Inte långt kvar?

R8n

Trådstartare
Ronja har nu fått ont i vänster höft, ev. även höger.
Nu efter 2 dagar så haltar hon även på vänster fram. Hon kan knappt gå ned för de 8 trappstegen som finns här.

Hon har atros, det vet vi. Men hon är ju bara 9 år och har många härliga år kvar hoppas vi.

Vad kan vi göra för henne?
Just nu går vi bara korta kiss rundor.
Vi ska uppsöka veterinär efter påskhelgen om hon inte blir bättre.
 
Sv: Inte långt kvar?

Veterinären kan skriva ut inflamationsdämpande och smärtstillande medel. Det är många äldre hundar som äter det och klarar sig riktigt bra några år till :)

De kan bli lite halta runt om eftersom att de snedbelastar om ett ben gör ont. Så när hon får smärtstillande så är det mycket möjligt att det går över i de andra benen som hon kanske bara är halt på eftersom att hon snedbelastar. Så låt henne ta det lugnt och ring veterinären så snabbt du kan.
 
Sv: Inte långt kvar?

Tack för ditt svar :bow:

Men hon har blivit en helt annan hund. Hänger med huvudet. Och hon kommer väl aldrig mer kunna leka och springa som hon vill?
 
Sv: Inte långt kvar?

Det beror på hur hon svarar på medicinen. Vår kompis lullade på som en pigg pensionär tills han var 11. Lite stel och så där, men inget som bekymrade hans framfart så mycket :) Det är inte ovanligt att gamla hundar äter Metacam eller liknande och för de flesta så fungerar det mycket bra!
 
Sv: Inte långt kvar?

Okej det låter ju toppen!:) , ska försöka ringa vet så fort som möjligt. Men vi har ju tyvärr ingen som kan köra bil nu så vi kan nog inte ta oss till veterinär. :(
 
Sv: Inte långt kvar?

Låt henne ta det lugnt och håll henne varm!!
 
Sv: Inte långt kvar?

Hon kommer ju knappast få gå några längre vändor.

Men hur håller man henne varm?
 
Sv: Inte långt kvar?

Tänkte mest att hon skulle få vara inne och slippa ligga i kall bil eller på ett kallt golv :) Bädda lite gossigt åt henne om hon vill ligga så :p En del hundar gillar ju inte att ligga varmt heller!
 
Sv: Inte långt kvar?

Okej, jo hon ligger alltid inne och för det mesta ligger hon på en matta. Men en massa filtar och gos, det gillar hon inte:p
 
Sv: Inte långt kvar?

Fundera på titthålsoperation.
Bättre ta bort orsaken till besvären än att minska det med kemikalier.

LIA
 
Sv: Inte långt kvar?

Jag är av en annan åsikt än de som svarat dig tidigare. Själv skulle jag inte välja varken operation eller smärtstillande utan istället ta bort hunden. För mig är det viktigt att mina hundar kan röra sig fritt, men det beror också på att min hund lever för att springa och fara runt. Om din hund tycker att det finnas annat som är viktigare i livet så kan smärtstillande vara ett alternativ. Det beror ju också på vilken livslängd din ras kan tänkas ha.

Min och min särbos hund har pålagringar fram och den dagen någon av dem börjar få ont och haltar är den hundens liv över. Den äldsta är nu sex år och jag gissar att han inte blir mer än åtta-nio. Det är ändå inte en oanselig ålder för en rottis.
 
Sv: Inte långt kvar?

Själv skulle jag inte välja varken operation eller smärtstillande utan istället ta bort hunden.
Min och min särbos hund har pålagringar fram och den dagen någon av dem börjar få ont och haltar är den hundens liv över.
Det vore intressant att få höra din motivering till att inte vilja bota din hund utan istället avliva den. No matter what!

LIA
 
Sv: Inte långt kvar?

Det finns en operation som man tydligen kan göra där man lossar muskeln från nånting vad det nu var och hunden blir helt smärtfri och kan röra sig hur som helst utan problem. Det var en vet som berättade det för mig när jag var uppe och röntgade min golden.
 
Sv: Inte långt kvar?

Jadzia skrev:
Jag är av en annan åsikt än de som svarat dig tidigare. Själv skulle jag inte välja varken operation eller smärtstillande utan istället ta bort hunden. För mig är det viktigt att mina hundar kan röra sig fritt, men det beror också på att min hund lever för att springa och fara runt. Om din hund tycker att det finnas annat som är viktigare i livet så kan smärtstillande vara ett alternativ. Det beror ju också på vilken livslängd din ras kan tänkas ha.

Tack för ditt svar. Min Ronja är inte den hunden som helst springer omkring men att gå lös är ju kul! Men då kan hon även anpassa sitt tempo till det hon tycker är behagligt. Men att leka och åka bil däremot det är hennes stora passion.


Vi får se hur det går, ska till veterinär ikväll förhoppningsvis om hon ringer någon gång.
 
Sv: Inte långt kvar?

Men är inte titthåls operationer hemskt dyra? Vi har tyvärr inte ekonomi för operationer och dyl. för tillfället p.g.a. sjukdom i familjen.
 
Sv: Inte långt kvar?

Du kan lossa en muskel (eller sena?) som gör att hundens ben vinklas utåt, den börjar alltså gå mer bredbent och då trycks höftkulan in. Men jag är tveksam till att det fungerar på en äldre hund, där är det nog snarare leden som är sliten, dvs brosket i leden är "bortnött" och därför gör det ont. Glukosamin är det som används mest idag (på lång sikt) för att minska smärta och öka rörlighet.
 
Sv: Inte långt kvar?

Det låter som om din hund börjar känna av åldern. Så betedde sig vår rottis också innan hon fick somna in.

Vissa dagar var hon bättre, andra sämre. Under hennes sista period i livet fanns tillfällen då hon helst inte reste sig för att gå ut och kissa, utan hellre höll sig. Andra dagar kunde leka som en tok med vår andra hund.

Det var jobbigt att ta beslutet, för precis som hennes oilka dagars stelhet så tyckte man vissa dagar att "det är ju inget fel är på den här hunden". Andra dagar var jag helt förtvivlad, för det var med suck och ansträngning hon reste sig och sedan var hon stum i hela kroppen. Visst kunde hon gå en sväng, men längre promenader var fullständigt uteslutet.

Hade hon lekt och busat en dag, så var "räkningen" att hon hade svårt att röra sig dagen därpå. Det kändes inte rätt gentemot henne.

Till sist bestämde vi oss. Hunden skulle snart fylla tio år och hon hade varit kärnfrisk fram tills dess att hon var dryga nio år. Hennes stelhet hade kommit smygande den sista vintern och hon hoppade inte längre in i bilen själv. Vidare hade hon knölar i juvren.

Sista dagen i livet var hon faktiskt ganska alert - det var otroligt tufft att ta adjö av henne, men samtidigt känns det bra. Hon hann aldrig bli en skugga av sitt forna jag och hon blev aldrig en gammal hund som bara lullade omkring.

Som Jadzia skrev, så var rörelse otroligt viktigt för min hund också. Hon älskade att springa och busa - och hon kunde göra det till sin sista tid i livet.

Jag kan med gott samvete säga att min hund aldrig upplevde ett svårt lidande innan hon dog. Däremot led jag alla helvetes kval, det var verkligen jobbigt och jag undrade om jag fattat rätt beslut.

Men det gör man nog alltid, tror jag. Om man inte väntar tills dess att inga andra utvägar finns och döden endast blir en befrielse.

Men då tycker jag att man väntat för länge, kanske bara för att få slippa ta ansvar för sitt beslut. Döden kan vara ett gott slut på ett aktivt liv och måste inte vara en befrielse från plågor.

Varma tankar till dig, jag förstår så väl hur du känner dig...

*kram*
 
Senast ändrad:
Sv: Inte långt kvar?

prinsessfeminist skrev:
Men då tycker jag att man väntat för länge, kanske bara för att få slippa ta ansvar för sitt beslut. Döden kan vara ett gott slut på ett aktivt liv och måste inte vara en befrielse från plågor.

Tack för ditt svar. Vi har nu fått recept på medicin som vi ska ge henne. Om inte det hjälper så kommer vi låta henne vandra vidare.
Idag så är Ronja lite bättre.

Håller helt och hållet med dig. Vi i min familj har ett ordspråk som vi alltid följer. "Man ska ta bort hunden medans den är hund, och inte när den är en vandrande zombie"

Var med om en hund de hade här i mitt område. Rasmus hette han, när han var på slutet så kunde han inte lyfta på benet och kissa utan han satte sig som en tik. När han väl hade kissat färdigt så gick han 1-4 steg sedan låg han. De fick först lyfta upp honom så att han satt sedan lyfta upp bakkroppen så att han kunde gå ett par meter, sedan var det dags att lyfta igen.

Det var verkligen en hemsk syn, och vi skulle aldrig stå ut med att se våra hundar lida så.
 
Sv: Inte långt kvar?

Min fd:s syster sa om deras katt att hon hoppades att hon skulle självdö och de bara skulle hitta henne död en morgon. Fy fan vad arg jag var. :mad: Till slut så tog deras pappa tag i det och åkte med henne. Nu pratar vi vuxna människor över 30 år. Som inte klarar av att ta beslutet. Sa jag hur arg jag var? *morr*
 
Sv: Inte långt kvar?

"Dyrt" är relativt.
Vad tycker du själv att din hund är värd i fråga om ett botande ingrepp?
En vanlig operation kostar antagligen mer. Det är i varje fall en mycket större historia.

Som jag läser det i tråden skulle en normalålder på en rottis ligga på 8-9 år. Stämmer det verkligen? För schäfer m fl större raser ligger det på 11-12 år.
Väl iofs beroende på hur hårt man "kört" med sin hund. Jag hade en avkomma (ägde hanen) som var slut pg av överansträngning innan den var 2 år. Så det finns folk till allt.

LIA
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Jag har en unghund på 15mån som sen en tid tillbaka börjat lyfta upp höger fram tass väldigt ofta, trodde först att det hade att...
Svar
0
· Visningar
353
Senast: Redfox
·
Hundhälsa Obs långt inlägg. I slutet av maj sprang jag och min dvärgschnauzer Hasta ihop på en agilitytävling, vi flög iväg bägge två så jag vet...
Svar
4
· Visningar
854
Senast: igbest
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
27
· Visningar
2 403
Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 887

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp