Jag älskar min familj, som inkluderar föräldrar, syskon, partner, djur och en del av släkten.
Förhoppningsvis kommer jag aldrig behöva välja någon, men i ett realistiskt scenario så hade jag nog haft svårast att leva utan mina djur.
Mina föräldrar och syskon pratar jag med någon gång i veckan max, vi har en god relation. Mina hästar spenderar jag flera timmar med varje dag, min hund är med mig 24/7.
Jag blir definitivt inte "mörkrädd" om någon resonerar annorlunda än mig, vi alla har väl rätten till våra känslor? Visst är det fint att alla kan älska vem de vill, oavsett kön, hudfärg, pälsfärg eller art! Tycker inte att detta bör ifrågasättas.
Någon jag känner/familj går för mig alltid före någon okänd. Men förstår de som resonerar så att en annans barn går före, då det kan vara mer praktiskt och samhällsnyttigt. Jag hade dock, som sagt, inte resonerat så.