Jag blir förbannad på denna oseriösa avel!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Hur tänker man när man tar en kull (renrasig) där det i femte-sjätte led förekommer en hund som är känd förvärvare av en ärftlig, allvarlig sjukdom som oftast leder till avlivning innan hunden är ett år :confused:? Uppfödaren kan heller inte skylla på att hon "inte visste" eftersom hon fött upp rasen i 30 år, framgångsrikt dessutom.
Och hur reagerar man sedan när valpköparen hör av sig och informerar om att hunden är sjuk? Jo, man iakttar en kompakt tystnad och svarar inte alls...
Avelsrådet är inte bättre, eftersom sjukdomen ifråga inte officiellt dykt upp på ett antal år så är det nog något annat :banghead:. "Varför gå ut med information när man bara gör folk oroliga?"
Tappade en bit där i inlägget... Hunden som är känd förvärvare förekommer fem(!) gånger och finns givetvis på båda sidorna i stamtavlan. Smart, verkligen smart.
 
Tappade en bit där i inlägget... Hunden som är känd förvärvare förekommer fem(!) gånger och finns givetvis på båda sidorna i stamtavlan. Smart, verkligen smart.

Men fy tusan! Annars är jag ju av åsikten att det inte finns någon perfekt hund och att man kan få leva med att det kan finnas skräp några generationer bakåt i stamtavla - men att det också gör att man bör minska risken att dubblera sjuka anlag så långt det bara är möjligt och framför allt att man som uppfödare ska vara tacksam över valpköpare som rapporterar om någon sjukdom dykt upp, hur trist det än må vara att kassera en linje.
 
7 sådana annonser på blocket just nu.
SKK-reggade pudelvalpar, oreggade BC-valpar, SKK-reggade bichon frisé-valpar.
Sedan var det 1 kull jrt/bc (hua!), 1 kull rottis/husky, 1 kull chihuahua/jrt och en kull americian hairless terrier som tydligen reggas i UK.

Lyckat :(
Rottis/husky, hur tänkte man där?
 
På en diagnos som är i högsta grad ärftlig men som många trodde var bortavlad sedan 15 år tillbaka, ställer uppfödaren: "Vaddå? Ärftligt? Hur menar du då? Skulle det komma från någon av föräldradjuren?" När den förtvivlade valpköparen ringer och meddelar att valpen är grundligt utredd och det enda som finns att göra, är att avliva den. :banghead:
 
På en diagnos som är i högsta grad ärftlig men som många trodde var bortavlad sedan 15 år tillbaka, ställer uppfödaren: "Vaddå? Ärftligt? Hur menar du då? Skulle det komma från någon av föräldradjuren?" När den förtvivlade valpköparen ringer och meddelar att valpen är grundligt utredd och det enda som finns att göra, är att avliva den. :banghead:
:cry::cry::cry:
 
Jag blir verkligen frustrerad över oseriös avel, både renrasig och med blandraser. Jag vet till exempel en uppfödare som ska para sin tik trots att 5/7 syskon i tikens kull gått på allergiutredning varav 3 av dom har jätteproblem med allergi. 2 av dom så allvarligt att dom 2 år gamla står inför avlivning om inget genombrott sker snarast. Men det är tydligen gener den uppfödaren tycker är vettigt att avla vidare på… Samma uppfödare avlade iofs på en oröntgad tik som bara lämnat D-höfter i sin första kull, den tyckte hon var lämplig att kombinera med en hane med C-höfter… Det är så man tar sig för pannan.
 
Det planeras två kullar efter en hane med ett riktigt kanon-MH nu! 1: or på alla kontaktmomenten, 1: or på lek, 1 eller 2 på nyfikenhet - låter det inte lockande? 3, 4 och 5 på rädslemomenten men faktiskt inte mycket kvarvarande rädsla och 1:a på skott. Tittar man på det enda helsyskonet som beskrivits så kompletteras dock bilden av 1-2-2 på kontaktmomenten och 4 på kvarvarande rädsla efter skramlet, varefter MH bryts.

Vad har man då valt för tilltänkta topptikar till denna fantastiska hane? Tja, den ena fick bryta MH i och med att den fick 4 på kvarstående rädsla efter dumpe(5 på rädsla). Ingen lek, ingen nyfikenhet. Den andra leker faktiskt lite men får samma trista siffror på dumpe och här bryter man efter 5:a på rädslan vid skramlet. De har även något annat gemensamt - kennelprefixet. Och som en slump är det samma uppfödare som är ägare till nämnda hane(som redan har ett par kullar efter sig), hans syster(naturligtvis har även hon gått i avel!) och som planerar dessa två kullar... :banghead: :cry:
 
Det planeras två kullar efter en hane med ett riktigt kanon-MH nu! 1: or på alla kontaktmomenten, 1: or på lek, 1 eller 2 på nyfikenhet - låter det inte lockande? 3, 4 och 5 på rädslemomenten men faktiskt inte mycket kvarvarande rädsla och 1:a på skott. Tittar man på det enda helsyskonet som beskrivits så kompletteras dock bilden av 1-2-2 på kontaktmomenten och 4 på kvarvarande rädsla efter skramlet, varefter MH bryts.

Vad har man då valt för tilltänkta topptikar till denna fantastiska hane? Tja, den ena fick bryta MH i och med att den fick 4 på kvarstående rädsla efter dumpe(5 på rädsla). Ingen lek, ingen nyfikenhet. Den andra leker faktiskt lite men får samma trista siffror på dumpe och här bryter man efter 5:a på rädslan vid skramlet. De har även något annat gemensamt - kennelprefixet. Och som en slump är det samma uppfödare som är ägare till nämnda hane(som redan har ett par kullar efter sig), hans syster(naturligtvis har även hon gått i avel!) och som planerar dessa två kullar... :banghead: :cry:
:rage::wtf::rage:
 
Ida gick sitt MH efter en korthårig colliehane. Han var helt ointresserad av lek, rädd för testledaren, skiträdd för dumpe, skrammel och spöken och var tvungen att bryta efter spökena då de inte fick tag i hunden(den flydde till parkeringen och gömde sig).

Den avlas det på.
 
Det här är visserligen några år sedan nu men när min kompis skulle köpa sin första terv så vände hon sig till en - enligt många - välrenommerad och framgångsrik uppfödare.
Mamman, P, till kullen hade visserligen fått bryta sitt BoK-prov (tidigare form av mentalprov som definitivt inte var svårt att fixa för en normalfuntad hund) eftersom det första hon gjorde var att bita testledaren :eek:.
Detta snackades dock bort mycket vältaligt av uppfödaren eftersom tiken var importerad, MH och BoK-prov var ändå totalt onödigt och yada yada.
Och min kompis, ja, hon svalde allt med hull och hår och köpte en valp i kullen, W.
Det var sex valpar, när de fyllde tre var endast två kvar i livet, en av kullbröderna är nog den enda hund jag träffat som varit totalt lost i skallen med en härlig blandning av rädsla, skärpa och noll bittröskel och därtill farlig även för matte och husse.
När vi var och hälsade på på kenneln (efter att valpen var köpt) frågade jag om jag inte kunde få se Ws mamma. Uppfödaren tittade då tvivlande på mig och frågade om jag verkligen ville träffa P, jag kunde få se henne genom fönstret där hon var i hundgården? För att ta in henne gick ju inte, hon gick inte att hantera.
Och P, ja hon fick minst en kull till där några avkommor gick vidare i avel, med brutna MHn och annat kul :banghead:. Men snygga var de...
(W var uppenbarligen stjärnan i kullen men pensionerades som treåring eftersom han var totalt omöjlig att jobba med, full speed i skallen men ingen som helst styrning, hans stackars två hjärnceller krockade nog ständigt.)
 
Ida gick sitt MH efter en korthårig colliehane. Han var helt ointresserad av lek, rädd för testledaren, skiträdd för dumpe, skrammel och spöken och var tvungen att bryta efter spökena då de inte fick tag i hunden(den flydde till parkeringen och gömde sig).

Den avlas det på.

Fy fan! :rage: :cry:
 
Detta snackades dock bort mycket vältaligt av uppfödaren eftersom tiken var importerad, MH och BoK-prov var ändå totalt onödigt och yada yada.
Och min kompis, ja, hon svalde allt med hull och hår och köpte en valp i kullen, W.

Det där med att prata fint är nog alltför vanligt förekommande :(
och avla på ohanterlig hund var faktiskt dummare än det mesta jag hört.

Överlag verkar alltför många uppfödare känna sig "tvungna" att avla på varenda hund. Även i fall där det inte finns så uppenbara brister så får det mig att tvivla.
 
Jag gick på en sån grej när jag var ny. En uppfödare som lät bra, på pappret hade hundarna hälsokoll och arbetsprov genomförda. Valparna var fina och de hade varit uppfödare jättelänge. Vad jag inte fattade var att ett arbetsprov inte säger skit om inte hunden också används efteråt. Och att anledningen till att jag som orutinerad ung tjej tilläts köpa valp utan referenser eller krav på fårtillgång berodde på att de inte får valparna sålda till folk som vill ha vallhundar.

Problemet är att man ofta måste vara insatt för att veta vilka frågor man egentligen ska ställa, vilka "varningsflaggor" det finns och hur man ska tolka de testresultat som finns tillgängliga. Det är lätt att höra det man vill höra när man är på plats och tittar på de där söta valparna...
 
De kullar jag berättade om i mitt inlägg kan av uppfödaren beskrivas så här:

"Underbara, sociala och glada collievalpar! Deras pappa har mentalbeskrivits som helt skottfast, även deras mamma har känd mental status. Föräldrarna är väl meriterade och kullen följer alla SKK:s riktlinjer! Passar lika bra till sällskap som till utställning, lydnad och bruks!"

Naturligtvis finns bilder på ulliga, fluffiga, urgulliga långhårscollievalpar att titta på och deras föräldrar som ser hur snälla och lugna ut som helst - kanske har de rosetter också.

När sedan kullen dessutom annonseras ut på SKK:s Köpa Hund så är det inte lätt för en person som inte är insatt förstå att de där fina orden inte betyder något alls egentligen!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Katt Fick lite inspiration från hund och tänkte skapa en liknande tråd på katt. Här diskuteras allt som har med oseriös avel och konstiga...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
5 632
Senast: Puffindog
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp