Jag blir förbannad på denna oseriösa avel!

[Fruentimber]

Föräldrarna är mentalt utvärderade av mig. Inga hälsotester är gjorda.
Båda föräldrardjuren är så vitt vi vet friska.

 

[AraSlei]

Målet är att mina vänner ska få valpar, och de tycker väldigt mkt om mentaliteten på min hund. Föräldrarna är mentalt utvärderade av mig. Inga hälsotester är gjorda.

Själva poängen är att de ska få söta, små, icke fällande, bra familjehundar som dessutom är lättsamma att ha med o göra. Beskrivningen stämmer in på båda föräldrardjuren. Något mer syfte behöver inte hunden ha, det är inte en arbetande hund vi försöker få fram.
Båda föräldrardjuren är så vitt vi vet friska.

Det låter som den vanliga blandrasavelslogiken...

 

[AraSlei]

Kompisar till mig har en wachtel som jagar som en gud. De fick en del förfrågningar på att para honom redan när han var 1-1,5 år gammal, men lät bli eftersom de var oroliga för att han skulle bli för jobbig kring löptikar om han fick para så tidigt.
Hunden jagade 3-4 dagar i veckan i 3 säsonger innan dom bestämde sig för att tacka ja till en parning, och först när det var aktuellt med parning gjorde de rasens hälsokontroller.
Hunden hade ED1 på båda armbågarna, HD B+C samt att hunden fick kraftiga problem med kvalsterallergi några månader efter att parningen skulle gjorts.
Han gick naturligtvis inte i avel, men skulle förmodligen gjort det om man resonerat som t ex @kimmis87 ovan. Han var frisk så vitt dom visste, aldrig varit halt trots att han sprungit 10 mil i veckan från att han var 1 år osv osv. Hälsoundersökningarna visade på annat.

 

[vallhund]

 

[Glimma]

Mentalt utvärderade av dig? Inga hälsotester, målet är att få fram små söta tussar som inte fäller?
Ja, det är ju buskavel i sitt esse. Grattis!

 

[Kilauea]

Raserna som blir i valparna är pudel och papillon. Hyfsat lika hundar med andra ord.

Lika hur?? De är små?
Både dvärgpudel och papillon kan ha ögonproblem (tex PRA hos papillon), där är de också lika.

Jag fortsätter förundras hur folk kan avla på djur som är friska "så vitt man kan se. Min labbe är frisk så vitt man kan se. Han har dessutom fria armbågar och b-höfter. Men han har syskon med dåliga höfter och armbågar. Ska jag avla på honom eftersom han är frisk i sig? (Nej, kommer aldrig hända, för den som undrar)

Har funderat länge på hur jag ska formulera mitt inlägg men kommer inte längre än så här.
Lägger in en av ren frustration bara.

 

[Dentaku]

Lika hur?? De är små?
Både dvärgpudel och papillon kan ha ögonproblem (tex PRA hos papillon), där är de också lika

Du glömde att patellaluxation förekommer i båda raserna och att rasföreningarna anser att avelsdjur bör undersökas innan avel. Naturligtvis är ögonlysning ett krav.

Det är det här som gör att jag anser att renrasaveln, trots alla sina fel och brister, ändå i så gott som alla fall är mer seriös än blandrasuppfödning.

 

[em-pirre]

Du glömde att patellaluxation förekommer i båda raserna

(Jag skrev om båda i mitt inlägg. SÅDESÅ!)

 

[Kilauea]

Du glömde att patellaluxation förekommer i båda raserna och att rasföreningarna anser att avelsdjur bör undersökas innan avel. Naturligtvis är ögonlysning ett krav.

Det är det här som gör att jag anser att renrasaveln, trots alla sina fel och brister, ändå i så gott som alla fall är mer seriös än blandrasuppfödning.

Nä, jag uteslöt det efter att jag skummat igenom rasklubbarnas hemsidor för det kommer väl ändå inte att hjälpa

 

[Dentaku]

(Jag skrev om båda i mitt inlägg. SÅDESÅ!)

Haha, jag såg det sen.

Här finns för övrigt rasklubbarnas avelsrekommendationer. De kan ses som löjligt låga krav - och ändå uppfylls de inte.

Pudel(utom stora):

"Undersök de tilltänkta avelsdjuren före parning: ögonundersök hos en ögonveterinär
(efter 18 månaders ålder) gärna inom ett år före varje parning, undersök för
patellaluxation (efter 12 månaders ålder) hos en specialist på hundens och kattens
sjukdomar och höftledsröntga gärna mellanpudlarna (efter 12 månaders ålder).
Om hunden har patellaluxation grad 2 eller sämre, använd den inte i avel. Hundar med
grad 1 kan användas i begränsad omfattning, men endast mot hundar som inte har
patellaluxation. Mellanpudlar som har höftledsdysplasi grad C kan användas i avel, men
endast mot hund som har grad A eller B, d.v.s. är HD-fri.

Undersök vilka hälsofrågor som kan vara aktuella i hundens härstamning, försök om
möjligt hitta en partner där samma hälsoproblem inte finns nära i härstamningen. Om
någon av hundarna som skall paras är DNA-testad för något hälsoproblem och bär på
anlag för detta, tänk då på att den andra partnern också skall testas och sakna anlag."

Papillon:
"

1. Bestämmelse från Jordbruksverket, att tikar inte få gå i avel före 18 månaders ålder.
   
2. Hundar som användas i avel: en bestämmelse att de måste vara ögonlysta före betäckning, gäller både tik och hanhund.
   
   Ögonresultat gäller endast ett år i taget, (måste förnyas åter ifall tiken/hanhunden skall betäcka igen om det går över 1 år mellan ögonlysningen och parningen)
   
3. Hundar som används i avel bör vara patella-undersökta efter att de uppnått 12 månaders ålder (gärna lite senare)
   
4. Varje enskild kombination rekommenderas inte överstiga 6,25% ( beräkning kan användas av SKK,s avelsdata) kontakta klubben för hjälp.
   
5. En enskild hanhund bör ej vara far till mer än 5 % av hundarna i sin generation, eller till mer än 25 % av de hundar som registreras/år under sin livstid.
   
6. SKK, har också en bestämmelse som lyder:
   
   * En tik får inte föda fler än fem valpkullar.
   * Om en tik får två kullar inom 12 månader ska hon vila minst 12 månader innan nästa valpning.
   * En tik över 7 år får inte användas i avel om hon inte tidigare haft valpar * En tik över 7 år ska alltid veterinärbesiktigas före parning. Intyg skickas till SKK tillsammans med valparnas Registreringsansökan.
   * En tik över 7 år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar.
   * En hanhund får inte användas i avel förrän vid den ålder då den uppvisar en vuxen individs fysiska mognad och beteende.
   
7. Diagnosen ”Ögon uppföljning” innebär avelsförbud tills omlysning med resultat U.A angående PRA."

 

[Dentaku]

@kimmis87

Nu får du mycket skit men faktum är att du och hanhundsägaren kan ta till er av kritiken och åtminstone göra hälsoundersökningarna i efterhand. På så vis kan valpköparna få veta om deras hundar bär anlag för sjukdom och rentav riskerar att bli sjuka. Patellaluxation är dock precis som höftledsdysplasi den typen av defekt som man misstänker nedärvs polygent; om båda föräldrarna är utan anmärkning är det självklart mycket bättre än om de fått anmärkning(och inte skulle avlats på alls) men risken finns ändå att deras valpar drabbas)

Vilken ras/blandras är hanen? Om den har någon av de raser som ingår i tiken är PRA-undersökning extra viktig! Alla raser har inte samma typ av PRA, t ex tror jag att pudel och papillon har olika former och att de alltså inte kan dubblera varandras anlag. Men det spelar ju ingen roll om man korsar en pudelkorsning med en annan pudelkorsning - då kan man ju få dubbla anlag av pudelns typ av PRA. Detsamma gäller förstås papillon.

Så se till att undersök hundarna så fort som möjligt, bättre sent än aldrig!

 

[SiZo]

@kimmis87

Nu får du mycket skit men faktum är att du och hanhundsägaren kan ta till er av kritiken och åtminstone göra hälsoundersökningarna i efterhand. På så vis kan valpköparna få veta om deras hundar bär anlag för sjukdom och rentav riskerar att bli sjuka. Patellaluxation är dock precis som höftledsdysplasi den typen av defekt som man misstänker nedärvs polygent; om båda föräldrarna är utan anmärkning är det självklart mycket bättre än om de fått anmärkning(och inte skulle avlats på alls) men risken finns ändå att deras valpar drabbas)

Vilken ras/blandras är hanen? Om den har någon av de raser som ingår i tiken är PRA-undersökning extra viktig! Alla raser har inte samma typ av PRA, t ex tror jag att pudel och papillon har olika former och att de alltså inte kan dubblera varandras anlag. Men det spelar ju ingen roll om man korsar en pudelkorsning med en annan pudelkorsning - då kan man ju få dubbla anlag av pudelns typ av PRA. Detsamma gäller förstås papillon.

Så se till att undersök hundarna så fort som möjligt, bättre sent än aldrig!

Jag bryr mig inte så mkt om skiten jag får ärligt talat. Jag har sagt tvärnej i flera år och sen gav jag med mig helt enkelt. Att det är oseriöst säger jag inte emot det minsta, och bryr mig inte ens om att bemöta det därav.

Däremot så har jag många vänner med renrasiga hundar, från bra uppfödare och samtliga av dessa har någon form av hälsoproblem. De vill inte ha renrasiga hundar längre. Och då känns det iaf nån procent seriösare när de iaf känner föräldrardjuren.

Alla jag känner som har stora renrasiga hundar har hundar med C-D höfter. Jag hoppas att de inte är represantiva för aveln, men det är skrämmande ändå. För det är många hundar. Jag förstår att man kan tröttna när man är inne på den 5:e hunden som man måste skiljas ifrån i förtid.

 

[Dentaku]

Däremot så har jag många vänner med renrasiga hundar, från bra uppfödare och samtliga av dessa har någon form av hälsoproblem. De vill inte ha renrasiga hundar längre. Och då känns det iaf nån procent seriösare när de iaf känner föräldrardjuren.

Alla jag känner som har stora renrasiga hundar har hundar med C-D höfter. Jag hoppas att de inte är represantiva för aveln, men det är skrämmande ändå. För det är många hundar. Jag förstår att man kan tröttna när man är inne på den 5:e hunden som man måste skiljas ifrån i förtid.

Då måste jag fråga vad du menar med "bra uppfödare"? Vilka raser gäller det? Merparten av de jag känner med renrasiga hundar har nämligen inga hälsoproblem hos sina hundar. De som har det anser antingen att uppfödaren och de själva haft otur - ibland dyker sjukdom upp hur noga man än är i avelsarbetet - eller så erkänner de att de borde gjort sin läxa bättre och hittat en mer seriös uppfödare eller rentav en friskare ras. En bra uppfödare behöver inte vara den största inom rasen och definitivt inte den med mest framgångar i utställningsringen.

Och vad menar du med stor hund? Jag har en ras som räknas som stor men där frekvensen för HD snittar runt 2%. Även bland raser där statistiken ser sämre ut kan man minska risken rejält för att få en belastad hund genom att välja både uppfödare och valpkull med omsorg. Jag köper inte bilmodell efter utseende eller faller för en specifik bil bara för att den har en viss färg på lacken, så varför skulle jag vara mindre noggrann när jag köper hund?

Det är ingen ursäkt för oseriösa uppfödare men det är tyvärr valpköpare som inte bryr sig om all den fakta som finns som gör att de kan fortsätta avla som de gör. Om jag hade haft hela 5 hundar som dött i förtid skulle jag knappast byta till blandras där det inte finns någon fakta alls, snarare kolla upp VARFÖR mina hundar blivit sjuka och utifrån det bytt uppfödare eller ras.

 

[SiZo]

Då måste jag fråga vad du menar med "bra uppfödare"? Vilka raser gäller det? Merparten av de jag känner med renrasiga hundar har nämligen inga hälsoproblem hos sina hundar. De som har det anser antingen att uppfödaren och de själva haft otur - ibland dyker sjukdom upp hur noga man än är i avelsarbetet - eller så erkänner de att de borde gjort sin läxa bättre och hittat en mer seriös uppfödare eller rentav en friskare ras. En bra uppfödare behöver inte vara den största inom rasen och definitivt inte den med mest framgångar i utställningsringen.

Och vad menar du med stor hund? Jag har en ras som räknas som stor men där frekvensen för HD snittar runt 2%. Även bland raser där statistiken ser sämre ut kan man minska risken rejält för att få en belastad hund genom att välja både uppfödare och valpkull med omsorg. Jag köper inte bilmodell efter utseende eller faller för en specifik bil bara för att den har en viss färg på lacken, så varför skulle jag vara mindre noggrann när jag köper hund?

Det är ingen ursäkt för oseriösa uppfödare men det är tyvärr valpköpare som inte bryr sig om all den fakta som finns som gör att de kan fortsätta avla som de gör. Om jag hade haft hela 5 hundar som dött i förtid skulle jag knappast byta till blandras där det inte finns någon fakta alls, snarare kolla upp VARFÖR mina hundar blivit sjuka och utifrån det bytt uppfödare eller ras.

Så hade mest troligt jag med gjort, men alla tänker inte så. Min nästa hund kommer vara renrasig, om jag nu inte behåller en av valparna, men jag tror inte hon har mer än 3 i magen, så det blir nog ingen över till mig

Med stor hund menar jag schäfer, dobermann och rottweiler. Någon har haft lite andra raser med, men många har fått tas bort av höftproblem, några av juvertumörer och ett gäng pga mentala problem. De mentala problemen tror jag personligen främst beror på deras ägares bristande kunskap och tid snarare än hunden själv dock. Men vad vet jag, kanske hade hunden börjat anfalla andra hundar även med mer motion och stimulans?

Dobermannen som min mor har har C-höfter, väl ansedd uppfödare som har ganska många hundar som gått som tjänstehundar. Där fick tyvärr halva kullen dåliga höfter om jag inte minns fel.

Som sagt, jag säger inte att jag tänker så, bara att det finns folk som tänker så. Och jag personligen tror att de renrasiga hundarna skulle må bra av att få in lite nytt blod faktiskt. Då ska det givetvis vara genomtänkt avel, noga uppföljt och med väldigt noga hälsokontroller.

 

[Dentaku]

Schäfer och rottweiler är visserligen raser där man riskerar HD men där man också verkligen kan minska risken genom att vara insatt som valpköpare. Ibland blir det ändå fel, som kanske är fallet med kullen din mors hund kommer från men det är verkligen inget man undviker genom att köpa blandras. Juvertumörer och mentala problem är sannerligen ingenting man slipper genom att skaffa blandras heller.

Sedan skriver du att DU inte tänker så men faktum är att du ju stödjer synen genom att ta en blandraskull som inte ens genomgått de mest basala hälsoundersökningar, trots att du förespråkar sådant inom renrasavel. Dessutom har väl din egen hund svårt för att läsa andra hundar och har markerat mot en bekant till dig?

 

[SiZo]

Schäfer och rottweiler är visserligen raser där man riskerar HD men där man också verkligen kan minska risken genom att vara insatt som valpköpare. Ibland blir det ändå fel, som kanske är fallet med kullen din mors hund kommer från men det är verkligen inget man undviker genom att köpa blandras. Juvertumörer och mentala problem är sannerligen ingenting man slipper genom att skaffa blandras heller.

Sedan skriver du att DU inte tänker så men faktum är att du ju stödjer synen genom att ta en blandraskull som inte ens genomgått de mest basala hälsoundersökningar, trots att du förespråkar sådant inom renrasavel. Dessutom har väl din egen hund svårt för att läsa andra hundar och har markerat mot en bekant till dig?

Min hund har svårt att läsa av andra hundar som det verkar. Hon har liksom inget intresse av andra hundar. Ja hon har morrat åt en bekant, han lutade hela sig över mig och pussade på mig. För en hund som aldrig har varit med om att någon annan pussar på dennes matte så tycker jag inte det är en konstig reaktion. Vi lärde henne sedan att det var ok, och numera så joinar hon helt enkelt pusskalaset och pussar på bägge 2.

Jag har alltså varit singel under hela hennes livstid. Att hon markerar med en morrning tycker jag är helt ok i en sådan situation.

Nej jag skrev inte att man undviker problemen genom att skaffa blandras. Du får nog ta o läsa igenom inlägget igen tror jag. Jag förstår att man kan tänka så om man har haft en jävla otur. Det betyder inte att jag tänker så.

 

[Raderad medlem 94602]

Kompisar till mig har en wachtel som jagar som en gud. De fick en del förfrågningar på att para honom redan när han var 1-1,5 år gammal, men lät bli eftersom de var oroliga för att han skulle bli för jobbig kring löptikar om han fick para så tidigt.
Hunden jagade 3-4 dagar i veckan i 3 säsonger innan dom bestämde sig för att tacka ja till en parning, och först när det var aktuellt med parning gjorde de rasens hälsokontroller.
Hunden hade ED1 på båda armbågarna, HD B+C samt att hunden fick kraftiga problem med kvalsterallergi några månader efter att parningen skulle gjorts.
Han gick naturligtvis inte i avel, men skulle förmodligen gjort det om man resonerat som t ex @kimmis87 ovan. Han var frisk så vitt dom visste, aldrig varit halt trots att han sprungit 10 mil i veckan från att han var 1 år osv osv. Hälsoundersökningarna visade på annat.

Vi fick idag veta att en av våra uppfödningar köpts in för tjänst. Extremt fina vitsord och en kärnfrisk hund
Denna hund var tänk till avel. Nu har det nyligen råkat komma till kännedom att pappan till den kullen lämnat ett par klådhundar. Så även om hunden inte hade hamnat i tjänst så hade den skrotats i aveln helt!
Finns redan tillräckligt med problemhundar. Dock tar det 4-5 år innan flera av åkommorna märks......

 

[Migo]

Nä, det är ju helt oviktigt att hunden fungerar normalt med artfrändrr och folk...

Min hund har svårt att läsa av andra hundar som det verkar. Hon har liksom inget intresse av andra hundar. Ja hon har morrat åt en bekant, han lutade hela sig över mig och pussade på mig. För en hund som aldrig har varit med om att någon annan pussar på dennes matte så tycker jag inte det är en konstig reaktion. Vi lärde henne sedan att det var ok, och numera så joinar hon helt enkelt pusskalaset och pussar på bägge 2.

Jag har alltså varit singel under hela hennes livstid. Att hon markerar med en morrning tycker jag är helt ok i en sådan situation.

Nej jag skrev inte att man undviker problemen genom att skaffa blandras. Du får nog ta o läsa igenom inlägget igen tror jag. Jag förstår att man kan tänka så om man har haft en jävla otur. Det betyder inte att jag tänker så.

 

[SiZo]

Nä, det är ju helt oviktigt att hunden fungerar normalt med artfrändrr och folk...

Hon fungerar alldeles ypperligt bland både andra hundar och med folk. Min mor har 4 hundar och vi är där ca 3-4 dagar/vecka. Däremot har hon inget intresse av att leka med dem.

Håll inte på och hitta på egna saker om min hund är du vänlig.

 

[vallhund]

Så hade mest troligt jag med gjort, men alla tänker inte så. Min nästa hund kommer vara renrasig, om jag nu inte behåller en av valparna, men jag tror inte hon har mer än 3 i magen, så det blir nog ingen över till mig

Med stor hund menar jag schäfer, dobermann och rottweiler. Någon har haft lite andra raser med, men många har fått tas bort av höftproblem, några av juvertumörer och ett gäng pga mentala problem. De mentala problemen tror jag personligen främst beror på deras ägares bristande kunskap och tid snarare än hunden själv dock. Men vad vet jag, kanske hade hunden börjat anfalla andra hundar även med mer motion och stimulans?

Dobermannen som min mor har har C-höfter, väl ansedd uppfödare som har ganska många hundar som gått som tjänstehundar. Där fick tyvärr halva kullen dåliga höfter om jag inte minns fel.

Som sagt, jag säger inte att jag tänker så, bara att det finns folk som tänker så. Och jag personligen tror att de renrasiga hundarna skulle må bra av att få in lite nytt blod faktiskt. Då ska det givetvis vara genomtänkt avel, noga uppföljt och med väldigt noga hälsokontroller.

All avel kan liknas med Rysk roulett, man kan ha bättre eller sämre förutsättningar, men ibland blir det rena katastrofen. En kombination som ser bra ut på papper kan visa sig resultera i en hel kull med måndagsexemplar. Detta är naturligtvis inte något som bara existerar inom renrasavel, en del kombinationer fungerar helt enkelt inte. Dvs dom är inkompatibla.

Min R.I.P senaste BC alias Fähunden hade en kanonstamtavla o vallade som en gud, självklart väckte det tankar om avel. Tyvärr hade han HD B+C. Visserligen hade veterinären inte modernaste utrustningen eller ens en "vagga" att placera hunden i. Jag röntgade aldrig om hunden, eftersom jag själv aldrig skulle köpa valp efter föräldradjur som först fått anmärkning o sedan omröntgats.

Jag fick t.o.m. vakta hans svendom eftersom väldigt många i vår promenadgrupp villa ha honom som far till sina blandrastikars kommande valpar. Att han hade HD C avfärdades med kommentaren att det kan vem som helst se att han inte hade några HD problem.

Pappahund hade ca 70 valpar reggade efter sig, bara en annan hade HD anmärkning, dvs HD D.