Sv: Inneboende med missbruk, hur hjälpa?
Jag förstår att ni bara försöker vara snälla, men ni hjälper ju honom massor med att hålla uppe hans missbruk. Är han 23 år så får han ta ansvar för sig själv och kravet för att bo kvar från min sida hade varit att söka hjälp eller flytta.
Jag känner igen det oerhört mycket i en fd nära bekant till mig, också med en outred förmodad adhd som han självmedicinerade genom att röka på. Gulligt, ända tills hans stal pengar av mig för att kunna köpa droger
Vi har ingen som helst kontakt sedan 3 år, men jag skulle inte tro att han kommit särskilt mycket längre med sin självproblematik eftersom han inte söker hjälp.
Nu kan man självklart aldrig veta säkert, men jag har känt denna killen sedan barnsben och jag TROR av hela mitt hjärta på att han aldrig skulle stjäla av oss.
Dessutom är drogmarknaden torr här för tillfället så han skulle inte ha något för att stjäla av oss heller.
Ridtravare
Det är svårt. ADHD medicin innehåller ju också droger...Har sett en alkohol missbrukande ADHD kille ung i samma ålder "få hjälp av psykolog" och därigenom fått tillgång till mycket starkare droger- som han först missbrukade, men nu fungerar det mycket bättre...
Jag tycker att få ADHD medicin är att byta ut ett missbruk mot ett lagligt sådant. Du kan ju prova att höra med honom om det, då är det ju ett accepterat missbruk...
Gå dit med honom för att få hjälp så kan han koncentrera sig på de andra bitarna i sitt liv och så får han en laglig drog som kanske kan hjälp honom. Nu självmedicinerar han och det fungerar ju inte så jättebra....
Han vägrar ta sin adhdmedicin eftersom han tycker att han blir zombifierad, slö, hjärnan fungerar inte osv.
Missbruk som missbruk i min värld. Bara för att det ena är lagligt och det andra inte gör jag ingen skillnad på.
--------------------------------------------------------------------------
F.ö är jag förvånad över svaren jag har fått. Och jag blir lite ledsen. Ledsen över hur många som skulle vända sina vänner ryggen om dom fick problem.
Han har som sagt bott här i nästan en månad och skillnaden från då han kom upp är milsvid.
När han kom upp så hade han med sig och tog koks, sub, osv. Nu har han varit utan och han har heller inte fått chansen att få tag på.
När han kom upp så var han så oerhört trasig och försökte bara hålla en fasad, nu börjar det komma fram en människa.
Jag upplever honom lite bättre för varje vecka och det stärker oss i vårat beslut.
Vi har inte utgett oss för att ska hjälpa honom bli av med missbruket.
Det vi vill hjälpa honom med är att ge honom en stadig grund att stå på så att han sedan kan ta tag i och göra vad han vill.
Vi ville ge honom en trygg plats att bo på eftersom han drivit runt och blivit utkastad av folk som inte orkar med honom.
Flertalet har hört av sig och sagt att dom inte fattar hur vi orkar eftersom X's mun går hela tiden. Men vi har inte upplevt honom som ett problem så.
Han vägrar myndigheter, psyk, medicinering av läkare. Så det tänker jag inte bråka med honom om för tillfället.
Våran prio är att få honom på fötter.
Killen är så oerhört sårad och ledsen (flickvännen) och bitter/ett självförtroende kört i botten (jobbet). Så jag förstår att han lever i sin egna lilla verklighet/bubbla.
Så prio just nu är inte hans missbruk, förutom möjligen alkoholen. Rökat bryr mig inte för just nu är det inte viktigt.
Han måste få slicka sina sår och känna livsvilja igen innan man börjar behandla honom som ett barn.
Han har f.ö varit på psyk.
När han flydde från sin hemort gick han till polisen, grät och bad om hjälp.
Polis skjutsade honom till psyk och där låste han sig. Han bad om hjälp från polisen att skjutsa honom till oss/landsdelen och dom skickade honom till psyk, då svek dom honom så oerhört så hos psyk spelade han cool, manipulerade, skrattade och var sådär charmig som en person i den sitsen bara kan.
Han kom ut efter 2h, utan hjälp, inget prat om återbesök eller liknande.
Det kommer inte funka och jag tänker inte svika honom på det viset.