I helgen har jag varit på kurs. Det var 2 dagar med biodling i topplistkupor. Den kursen anmälde jag mig till redan i vintras innan jag flyttade hit. Jag fick syn på kursen, som hålls på ett flertal orter i landet, och noterade att 2 kursdagar skulle hållas i Bergslagen. När jag tittade närmare på adressen insåg jag att kursplatsen låg mindre än 10 minuters resa från mitt nya hus, (och nu vet jag att det tar 7 minuter enkel väg). Så jag anmälde mig på fläcken utan att egentligen veta något om vad en topplistkupa var. Man får ju börja någonstans, tänkte jag.
Kursplatsen ägdes av ett par som bara ägt stället i 1½-2 år och på den tiden hade de lyckats få stället jättefint. Nu vet jag ju inte hur det såg ut från början, men det märktes att de lagt ner en del jobb på det.
Samtidigt som kursen var intressant, fick jag också lära känna dem som ägde gården, vilket var inspirerande i sig då jag har mycket av samma tänk som dem. Dessutom träffade jag områdets bitillsyningsman på kursen, så jag hade möjlighet att fråga honom om saker som gällde den lokala biodlingen på orten. Det fanns ytterligare en bitillsyningsman på kursen och som av en ödets nyck höll han till på den ort där jag har mitt jobb.
Så förutom att få en massa kunskap om biodling har jag också kunna knyta nya kontakter. Nu får jag fundera på när jag ska ha tid att snickra en kupa (eller 2-3 kupor), för avskräckt av biodling har jag inte blivit. Däremot undrar jag hur jag ska kunna komma ihåg allt jag matats med under de här dagarna, så det gör mig lite nervös. Lite spelade jag in med mobilen så jag kan gå tillbaka och lyssna igen. Sen finns det ju ett forum på facebook där man kan ställa frågor till andra som har den här kuptypen. Dagens kursledare är ju aktiv även där.
Så nu har jag biodling i mina framtidsplaner. En annan sak jag också har bland mina framtidsplaner är att ha höns. Givetvis behöver jag lösa det där med backup för tillsyn och skötsel av dem, för de gånger jag åker hemifrån, innan det kan bli aktuellt. Jag har i alla fall redan hört mig för om hjälp med avlivning/ slakt när behov uppstår, för den biten kommer man aldrig att slippa. En granne som är jägare och också äger höns kan tänka sig att göra detta. Jag har funderat lite av och till var jag ska inhysa hönsen och tror faktiskt att gamla snickeriet är det bästa stället. Det är betonggolv och murade väggar där vilket underlättar hygienen. Dessutom är nog elen dammsäker men det behöver jag kolla med någon som kan det där. Rummet är nästan 15 kvm stort så jag skulle utan problem få plats med 25 höns där, vilket är den storlek på flock där revirbildning brukar ske. Men jag lär börja med ett betydligt färre antal, och i början lär nog hönsen få dela utrymme med snickeriet, som jag dock planerar att flytta till en annan del av ladan.
Det här är ju bara några av de idéer jag råkar ha. Fler finns och jag kläcker ju regelbundet nya idéer också. Det här är ju sådana saker som jag aldrig hade kunnat förverkliga som hyresgäst någonstans. Att äga sitt eget boende öppnar ju en del dörrar, kan man säga.
Topplistkupan
Överföring. Vaxet från den gamla ramen behöver skäras till för att passa i topplistkupan. Så småningom sköter bina bygget själva och behöver bara en list att hänga vaxkakan på.
Drottningen.
Kursplatsen ägdes av ett par som bara ägt stället i 1½-2 år och på den tiden hade de lyckats få stället jättefint. Nu vet jag ju inte hur det såg ut från början, men det märktes att de lagt ner en del jobb på det.
Samtidigt som kursen var intressant, fick jag också lära känna dem som ägde gården, vilket var inspirerande i sig då jag har mycket av samma tänk som dem. Dessutom träffade jag områdets bitillsyningsman på kursen, så jag hade möjlighet att fråga honom om saker som gällde den lokala biodlingen på orten. Det fanns ytterligare en bitillsyningsman på kursen och som av en ödets nyck höll han till på den ort där jag har mitt jobb.
Så förutom att få en massa kunskap om biodling har jag också kunna knyta nya kontakter. Nu får jag fundera på när jag ska ha tid att snickra en kupa (eller 2-3 kupor), för avskräckt av biodling har jag inte blivit. Däremot undrar jag hur jag ska kunna komma ihåg allt jag matats med under de här dagarna, så det gör mig lite nervös. Lite spelade jag in med mobilen så jag kan gå tillbaka och lyssna igen. Sen finns det ju ett forum på facebook där man kan ställa frågor till andra som har den här kuptypen. Dagens kursledare är ju aktiv även där.
Så nu har jag biodling i mina framtidsplaner. En annan sak jag också har bland mina framtidsplaner är att ha höns. Givetvis behöver jag lösa det där med backup för tillsyn och skötsel av dem, för de gånger jag åker hemifrån, innan det kan bli aktuellt. Jag har i alla fall redan hört mig för om hjälp med avlivning/ slakt när behov uppstår, för den biten kommer man aldrig att slippa. En granne som är jägare och också äger höns kan tänka sig att göra detta. Jag har funderat lite av och till var jag ska inhysa hönsen och tror faktiskt att gamla snickeriet är det bästa stället. Det är betonggolv och murade väggar där vilket underlättar hygienen. Dessutom är nog elen dammsäker men det behöver jag kolla med någon som kan det där. Rummet är nästan 15 kvm stort så jag skulle utan problem få plats med 25 höns där, vilket är den storlek på flock där revirbildning brukar ske. Men jag lär börja med ett betydligt färre antal, och i början lär nog hönsen få dela utrymme med snickeriet, som jag dock planerar att flytta till en annan del av ladan.
Det här är ju bara några av de idéer jag råkar ha. Fler finns och jag kläcker ju regelbundet nya idéer också. Det här är ju sådana saker som jag aldrig hade kunnat förverkliga som hyresgäst någonstans. Att äga sitt eget boende öppnar ju en del dörrar, kan man säga.
Topplistkupan
Överföring. Vaxet från den gamla ramen behöver skäras till för att passa i topplistkupan. Så småningom sköter bina bygget själva och behöver bara en list att hänga vaxkakan på.
Drottningen.
