Inte föräldraledig alls

Hyacinth

Trådstartare
Att inte vara mammaledig över huvud taget funkar visst också ibland:).

Helen var tillbaka på jobbet sju timmar efter förlossningen


Trebarnsmamman Helen Wright, 39, har aldrig varit föräldraledig. När dottern Jessica föddes var hon tillbaka på jobbet vid lunch med dottern i famnen.

Helen Wright, 39, är rektor för den ansedda privatskolan St Mary’s i Caine, England. En av de viktigaste sakerna hon vill lära flickorna på skolan är att det går alldeles utmärkt att kombinera moderskapet med en karriär.

När dottern Jessica föddes var hon tillbaka på jobbet bara sju timmar efter förlossningen.
– Den dagen då Jessica föddes åkte jag till sjukhuset i Bath 05.45. Hon föddes mindre än en timme senare och jag blev utskriven tre timmar senare. Jag mådde alldeles strålande så jag tänkte: ”Varför inte dela med mig av det?”, säger Helen Wright till Daily Mail.
– Jag var tillbaka på mitt kontor efter lunch och presenterade Jessica för alla.

Helen har två barn sedan tidigare tillsammans med maken Brian; sonen Harry, 6, och Caitlin, 3. Hon har inte varit föräldraledig med någon av dem.
– Jag födde Caitlin på en fredag och var tillbaka på jobbet på måndagen. Det gick något fortare den här gången eftersom det var mitt tredje barn.

Nu får Jessica följa med Helen till jobbet varje dag. Helen ammar mellan sina möten och när hon måste fokusera på sina arbetsuppgifter får Jessica sova en stund. Helen erkänner dock att Jessicas lugna temperament har underlättat för henne att ta med henne till jobbet.
– Jag hade en väldig tur som hade en så enkel förlossning. De flesta kvinnor tvingas välja mellan att vara föräldralediga eller att låta någon annan ta hand om deras bebis. Varför kan det inte finnas ett tredje alternativ – att ta med sig bebisen till jobbet?

http://www.alltombarn.se/foraldrali...jobbet-sju-timmar-efter-forlossningen-1.31880
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Jäklar! Skulle jag aldrig palla, eller vilja! :p

Skulle kunna vara hemmafru om jag hade råd tror jag hehe.
Eller nej kanske inte, kan faktiskt sakna jobbet lite när jag är där och handlar :laugh:

När ska ni andra förresten börja jobba igen, har ni planerat det?
Jag har sagt att jag kommer tillbaka i september på jobbet, vet inte om det är tidigt eller sent faktiskt. C blir 10 mån då.
Men jag jobbar bara 20h i veckan i snitt så jag/vi överlever nog hehe.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Hjälp, det skulle jag aldrig klara av heller. Tycker faktist att det är lite taskigt mot barnet att inte få komma hem och ta det lungt och börja känna sina föräldrar. Utan skall släppas med som en handväska på jobbet direkt :crazy:

Jag skall inte börja jobba igen utan jag har bestämmt mig för att börja plugga, men det f¨år ju vänta tills Indra fyller 1år för hon får inte börja på dagis fören det.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Jag skulle eg börja jobba om en månad, men eftersom jag blev uppsagd under graviditeten är vi lite i valet och kvalet nu. Min föräldrapenning är högre än sambons lön, och han styr sina timmar helt och hållet.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

3 timmar efter att Rasmus var född skoja jag och sa "Okey, då åker jag till jobbet nu..."
Jag var så pigg efteråt. Hade man haft ett jobb där det funkade så skulle jag oxå kunna gjort så. Haft med barnet i början och sen när de börjar bli mer aktiva börja föräldraledigheten.

Fast jag trivs faktiskt j*vligt bra med att vara hemmafru, jag snackar skavsår i öronen på alla jag träffar på ica :angel:

Med Rasmus börja jag jobba när han var 1 år, men jobba bara 3 månader eftersom jag blev uppsagd under föräldraledigheten.
Med Tilde är det tänkt att jag ska vara hemma längre då Rasmus dagmamma kommer gå i pension, sen ska jag börja plugga.
 
Senast ändrad:
Sv: Inte föräldraledig alls

Vi har "turen" att mitt jobb har bra ob, så min lön räcker om jag jobbar 20h = sambon behöver inte ta ut så mkt pappadagar då jag är ledig så mkt = vi kan dra ut på inskolning på dagis/dagmamma :banana:
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Alltså, jag utnyttjade mina tre dagar på BB till att enbart ligga och titta och peta på den nyfödda. Jag hade aldrig fixat att vara tillbaka på jobbet efter sju timmar. :eek: Jag som är jordens godisråtta rörde knappt den medtagna påsen under de dagarna, jag hade inte tid. :D

Nu får Jessica följa med Helen till jobbet varje dag. Helen ammar mellan sina möten och när hon måste fokusera på sina arbetsuppgifter får Jessica sova en stund. Helen erkänner dock att Jessicas lugna temperament har underlättat för henne att ta med henne till jobbet.

Det gäller ju att ungen VILL sova då också... :angel:

Men visst, funkar det för henne är väl det toppen!
 
Senast ändrad:
Sv: Inte föräldraledig alls

Jäklar! Skulle jag aldrig palla, eller vilja! :p

Skulle kunna vara hemmafru om jag hade råd tror jag hehe.
Eller nej kanske inte, kan faktiskt sakna jobbet lite när jag är där och handlar :laugh:

När ska ni andra förresten börja jobba igen, har ni planerat det?
Jag har sagt att jag kommer tillbaka i september på jobbet, vet inte om det är tidigt eller sent faktiskt. C blir 10 mån då.
Men jag jobbar bara 20h i veckan i snitt så jag/vi överlever nog hehe.

Jag kommer börja jobba halvtid efter 4,5 månader, och heltid efter 9. När bebis blir 14-15 månader hoppas vi på att ha fått en dagisplats så att bägge kan jobba heltid igen.

Men det är ju en viss skillnad på första och tredje barnet också, kanske.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Det var en snäll bebis. Vår sov första dygnet. Sen har han inte sovit mer. Jag han knappt äta lunch de första månaderna, jag vet inte hur jag skulle hunnit jobba också.

Min kusin har dock fått bebisar som varit så lugna att man nästan funderar på om det är något fel på dem.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Jag förstår inte varför man inte kan vara mammaledig OCH satsa på karriären? Ett år borta är ju liksom ingenting, det känns mycket för en själv men på jobbet har de knappt märkt att man försvann :). Och den värsta karriärdödaren är inte ledigheten eller deltiden utan allt VABBANDE. Att jobbet aldrig kan veta om man plötsligt behöver vara borta.
Jag skulle inte ta en nyfödd till en skola heller, lite rädd för bacillerna tycker jag man ska vara iaf 3-4 veckor.

Innan Elina föddes hade jag en massa jobbrelaterade projekt jag tänkte passa på att göra hemma - men inte ens det hann jag... jag menar, man AMMAR ju i snitt 8 timmar/dag (och jag kunde inte göra ngt samtidigt då...).
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Fast det finns väl andra skäl att inte vara hemma ett år än att man vill satsa på karriären? Hur ska pappan kunna vara hemma någon längre tid ifall mamman tänker ta ett helt år av föräldraledigheten till sig själv?
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Inget för mig i alla fall. Jag vill jättegärna vara hemma och ta hand om mina barn så länge de har nytta av att ha en mamma hemma. Jag skulle gärna vara dagmamma i ett par år om det innebär att mitt barn får vara med mig, plus att ha egna kompisar. Sen satsar jag gärna på karriären också, men vi lever rätt så länge och jobbar i minst 40 år, så ett par år är jag mer än gärna hemma och ser mina barn växa upp.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

I mitt fall var ett halvårs planerad ledighet och utlovad närvaro på viktiga möten samt tillgänglighet på telefon tillräckligt för att "arbetsbrist" skulle uppstå. Alla inblandade var väl medvetna om att så inte var fallet, men facket kan inget göra tyvärr. Så för min karriär just då var det förödande.
Det är inte hela världen, men inte sjutton är det kul.

Jag har hela tiden propsat på att vi ska dela lika, och hoppas innerligt på att det blir så. Sambon är redan nu hemma ca 4-5 dagar i veckan, men snäckan är mitt ansvar då han jobbar. Ansvarsbiten måste delas lika, och jag hävdar med en åsnas envishet att det enda sättet att uppnå det på är delad föräldraledighet. Gärna under vintern:D

Jag har nog Södermalms mest engagerade småbarnsfader (nära i alla fall) men ÄNDÅ blir fördelningen sned. Jag håller i bitarna inte bara när han jobbar, utan när vi ska någonstans, inköp av blöjor och mat och kläder (skickade honom till PoP för att shoppa upp presentcheck, och personalen tyckte att han var så DUKTIG som visste storlek på kläder till sitt eget barn).

Jag skulle hemskt gärna börja jobba nu, eftersom det är roligt, men tills jag hittat ett jobb med okej lön och rimliga resvägar är jag föräldraledig istället för arbetslös.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Har man ekonomin till att inte behöva ta ut alla sina föräldradagar varje vecka kan båda föräldrarna stanna hemma lång tid. Alternativt att någon förälder hellre är föräldraledig någon dag per vecka under väldigt lång tid istället för att vara "streckledig".

Jag hade för övrigt aldrig fixat (eller överhuvudtaget varit intresserad av) att vara på jobbet dagen efter förlossningen.
 
Senast ändrad:
Sv: Inte föräldraledig alls

Jag tror ju att man "behöver" de där månaderna ledigt om det bara går att fixa, just för att det är -i alla fall för mig- enorm skillnad på att vara ensam med snäckan, hund och hem hela veckorna jämfört med en dag då och då.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Fast det finns väl andra skäl att inte vara hemma ett år än att man vill satsa på karriären? Hur ska pappan kunna vara hemma någon längre tid ifall mamman tänker ta ett helt år av föräldraledigheten till sig själv?

Alltså, jag syftade väl på "En av de viktigaste sakerna hon vill lära flickorna på skolan är att det går alldeles utmärkt att kombinera moderskapet med en karriär" och att vara tillbaka 7 timmar efter skulle vara något bra i den synpunkten. Och jag kan vara hemma ett år, och pappan ett år? Och ett år var ju ändå att ta i, jag kunde lika gärna skrivit 6 månader om det kändes mer PK.

Och 'inte ett år' och 7 timmar är ju ändå en viss skillnad kan jag tycka.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

För mig kändes det också så medan det för sambon kändes mycket bättre att vara hemma en dag per vecka under flera år istället. Så där är man väl olika.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Har man ekonomin till att inte behöva ta ut alla sina föräldradagar varje vecka kan båda föräldrarna stanna hemma lång tid. Alternativt att någon förälder hellre är föräldraledig någon dag per vecka under väldigt lång tid istället för att vara "streckledig".

Jag hade för övrigt aldrig fixat (eller överhuvudtaget varit intresserad av) att vara på jobbet dagen efter förlossningen.

Fast om mamman vara hemma ett helt år i sträck, så ser jag inte hur pappan skulle kunna vara hemma lika mycket? För det blir ju knappast samma sak om mamman först är hemma ett helt år, varpå pappan är hemma på fredagar ett år.

Blir lite förvånad över hur många kvinnor som liksom ser det som självklart att vara hemma ett år med barnet - hur sjutton ska pappan kunna få sin halva av föräldraledigheten då? Det är nog väldigt få som har möjlighet att ha en förälder hemma på heltid i två år (först mamman ett år, sen pappan ett år), för minst fem dagar i veckan måste man ju ta ut om man ska kunna vara borta från jobbet.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

Alltså, jag syftade väl på "En av de viktigaste sakerna hon vill lära flickorna på skolan är att det går alldeles utmärkt att kombinera moderskapet med en karriär" och att vara tillbaka 7 timmar efter skulle vara något bra i den synpunkten. Och jag kan vara hemma ett år, och pappan ett år? Och ett år var ju ändå att ta i, jag kunde lika gärna skrivit 6 månader om det kändes mer PK.

Och 'inte ett år' och 7 timmar är ju ändå en viss skillnad kan jag tycka.

Det har inget med PK att göra, jag tar för givet att de flesta skaffar barn på båda föräldrarnas önskemål, och då vill förståss bägge föräldrarna kunna vara hemma med sitt barn. Lika lite som det verkar tilltalande för mamman att inte vara hemma alls med det lilla barnet, så är det ju rimligt att pappan skulle vilja ha det så. Alltså är det rätt egoistiskt som mamma att korpa hela föräldraledigheten själv, för det är ju hans barn också, ska inte han få samma möjligheter? Det blir ju jättekonstigt.

Alltså inte ett dugg med PK att göra, utan helt enkelt att jag tror att ett önskat barn av båda föräldrarna är just önskat, och att man därför rimligen har samma önskan att få vara hemma med det lilla pyret. Enkel logik.

Naturligtvis kan det finnas föräldrapar där bara mamman vill ha barnet, och pappan inte är intresserad av det. Då vill han såklart inte vara hemma, eftersom han inte bryr sig. Men det får vi väl ändå hoppas är undantaget, jag vill ändå tro att de flesta barn är lika efterlängtade och älskade av bägge sina föräldrar, och att det är ett gemensamt beslut när ett par skaffar barn.
 
Sv: Inte föräldraledig alls

För mig kändes det också så medan det för sambon kändes mycket bättre att vara hemma en dag per vecka under flera år istället. Så där är man väl olika.

Fast rent föräldradagarsmässigt låter det svårt att få ihop, om hon först är föräldraledig fem dagar i veckan i ett år, och han sen är föräldraledig en dag i veckan i fem år? Hur får man dagarna att räcka till då?
 

Liknande trådar

Övr. Barn Min dotter har till min stora glädje hittat glädjen i att rida. Vi bor på gård, och har en ponny till henne och en ridhäst till mig. Hon...
8 9 10
Svar
188
· Visningar
12 773
Senast: Kiwifrukt
·
T
Övr. Barn ....en annan tråd gav mig inspiration till denna. Vad blev helt annorlunda än vad du trodde efter förlossningen och när barnet...
3 4 5
Svar
96
· Visningar
8 985
Senast: Bebben
·
  • Låst
Övr. Barn Jag stjäl ett inlägg från Anna Wahlgrens sida där en person berättar om sitt liv som icke-curlande mamma. Det skulle vara intressant att...
2 3
Svar
44
· Visningar
7 805
Senast: Luff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp