytzi, papillon och pudel.
 
Jag tror också väldigt många blandraser lever utanför statistiken och register. Vet att de flesta blandraserna i min bekantskapskrets är oförsäkrade tex. För oss som är lite engagerade i bortsprungna hundar ser vi ju att merparten av de hundar som kommer in där man efterlyser ägaren är blandraser som inte finns i jordbruksverkets register. Det slarvas enormt med att chippa och anmäla hundarna dit. Många gånger har de chipp men är ändå inte reggade trots att det är en ynka kostnad på 75:-
Har flera jägare i släkten och de får några gånger per år i uppgift av folk att skjuta nån hund ( bortsett från gamla jakthundar) så handlar det uteslutande om blandraser man tröttnat på eller som visat något dyrare åkomma som man inte vill lägga pengar på. Köpa billigt, avyttra billigt.
Sånt här förfarande över många blandraser gör ju att statistik blir omöjlig att föra.

Sen vill jag inflika att jag har själv haft två blandraser och jag vet av egen erfarenhet att det kan vara mycket svårt att få ut pengar av försäkringsbolag när det gäller vissa bitar. Jag har själv betalat två kostsamma operationer för lösa benbitar mm trots försäkring. De hundarna kom ju heller inte med i något försäkringsbolags statistik i och med att jag fick avslag till hjälp och de aldrig betalade ut några pengar till behandling.
 
Nej, blandraser är nog inte friskare men å andra sidan är dom uppenbarligen inte sjukare heller, vilket får mig att ifrågasätta den ton som finns i den här tråden.

Det hade varit intressant att se någon form av statistik på hur många av hundarna med hälsoproblem som kommer från föräldradjur som är problemfria och uppfödare som gjort allt rätt. Med tanke på hur mycket trasiga hundar det finns, har jag en känsla av att många problem kan ligga latent i generna och hoppa över generationer. En korsning mellan två olika raser med i sin tur "godkända" föräldrar borde därmed ha ungefär samma odds att få friska avkommor som två godkända föräldrar i nedersta led.

Problemet är ju att det sällan är de bästa renrasiga individerna som går i blandrasaveln. Inte sällan är det hundar som inte FÅR användas i renrasavel för att de inte uppfyller kraven, t ex eftersom de inte är friröntgade eller öht har genomgått de utvärderingar som krävs. Dessutom kan man inte korsa hur som helst för att försöka undvika sjuka gener eftersom hundar har så olika användningsområden och mentalitet. Om man har en labrador och vill undvika att dubblera anlag för höftledsdysplasi så kan man för all del para den med en greyhound. Men då får man valpar som riskerar att bli riktigt jobbiga mentalt eftersom de kan bli mycket arbetskrävande samtidigt som de kan ha stor jaktlust och sakna samarbetsvilja. Då verkar det mer rimligt att para sin labrador med en golden retriever som har liknande mentalitet - och plötsligt har man i princip samma sjukdomsanlag att ta hänsyn till som om man skulle avla renrasigt. Fast naturligtvis med den lilla haken att de riktigt bra hanarna inte kommer att användas till annat än renrasavel.

En annan aspekt är att korsningarna oftast är en "slutprodukt", vilket gör att dom eventuella problem dom bär på inte får någon vidare spridning och framförallt aldrig kan påverka ett långsiktigt avelsarbete inom en ras. Inom rasaveln kan ju ett enda avelsdjur ha väldigt stor inverkan på rasen i längden, vilket självklart gör att man måste vara ännu mer noga med vilka djur man använder.

Det räcker med att läsa den här tråden, eller för all del ta en titt på valfri annonssida, för att se att första generationens blandraser inte alls bara är "slutprodukter". De används i sin tur för att producera blandraskullar, ofta utan någon som helst kontroll.
 
Tja vet flera som avlar blandraser och är aktiva med blandis och blandisutställningar (helt obegripligt för mig men det är min åsikt) och jag kan garantera att det sparas avkommor för jämnan för att kunna avla vidare på "sin linje".
 
Nej, blandraser är nog inte friskare men å andra sidan är dom uppenbarligen inte sjukare heller, vilket får mig att ifrågasätta den ton som finns i den här tråden.

Det hade varit intressant att se någon form av statistik på hur många av hundarna med hälsoproblem som kommer från föräldradjur som är problemfria och uppfödare som gjort allt rätt. Med tanke på hur mycket trasiga hundar det finns, har jag en känsla av att många problem kan ligga latent i generna och hoppa över generationer. En korsning mellan två olika raser med i sin tur "godkända" föräldrar borde därmed ha ungefär samma odds att få friska avkommor som två godkända föräldrar i nedersta led.

En annan aspekt är att korsningarna oftast är en "slutprodukt", vilket gör att dom eventuella problem dom bär på inte får någon vidare spridning och framförallt aldrig kan påverka ett långsiktigt avelsarbete inom en ras. Inom rasaveln kan ju ett enda avelsdjur ha väldigt stor inverkan på rasen i längden, vilket självklart gör att man måste vara ännu mer noga med vilka djur man använder.

Jag förespråkar inte avel med olämpliga individer eller i olämpliga kombinationer, varken på hund eller häst, men jag har för den skull per automatik inget emot korsningsavel. Och jag tycker att många av er är väl hårda och dryga i den här tråden. Det är nästan lite häxjakt över det hela.:meh:
Du har läst himla dåligt. Ingen är emot blandrasavel per se utan det handlar om dålig avel öht. Och att låta sätta djur till världen utan hälsokontroller är dålig avel helt oavsett stamtavlans längd eller syftet med djuret. Och de sjukdomar man kollar efter är sjukdomar som leder till problem för hundarna - det gör ont att ha pålagringar i höfter och armbågar eller kroniska öron-och ögoninfektioner. Klåda är ett lidande.
 
Det handlar inte bara om den fysiska hälsan - som många redan tagit upp skiljer sig olika hundraser har olika mentalitet. De ska ha det, de är avlade för det i tusentals år. Det är stor skillnad på en ras -eller före dagns rasavel, typ- som ska arbeta tillsammans med människan och de som ska arbeta självständigt. Visserligen är de flesta raser främst sällskap idag, men de har fortfarande kvar sina grundegenskaper.

Jag köper inte att hunden blir som man gör den eller att det är större skillnad mellan individer än mellan raser, båda saker jag har hört/läst många gånger. Det stämmer inte alls med mina erfarenheter.
 
Du har läst himla dåligt. Ingen är emot blandrasavel per se utan det handlar om dålig avel öht. Och att låta sätta djur till världen utan hälsokontroller är dålig avel helt oavsett stamtavlans längd eller syftet med djuret. Och de sjukdomar man kollar efter är sjukdomar som leder till problem för hundarna - det gör ont att ha pålagringar i höfter och armbågar eller kroniska öron-och ögoninfektioner. Klåda är ett lidande.
Jag har heller aldrig påstått motsatsen till det du skriver. Titta gärna på vilket inlägg jag svarade på. På tal om att läsa himla dåligt...
 
Jag tycker att många av inläggen i den här tråden är mästrande och ganska kaxiga, och man vill nästan överträffa varandra i att hata blandrasavel.
Trist inställning, eftersom det finns både positiv och negativ korsningsavel, precis som det finns positiv och negativ renrasavel.
Mina erfarenheter har lärt mig att det är (minst) lika positivt att äga en blandras som en renrasig. Har inget emot varken det ena eller det andra, så länge hundarna föds upp och tas om hand på ett bra sätt.

Tycker att en mer ödmjuk inställning vore trevligt. Allt är inte svart eller vitt. Min nästa hund kommer att bli en blandras, efter noggrant övervägande.

Nu lämnar jag tråden, den var inte vidare trevlig.
 
"Ljuvliga Blandrasvalpar"...
Mamman är renrasig Terv, pappa 50% Alaskan Malamute och 50% rottweiler, husky, schäfer,dobermann och lite karelsk björnhund.


Ja...alla valpar är ju i regel ljuvliga...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Katt Fick lite inspiration från hund och tänkte skapa en liknande tråd på katt. Här diskuteras allt som har med oseriös avel och konstiga...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
5 605
Senast: Puffindog
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp