Intressanta uppfostringsmetoder?

Även här så får hundarna lära sig att gå ut genom dörren efter oss tvåbenta. Inte pga något trams med ledarskap utan pga att 2 av 4 dörrar ut har en trätrappa som lät blir hall vid nederbörd och hundarna kan ha lite bråttom ut så finns risk för tvåbenta att trilla.
 
Har fått träna mycket som yngre att inte låta sträng utan istället supperpep om hunden under tillexempel börjar sakta farten eller börjar byta riktningen under inkallning.
Låter jag sträng/mutter/missnöjd så struntar dom i mig och hittar på något på egen hand och bästa sättet att förstöra övningen.

Kommandon håller jag helt med om att de aldrig ska vara stränga. Sen kanske "fot" för femte gången har en ovana att bli det... Men jag försöker hela tiden att hålla det till inbjudande röst i kommandon, skarpare röst i felsignaler. Ibland räcker ju det med en harkling, ibland blir det "men vad i helskotta håller du på med?"

Min förra hane var så jäkla hård i huvudet och nonchalant med mig att jag inte började komma nån vart förrän efter hans korsbandsoperation. Under rehaben insåg han tydligen att han behövde stöd av matte ibland och det gjorde att vi fick ett något mer jämlikt förhållande på lydnadsplan.

Det kan man säkert på vissa hundar och med vissa tränare, men allt passar ju inte alla. Jag tror inte på att det finns hundar man "måste" ta tag i fysiskt för att det ska funka - men om det är den stilen av träning som matchar både hund och ägare tillsammans är det inte fel heller.

Absolut, det ska passa både hund och förare. Jag skulle aldrig kunna ha en väldigt snabb och signalkänslig hund, för jag har inte riktigt den tajmingen själv. Brötiga bulldozers passar mig bättre, även om det tagit mig tid att få koll på hur jag hittar rätt balans mellan krav och motivation.
 
Nej, diskussionen fortsatte ju sedan. I ditt inlägg reagerade jag mest på att du störde dig på hur andra hanterar koppelgående - det gör ju sällan hunden ont att jag låter bli att dra i kopplet. :)

Så länge den andra hunden faktiskt är kopplad och inte hänger i snöret som en grizzly där det är för trångt att gå förbi brukar jag tänka att det är deras problem.

Fast herregud jag skrev och jämförde två motpoler mot varandra och att det finns ett mellanting. Ingenstans har jag uttryckt att jag stör mig på hur folk går med sina hundar i koppel O_o .

Jag kan inte bry mig mindre om hur folk går med sina hundar ute sålänge de inte släpps fram till mina hundar..
 
Fast herregud jag skrev och jämförde två motpoler mot varandra och att det finns ett mellanting. Ingenstans har jag uttryckt att jag stör mig på hur folk går med sina hundar i koppel O_o .

Jag kan inte bry mig mindre om hur folk går med sina hundar ute sålänge de inte släpps fram till mina hundar..
Okej, då läste jag inlägget fel!
 
Ja det blir nog svårt att få till samsyn, jag vill att mina hundar ska vilja jobba med mig och göra det med attityd och glädje, med full fokus på varandra när vi är på planen.
Jag tänker att det vill väl alla här?
Däremot kräver jag att min hund ska arbeta med mig även om den inte vill - när den kan arbetet.

Jag korrigerar inte mina hundar under inlärning - men sedan blir det ett krav och då kan jag både muttra åt dem eller ta i dem för att de ska lyssna.
Min förre var förövrigt finast efter lite konflikt, utan att ha blivit låg. 🤷‍♀️ Nuvarande är för känslig så med honom skulle det inte fungera - där får jag vara peppigare istället.
Man får ju anpassa sig efter vad som fungerar på sin hund liksom.
 
Jag korrigerar inte mina hundar under inlärning - men sedan blir det ett krav och då kan jag både muttra åt dem eller ta i dem för att de ska lyssna.

Precis, inlärning och användning av befästa kunskaper är ju två helt olika saker. Men när man sätter skrället framför hindret och ska göra ett enkelt återhopp som absolut är befäst och hunden drar åt motsatt håll över hela planen och hämtar en apportbock som man la på ett bord, då kommer jag inte låta glad. ;)

Min förre var förövrigt finast efter lite konflikt, utan att ha blivit låg. 🤷‍♀️ Nuvarande är för känslig så med honom skulle det inte fungera - där får jag vara peppigare istället.

Winter blir sur om jag surar på honom när han är i latmask mode. Är han däremot uppe i drift ordentligt och jag måste packetera honom lite, då jäklar blir det riktigt bra. Lancelot rinner vanliga tillsägelser av som vatten på en gås, så där funkar det att pressa en längre stund, för då hinner han ta in det. Och låg och låg, jag gör det till svansens sänks in aning från den vanliga rätt upp i vädret positionen.
 
Att börja tjafsa om oviktiga småsaker i vardagen i tron att hunden kommer lyssna mer på appellplan får jag inte heller ihop riktigt.
Det låter som man behöver se över relationen mellan hund och förare för att öka samarbete och respekt från båda parter.

Upplever att det är väldigt värt att ta tag i vardagen med min unghund, blev stor skillnad att kliva in i fårghagen när vi befäst att man faktiskt lyssnar på matte när hon säger något. Innan var han van att få göra lite som han ville och inte så höga krav på att lyssna direkt och hålla koll på mig, det fungerar ju i vardagen liksom, men dessvärre inte i skarpt läge.
 
Jag tror (och detta är att "förmänskliga") att hundar upplever en skillnad mellan att bli tillsagd för vi vill något och när vi säger till bara för att. Framförallt tror jag att skillnad ligger i att vi i det första fallet har en tydlig bild av vad vi vill att hunden ska göra. Det finns ett rätt.

Jag tror att det mest skadliga jag hade kunnat göra mot schäferhunden hade varit ett missnöje som hon inte hade kunnat agera på. Jag tror att jag utan risk för att såra henne hade kunnat dänga henne i backen sju gånger varje torsdag OM hon hade vetat varför och kunnat göra "rätt". Nu har jag inte tillräckligt bra timing för hårda metoder och jag har hund för att det är roligt.

Men många av de metoder/situationer som folk tydligen fortfarande använder för att hävda dominans är så ospecificerade och abstrakta (eftersom dominans inte fungerar som de manliga männen på internet påstår). Jag tror att man ofta bara lär hunden att allt den gör kan vara väldigt väldigt fel och att den inte kan komma till de tvåbenta för stöd.
 
Jag tror att det mest skadliga jag hade kunnat göra mot schäferhunden hade varit ett missnöje som hon inte hade kunnat agera på. Jag tror att jag utan risk för att såra henne hade kunnat dänga henne i backen sju gånger varje torsdag OM hon hade vetat varför och kunnat göra "rätt". Nu har jag inte tillräckligt bra timing för hårda metoder och jag har hund för att det är roligt.

Det där är verkligen jätteviktigt och jag håller helt med. Om inte hunden fattar att den gjorde fel och vad den gjorde fel, så är korrigeringar och missnöje helt fel ute. Då får du en hund som blir ledsen, fjäskar för att stämningen är jobbig eller bara stänger av och skiter i dig.

Men många av de metoder/situationer som folk tydligen fortfarande använder för att hävda dominans är så ospecificerade och abstrakta (eftersom dominans inte fungerar som de manliga männen på internet påstår). Jag tror att man ofta bara lär hunden att allt den gör kan vara väldigt väldigt fel och att den inte kan komma till de tvåbenta för stöd.

Om jag förstår dig rätt här så gillar jag verkligen att du påpekar att dominans existerar, men nej, det funkar inte som César Milan säger.

Eftersom han har hund från samma kennel som mig tränar vi ibland ihop med en duktig hundförare från polisen. Efter att han lånade min tidigare hane ett par gånger då jag hade stora problem med hundmöten så var den hunden helt kär i honom. Jag kunde inte gå ut på samma plan utan att Breeze la allt fokus på honom. Och vad hade han gjort med hunden? Jo, ett par tydliga koppelkorrigeringar när han tog över kopplet för att Breeze dissade honom, och sen över till inbjudan att jobba. Han gick som en klocka och tittade knappt på några andra hundar. Uppenbarligen tyckte ju min hund att den tydligheten var det bästa som hänt honom.

Sen har jag väldigt svårt att få till samma för jag har inte den "auran" som de här naturliga hundtränarna har, där hundarna nästan direkt uppfattar att deras personlighet och kroppsspråk säger "det här tar jag hand om, följ du bara med så blir det bra".
 
Vi har ju väldigt olika hundar och behov här. Jag har en flamsig sällskapshund och mig spelar det ingen roll att han ibland leker med kopplet eller studsar jämfota en hel promenad. Min hund får extremt fria tyglar i vardagen, det viktiga är att han är trygg och snäll med barn och besök. Går att ha med överallt. Hade jag tävlat/jobbat med hunden hade kraven varit där och sett annorlunda ut.
 
Vi har ju väldigt olika hundar och behov här. Jag har en flamsig sällskapshund och mig spelar det ingen roll att han ibland leker med kopplet eller studsar jämfota en hel promenad. Min hund får extremt fria tyglar i vardagen, det viktiga är att han är trygg och snäll med barn och besök. Går att ha med överallt. Hade jag tävlat/jobbat med hunden hade kraven varit där och sett annorlunda ut.
Min hund får också flamsa och leka med kopplet hela promenaden om han vill. Kravet där är att säger jag stopp, nu räcker det, så ska han sluta. Så man kan nog ha en blandning tänker jag!

(Just nu ligger han på köksbordet och blir matad med chips medens jag skriver detta. :laugh: )
 
Vi har ju väldigt olika hundar och behov här. Jag har en flamsig sällskapshund och mig spelar det ingen roll att han ibland leker med kopplet eller studsar jämfota en hel promenad. Min hund får extremt fria tyglar i vardagen, det viktiga är att han är trygg och snäll med barn och besök. Går att ha med överallt. Hade jag tävlat/jobbat med hunden hade kraven varit där och sett annorlunda ut.

Har två border collies som tävlas i agility och vallas med. Bc killarna är som natt och dag, den ena får mycket frihet och sköter mycket själv och den andra måste vi rama in då han inte kan förvalta för mycket frihet själv. Den med mycket frihet är i regel lite "döv" och ropar man in när det inte är träning tar han det som "jaja, jag är på väg jag ska bara sniffa klart". Den andra kommer direkt på inkallning och behöver göra det för honom kan man inte riktigt lita på att han klarar olika situationer på ett bra sätt. Den som har lite kass inkallning och mycket frihet tappar inte huvudet om det springer upp rådjur framför nosen på honom utan har nu på eget bevåg börjat lufsa in på min vänstra sida när det kommer vilt. Han sätter sig alltid ute i dikesrenen när en bil kommer och uppför sig bättre okopplas än kopplad. Därför får han också rätt mycket frihet trots att han inte den snabbaste på att lyssna..

De jobbar bägge två i fårhagen där den ena behöver ramas in och ha tummen i ögat medans den andra kan i princip jobba med helt lösa tyglar om han vet vad som ska göras då han aldrig tappar huvudet och sköter sig.

Så även fast hundarna gör samma sak, är av samma ras, tränas i vallning så är det väldigt olika hur de hanteras då de är två väldigt olika individer.
 
Nu har jag aldrig tranat med en boxer, det vore intressant aven om det absolut inte ar en ras jag skulle valja sjalv. Detta ar som vi ofta ser boxer pa tranings planen har i alla fall.

Boxer i lydnadsringen

Stämmer väldigt bra. 🙈 😅

Vid det tillfället då Lancelot fick feeling och drog efter an apportbock på andra sidan planen istället för att hoppa hindret framför sig, så tog han några varv med den, hörde (så småningom) en sur matte ryta åt honom och kom då farande tillbaka, över hindret och in i snygg fotposition. Slängde bak huvudet och tittade upp på mig: "Hejsan matte, visst var jag duktig nu!"
 
Jag har ju i närtid sett folk "hänga" brukshundar i kedjehalsband - ett av skälen till att jag inte kommer att skaffa ny schäfer. Det har varit hundar med jättefina MH och även Korade med bra poäng. (och många gånger verkar oskicket spridas via uppfödare :( )
Jag trodde det var utdött sen -80-talet :eek:

Än är inte de sista idioterna födda tydligen 😡
 
Den värsta hundmisshandeln jag har sett har handlat om folk som i teorin låter som duktiga genomtänkta R+ tränare, som har hundar som de inte öht sätter gränser för medvetet men då och då får psykbryt på och plötsligt spöar upp hunden för samma sak som den annars kommer undan med utan minsta respons.

Jag försöker prata med folk som har de här problemen om att "spela sur" för saker som de vet att de till slut kommer bli sura av på riktigt, för när vi spelar sura så har vi självbehärskning och kan lägga/släppa trycket med avsikt. När folk väl blir sura på riktigt så tappar de besinningen och blir både våldsamma, håller på för hårt och för länge och det leder till neurotiska hundar med noll förtroende för sin förare och noll känsla av att kontroll över situationen. Ren tortyr.

Min erfarenhet är att många r+ är precis lika våldsamma som många av de hårda gamla gubbarna, men på ett annat sätt :meh:
Vad är R+ ?
Inte hört förr.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp