Inte bara nätdejting del 8

[Masqueradee]

Igår hade jag en dålig dag.. Bombarderades på Snapchat hela dagen med videor från en klasskamrat på henne och hennes son samt massa bilder på mitt kusinbarn som sitter och läser för "lillebror" (kusinen är gravid så hon läser liksom för magen). På kvällen fick höra på hur en av mina vänner "gnällde" över hur hemskt det var att hon blivit utbjuden på dejt (snubben hade helt sonika frågat om hon ville följa med på typ teater) och något så oanständigt som att träffa en kille på tumanhand gick inte för sig medan en annan kompis beklagade sig över att han inte fått svar från en tjej han bjudit ut (lite lagom ont eftersom jag är intresserad av honom ^^)... Allt detta toppades med att jag fick veta varför en kille jag gått på dejt med inte hör av sig längre/svarar på meddelanden, han ligger med en av mina vänner.

Så igår hade jag ett "åh herregud vad synd det är om mig"-fulgråt över att jag kommer dö barnlös och oälskad. Rekommenderar inte att man ska bryta ihop så, men jävlar va gott jag sovit i natt

 

[tott]

Du känner att du kanske gjort bort dig genom att vara den du är, det tycker jag är jättesynd Var ist glad att om någon inte uppskattar dig för den du är, att de selekteras bort i ett tidigt stadium!

Du har så rätt. Är bara lite rädd för att mitt sätt i skrift kan ge bilden av mig som en weirdo då jag i verkligheten bara är lite...tja...knäpp men enligt utsago charmig.

Ännu större orsak att inte skriva iofs, men...som sagt...det är ju sådan jag är.
Känns inte riktigt kul just nu.

 

[tott]

Igår hade jag en dålig dag.. Bombarderades på Snapchat hela dagen med videor från en klasskamrat på henne och hennes son samt massa bilder på mitt kusinbarn som sitter och läser för "lillebror" (kusinen är gravid så hon läser liksom för magen). På kvällen fick höra på hur en av mina vänner "gnällde" över hur hemskt det var att hon blivit utbjuden på dejt (snubben hade helt sonika frågat om hon ville följa med på typ teater) och något så oanständigt som att träffa en kille på tumanhand gick inte för sig medan en annan kompis beklagade sig över att han inte fått svar från en tjej han bjudit ut (lite lagom ont eftersom jag är intresserad av honom ^^)... Allt detta toppades med att jag fick veta varför en kille jag gått på dejt med inte hör av sig längre/svarar på meddelanden, han ligger med en av mina vänner.

Så igår hade jag ett "åh herregud vad synd det är om mig"-fulgråt över att jag kommer dö barnlös och oälskad. Rekommenderar inte att man ska bryta ihop så, men jävlar va gott jag sovit i natt

Det är nog bra att ha en "det är jätte synd om mig"-kväll ibland tycker jag. Händer mig ibland och på samma gång som det är jobbigt så är det skönt förlösande. Hoppas du mår bättre idag!

 

[SaraXX]

Går emot strömmen lite här känner jag. Jag vill ha sambo! Jag vill ha nån att komma hem till eller som kommer hem, jag vill kramas flera gånger varje dag. Jag vill ha nån att äta frukost med på helgen, jag vill planera matinköp och laga mat tillsammans med någon. Jag vill ha nån att träna tillsammans med, gå långpromenader och få sms och telefonsamtal från under dagen.

Men att det kommer hända igen verkar inte så troligt....

Alltså, det är så konstigt. Jag har haft ett förhållande i nästan 20 år. Sambo merparten av tiden. Och jag verkligen älskade tvåsamheten! Att somna tillsammans och vakna tillsammans, att kunna sitta tysta och greja med sitt men i samma rum, att planera och drömma, att känna varandra så väl, att diskutera dagen över en kopp te eller ett glas vin på kvällen. Jag verkligen älskade det, och tänkte på att jag älskade det under tiden det höll på.

Men nu har det ju skitit sig, trots mycket kämpande, och nu är jag mest anti. Anti att dela ett hushåll med någon annan än barnen.

Återstår väl att se om det ändrar sig någon gång.

Sen är jag ju något av en hycklare som har svårt att tänka mig att träffa någon som har barn Gud vad meckigt liksom! Och jag vill inte ha fler barn. Så jag kanske får satsa på att lära mig det här med flyktiga relationer

 

[ekra]

en annan kompis beklagade sig över att han inte fått svar från en tjej han bjudit ut (lite lagom ont eftersom jag är intresserad av honom ^^).

Lite beroende på hur bra relation ni två har så hade det kanske varit läge att säga att din tilltänkta dejt inte heller svarar och höra om inte ni kunde gå ut istället. Än är det helg, det är kanske inte försent?

För övrigt så tror jag att det är bra att fulgråta mellan varven så man får det ur sig.

 

[Viva]

Jag har varit helt avstängd på senaste, inte orkat engagera mig i något. Jag brukar ha de tendenserna när jag bryter upp med något, faktiskt oavsett allvarsgrad.

I detta fallet var det inte direkt någon stor grej, mer ett konstaterande från min sida att detta fungerar inte. Nu vill personen i fråga ha en ny chans och jag vet inte vad jag tycker om det. Det har hela tiden funnits saker som stört men som jag inte lagt så mycket energi på eftersom det bara var sex. Trots det kände jag nog en viss lättnad när jag bröt kontakten, samtidigt som jag inte alls är ledsen att han tagit upp den igen. Jag vet inte, jag är mest rådvill. Har haft en samtal med min numera skilda "vän" om vår "relation" också, den är ju om något ännu mer komplicerad. Det har i alla fall inneburit att han är supergullig och precis så mysig som jag vet att han egentligen är. Vilket i princip bara för det ännu svårare igen eftersom ingen av oss vet vad vi ska göra av det.

Annars kan jag ju alltid satsa på Mr Nice Guy:
M: Bratts welcome
M: Kan du svara?
J: Svara på vad?
M: Hur du vill ha det? Konkret! Krav? Önskemål? Typ av relation?
J: Om jag ska kunna svara på det bör jag ju först och främst fått frågorna.
M: Du fick tre konkreta frågor!
M: Jag tror att du söker äktenskap.
J: Japp, har hört att BC är det perfekta stället för att bli gift och skaffa en kull gulliga ungar.

(Inser här att jag först skrev hundar och inte ungar och det vore nog betydligt mer troligt. )

 

[Masqueradee]

Lite beroende på hur bra relation ni två har så hade det kanske varit läge att säga att din tilltänkta dejt inte heller svarar och höra om inte ni kunde gå ut istället. Än är det helg, det är kanske inte försent?

För övrigt så tror jag att det är bra att fulgråta mellan varven så man får det ur sig.

Tyvärr får jag bara inse att vi bara kommer vara kompisar, och det är inte fy skam det heller. Men ja, det hade ju varit en sjukt bra sak att skriva annars!

 

[starcraft]

Går emot strömmen lite här känner jag. Jag vill ha sambo! Jag vill ha nån att komma hem till eller som kommer hem, jag vill kramas flera gånger varje dag. Jag vill ha nån att äta frukost med på helgen, jag vill planera matinköp och laga mat tillsammans med någon. Jag vill ha nån att träna tillsammans med, gå långpromenader och få sms och telefonsamtal från under dagen.

Men att det kommer hända igen verkar inte så troligt....

Jag går också mot strömmen! De senaste åren fram tills några månader sen kunde jag absolut inte tänka mig att vara sambo - jag ville vara själv, styra och ställa hemma och inte anpassa mig det minsta, men efter lite helgbesök för en tid sedan insåg jag att jag också faktiskt vill bo med någon igen. Dock betvivlar jag att det kommer ske, de som jag blir tillräckligt intresserad av och skulle stå ut med känner inte samma.

 

[IsisEm]

På väg hem från spanjoren. Oerhört mysig människa, vi har sovit inlindade i varandra mest hela dagen... men jag spenderade natten på en madrass på golvet eftersom hans säng är så smal annars är han lätt hyperaktiv, alternativt lite nervös. Men vi tycker om varandra och ska ses igen

 

[Intejag]

Alltså jag har inget EMOT att vara sambo/ gift med någon
Bara det att jag faktiskt inte vill släppa in någon till att bo 100% på studs sas
Känner att det är SÅ skönt efter mitt äktenskap att slippa någon som har åsikter om ditten och datten och även drutten
Så vill gärna starta som särbo och absolut att man kan vara iblandbo som @ptr skrev
Jag behöver känna förtroende för den jag är med och att den inte vill trycka ner mig psykiskt
Efter min historik så är jag väldigt rädd för att det ska bli samma igen och därför vill jag att OM jag ska bo med någon igen att det kommer att ske med någon som respekterar mig och gillar mig precis som jag är med brister och förtjänster även om vi har olika åsikter ibland

Men den jag dejtar ( eller kan man kalla det för det efter 4 månader ihop ) han är så djäkla bra så jag vet inte vad!
Fysiskt är det mer än fantastiskt jag är på riktigt som en tonåring igen
Kunde inte tro att jag av alla skulle få uppleva passion- men jo så är det

Och även i allt annat
Lyssnar och finns där när jag behöver det och peppar mig när exet går bananas då och då
Exet försöker med sina härskartekniker få mig att tro att jag är inte normal - jag är inte vuxen och ansvarstagande och det ena med det andra mer absurdt än det förra
Samtidigt är det han som missar utvecklingssamtal upprepade gånger, skickar med smutsiga kläder blandat med de rena kläderna etc etc Och det senaste var att jag inte respekterar honom när jag inte svarar direkt när han ringer

Och så hans favorit han ska ta barnen ifrån mig för jag är så kass på att vara mamma och att det är synd om dem att behöva vara hos mig

Förr så trodde jag ju på vad han sa - numera så är jag mest förbannad på honom och säger det också- och det tål han ju inge vidare. han "känner inte igen mig"
Nä tacka sjutton för det! Han har ju inte den makten över mig längre att jag fogar mig efter honom

 

[CillaW]

Intressant detta... jag måste nog starta en egen tråd om detta.. vad ska man kalla partnern om man känner sig för vuxen för pojk och flickvän

Jag säger partner, eller käraste.

 

[Lampan]

Intressant detta... jag måste nog starta en egen tråd om detta.. vad ska man kalla partnern om man känner sig för vuxen för pojk och flickvän

Jag brukar använda mig av hans namn när jag nämner honom

 

[Intejag]

Jag säger partner, eller käraste.

Jag brukar använda mig av hans namn när jag nämner honom

och jag som inte kan säga varken eller typ
gillar att skriva ut en smiley istället :
Den säger typ allt inom spannet ≈ käraste , pojkvän, kamrat, partner , älskare

 

[Lampan]

och jag som inte kan säga varken eller typ
gillar att skriva ut en smiley istället :
Den säger typ allt inom spannet ≈ käraste , pojkvän, kamrat, partner , älskare

"Min älskare" ska jag använda i fortsättningen
Det låter något det!!

 

[Intejag]

"Min älskare" ska jag använda i fortsättningen
Det låter något det!!

Ja det är nog min favvo också för det är ju en sån jag har

 

[athena_arabians]

Intressant detta... jag måste nog starta en egen tråd om detta.. vad ska man kalla partnern om man känner sig för vuxen för pojk och flickvän

Pök? *sorry, jag har extra dålig humor just nu för jag har suttit i en skramlig bil hela dagen*

Jag kallar särbon "min älskare" ibland, ofta inför hans kollegor och kompisar

 

[CillaW]

och jag som inte kan säga varken eller typ
gillar att skriva ut en smiley istället :
Den säger typ allt inom spannet ≈ käraste , pojkvän, kamrat, partner , älskare

Eller min älskling, min pudding, en av mina älsklingar...

 

[Intejag]

Eller min älskling, min pudding, en av mina älsklingar...

Ja det är jag absolut ok med också
säger darling just i det förhållandet jag har just nu - känns också bra

 

[athena_arabians]

Eller min älskling, min pudding, en av mina älsklingar...

Oh, pudding snor jag! Det har han aldrig fått heta

 

[Bison]

Pudding har jag väldigt svårt att se som något bra.
Tänker på chokladpudding, brylepudding och annat dallrigt, slemmigt äckel