Sv: Islänsk fårhund!
Rent generellt kan sägas att Isländska Fårhundar ska kunna fungera ihop med andra hundar, även hanhundarna, det ska inte vara några problem.
Den Isländska Fårhunden är i mångt och mycket en förklädd Rottweiler....
Mycket hund i liten kropp, om man säger så...
Vår hund har ett enormt självförtroende och han är inte lätt att fostra, det ska man ha klart för sig, den Isländska Fårhunden är en MKT psykiskt stark hund. Min man som haft kennel förut har aldrig varit med om maken. Jag har ju också haft hund förr, men ingen har varit så jobbig att fostra som den här. Ingen har heller varit så älskad...
När vår hund var valp blev han överfallen av en annan hund. Han blev i stort sett söndertrasad och fick opereras på klinik. Alla hund-förståsigpåare sa att det är kört för honom, han kommer aldrig bli hund igen efter det där.. Jag grinade och var helt förstörd...
Vad händer??
Jo, valpen möter en precis likadan hund på återbesöket på kliniken; viftar på svansen och vill leka!!!!
Han är helt enkelt underbar!!
Men krävande!
En jobbig bit är skällandet! Dom har skällandet i sig och det är svårt att få bort, tycker jag. Men vi har ändå lyckats bra om jag får säga det själv, så det beror nog på hur mycket jobb man vill lägga ner.
Idag kan vi gå förbi skällande hundar utan att han säger något. Han kan okopplad gå fot och vara tyst, han är jätteduktig faktiskt. Han är ju bara lite drygt ett år..
Han hänger med mig ut på ridturer. Det är en väldigt lättlärd hund men också väldigt envis. Ska alltid ha sista ordet.. (vilket kan driva mig till vansinne
)
Han är den vänligaste och mest tillgivna hund jag mött. I somras tog vi hand om tre moderlösa kattungar.. Eller rättare sagt han tog hand om dom, det var han som såg till att magen kom igång genom att slicka dom rena, han gav dom en massa kärlek och trygghet. Vi har en av ungarna kvar, och vår hund, det är kattens "pappa", det märks tydligt.
Vi brukar säga att det är inte lätt att bete sig som en katt när ens pappa är hund...
Katten kommer in och slänger sig på golvet precis som hunden gör. Katten släpar grejer i munnen, katten springer efter bollarna som vi sparkar åt hunden...
Samtidigt är det den mest äckliga hund jag någonsin varit med om, ju äckligare desto godare, är hans ordspråk.. Kanske därför Islandshunden har dom värsta fjärtarna jag någonsin känt??
Om ni har tiden och orken så är den Isländska Fårhunden ett mycket bra val!!!