Ingen att prata med

[monster1]

Det kan kanske vara bra att välja sådana växter som jag har om energinivån är låg.
Då så kan man ha en vacker trädgård utan att bli stressad av den.
Det är ju definitivt bättre än att flytta.

Det är det jag menar med intresse, det kanske inte alltid allmän skönhet man är ute efter när man gillar att odla.

 

[Sonnenschein]

Jag har mina pioner i gräsmattan och de verkar trivas väldigt bra

Har också pioner i gräsmattan det fungerar jättebra. Räddade dock ena plantan från lupiner förra året. Så utrotade lupinerna och planterade vinbär där lupinerna var innan. Aldrig sett en buske växa upp så fort som den har gjort

 

[Inte_Ung]

Det är det jag menar med intresse, det kanske inte alltid allmän skönhet man är ute efter när man gillar att odla.

Nej det förstår jag.
Men om man inte orkar något alls så är ju den nivån definitivt bättre än att flytta.
Det går faktiskt bra att bo i hus och ha en fin trädgård att njuta av helt utan att slita ut sig med den.
Jag frågade @Wille vad hon önskade av sin trädgård, och hon svarade att den skulle vara just fin.

 

[vilde]

Alltså jag äger en gammal trädgård och bor i en annan gammal trädgård.
Ibland med ett antal års mellanrum är det någon som är intresserad och röjer upp litet. Rabatterna återhämtar sig omedelbart och blir fina igen.
Den ena trädgården är anlagd på 1940-talet och den andra är senast omstrukturerad på 1960-talet.

Chill. Det överlever. Just pioner klarar sig utmärkt.

Det här får nog bli sista för mig för jag skall inte spamma tråden med trädgårdsinlägg men ett misstag jag gjorde ett av de första åren som jag fortfarande grämer mig över var en riktigt gammal (över hundra år!) rabatt i trädgården som varit helt lämnad åt att sköta sig själv under många år men som efter en försiktig rensning blev verkligt fin. Sen tänkte jag att jag skulle göra den ännu finare genom att förbättra jorden med gödsel och det fick till följd att ogräset tog en väldans fart och jag har forfarande problem med det.

Så mindre kan inte sällan vara mer i trädgårdssammanhang.

 

[Inte_Ung]

Det här får nog bli sista för mig för jag skall inte spamma tråden med trädgårdsinlägg men ett misstag jag gjorde ett av de första åren som jag fortfarande grämer mig över var en riktigt gammal (över hundra år!) rabatt i trädgården som var just övervuxen men efter en försiktig rensning blev verkligt fin. Sen tänkte jag att jag skulle göra den ännu finare genom att förbättra jorden med gödsel och det fick till följd att ogräset tog en väldans fart och jag har forfarande problem med det.

Så mindre kan inte sällan vara mer i trädgårdssammanhang.

Ja litet tålamod och eftertanke fungerar ofta bra.

 

[vilde]

Ja litet tålamod och eftertanke fungerar ofta bra.

Och kunskap inte minst, man lär sig av sina misstag

 

[Wille]

Om vi nu ska in på det spåret, så ja! Jag brukar gräva upp en planta i taget, rensa bort alla rötter (de syns tydligt och går bra att dra i), ev passa på att dela plantan och så sätta tillbaks, eller jordslå i väntan på att rabatten blir klar. Det finns betydligt värre ogräs!

Det är ett otroligt jobbigt jobb. Jag har förra sommaren gjort om en rabatt från grunden för att det var ogräs överallt. Det är inget jag orkar hålla på med. En rabatt ska klara sig med max 2 rensningar per år.

Vilka är perennerna i den rabatten? Pioner eller mindre plantor? Jag har ett elände med GRÄS kring mina pioner (tänk om jag också har kvickrot???) och dem kan jag ju inte direkt lyfta upp och rengöra kring rötterna. Annars funderar jag på att ta upp de perenner jag vill ha kvar och sen gräva om hela rabatten. Men ja, även jag känner att det blir ett stort jobb och drar mig för det.

(Jag vill främst ha kvar stjärnflockan och de olikfärgade röllekorna. De enorma trädliljorna kan jag inte heller gräva upp så där får jag envist putsa runtom.)

Kan du boka en tid för trädgårdshjälp som gör rubbet på en gång? I höst kanske?

Jag har en pion, dagliljor, krolliljor, blågull, backsippa, lavendel och en del annat.

Jag har inte råd att anlita trädgårdshjälp då jag går på aktivitetsstöd.

Om du inte kommer att stå ut där som frisk, lär du knappast må bra av sånt boende nu när du mår dåligt heller. Uppväger det inte att du bor fritt med trädgård, även om trädgården just nu får klara sig själv med kvickrot och allt? I en lägenhet skulle du kanske må ÄNNU sämre och utsikterna att bli frisk och glad igen krympa. Eller?

Du kan ha en poäng där. Men det är tungt att inte klara ens det enklaste sysslor i trädgården och se det förfalla.

 

[bettysmatte]

Det här är säkert helt fel kommentar, men jag tänker nästan varje dag på vilken LÄTTNAD det blev för mig när jag grävde bort ogräs och växter från mina rabatter framför huset och lade markduk och täckbark i stället. Behöll kaprifoler och bolltistlar - inget annat. Jag kommer att sätta några krukor med vackra sommarblommor i rabatterna. Det är nu snyggt och prydligt och kräver NOLL underhåll. Jag är inte trädgårdsintresserad, men till och med jag kan uppskatta en vacker rabatt såklart. Dock insåg jag mina begränsningar och det dåliga samvetet och stressen är borta nu! Det räcker så gott med att ha en stor gräsmatta att klippa med jämna mellanrum.

 

[Inte_Ung]

Det är ett otroligt jobbigt jobb. Jag har förra sommaren gjort om en rabatt från grunden för att det var ogräs överallt. Det är inget jag orkar hålla på med. En rabatt ska klara sig med max 2 rensningar per år.

Jag har en pion, dagliljor, krolliljor, blågull, backsippa, lavendel och en del annat.

Jag har inte råd att anlita trädgårdshjälp då jag går på aktivitetsstöd.

Du kan ha en poäng där. Men det är tungt att inte klara ens det enklaste sysslor i trädgården och se det förfalla.

Men det är ju tåliga växter.
Du måste ju i första hand orka med dig själv som det är just nu.
Om du stannar kvar i ditt hus så kan du ju rädda vad som räddas kan när du väl blir frisk.
Om du flyttar så är ju precis allt borta och inget finns kvar.

Visst suger det att inte orka med det som man vill göra, men det är ju som det är med det.
Man får göra det bästa som man kan med den kraft som man har.
Och jag tror verkligen att det är att bo kvar för din del.

 

[Lovisaleonora]

Det här är säkert helt fel kommentar, men jag tänker nästan varje dag på vilken LÄTTNAD det blev för mig när jag grävde bort ogräs och växter från mina rabatter framför huset och lade markduk och täckbark i stället. Behöll kaprifoler och bolltistlar - inget annat. Jag kommer att sätta några krukor med vackra sommarblommor i rabatterna. Det är nu snyggt och prydligt och kräver NOLL underhåll. Jag är inte trädgårdsintresserad, men till och med jag kan uppskatta en vacker rabatt såklart. Dock insåg jag mina begränsningar och det dåliga samvetet och stressen är borta nu! Det räcker så gott med att ha en stor gräsmatta att klippa med jämna mellanrum.

Jag gjorde samma men en annan resa. Jag stressade som tusan över 5000 kvm trädgård, i flera år. Gift mig in i en mycket trädgårdsintresserade och -kunnig familj med otroligt hög nivå på egna trädgårdar. Blev över en natt lämnad med allt själv. Företag, fastigheten, sjukhusvistelse etc.

Insåg efter några år att jag faktiskt kan påverka det här själv. Vad ville jag med trädgården? Jag ville kunna njuta av den. Insåg att det satt på insidan av huvudet på mig själv. Det handlar inte om trädgården. Det handlar om mina krav och min inställning. Så jag terapiarbetade mig själv. Drog ner ambitionsnivån, formulerade några få saker jag tycker är viktiga. Planterade så rabatterna växte igen med t ex daggkåpa och jag därmed slipper värsta rensandet. Lämnade den värsta rabatten åt sitt öde och vände det till att jag försöker se det som ett njutbart planeringsobjekt som jag kanske t o m stensätter istället (vilket innebär att jag beställer hit ett lass kullersten, lägger ut och låter vissa plantor (som tagit sig mellan ogräsen) komma till sin rätt.

För min del blev räddning att ändra inställning. Nu kan jag njuta av att rosorna doftar och blommar i sommarkvällen, utan att dra ner blicken och missnöjt konstatera att rabatten minsann kunde varit bättre rensat.

(precis samma har jag gjort med städningen inomhus btw)

 

[Wille]

Men det är ju tåliga växter.
Du måste ju i första hand orka med dig själv som det är just nu.
Om du stannar kvar i ditt hus så kan du ju rädda vad som räddas kan när du väl blir frisk.
Om du flyttar så är ju precis allt borta och inget finns kvar.

Visst suger det att inte orka med det som man vill göra, men det är ju som det är med det.
Man får göra det bästa som man kan med den kraft som man har.
Och jag tror verkligen att det är att bo kvar för din del.

Så kanske det är.

Jag har ju nu fått tillbaka boendestödet (på bekostnad av skolan) och kanske kan denne få mig att göra något i trädgården.

Önskar jag kunde bli frisk, få energi, entusiasm och framtidsdrömmar.

 

[Inte_Ung]

Så kanske det är.

Jag har ju nu fått tillbaka boendestödet (på bekostnad av skolan) och kanske kan denne få mig att göra något i trädgården.

Önskar jag kunde bli frisk, få energi, entusiasm och framtidsdrömmar.

Ja alla vill ju vara friska.
Att vara sjuk suger verkligen.
Men att flytta gör faktiskt ingenting bättre.
Du vill ha dina fasta rutiner och en flytt skulle stöka runt med allt. Det skulle äta upp den lilla ork som du har.
Har du börjat med den nya medicinen?
Det kan ju vara en väg till att få må bra.

 

[vilde]

Ett sidospår angående trädgårdar som fått läggas om. En trädgård jag vistats många timmar i är Lunds Botaniska Trädgård, trots att flera personer arbetar där på heltid har den fått läggas om helt och är bara en spillra av vad den en gång var. När jag kom till Lund fanns bara rester kvar av alla de olika sorters växter som tidigare fanns i trädgården och som man kunde se på foton. Det hade varit helt fantastiskt att få gå där då men trädgården är fortfarande fantastisk trots att merparten av växterna försvunnit, där finns fortfarande tillräckligt

Och nästan alla stora trädgårdar har mött samma öde. De måste anpassas efter nya förhållanden, men de är fina ändå!

Jag får nog här lägga till att jag bor inte i Lund längre och det var ett antal år sedan jag senast besökte Botan. När jag nu tittade in på trädgårdens hemsida verkar det som att de lyckats få nya medel och att mer kunnat göras i trädgården, vilket är mycket glädjande och får jag tid så vill jag gärna åka dit i sommar.

 

[Wille]

Ja alla vill ju vara friska.
Att vara sjuk suger verkligen.
Men att flytta gör faktiskt ingenting bättre.
Du vill ha dina fasta rutiner och en flytt skulle stöka runt med allt. Det skulle äta upp den lilla ork som du har.
Har du börjat med den nya medicinen?
Det kan ju vara en väg till att få må bra.

Det är ett jävla skit att flytta. Jag hade i så fall tänkt hyra ut huset möblerat och bara ta med mig det viktigaste. Om det nu går att göra så.

Nej, jag har inte börjat med nya medicinen. Den skrämmer mig.

Jag får nog här lägga till att jag bor inte i Lund längre och det var ett antal år sedan jag senast besökte Botan. När jag nu tittade in på trädgårdens hemsida verkar det som att de lyckats få nya medel och att mer kunnat göras i trädgården, vilket är mycket glädjande och får jag tid så vill jag gärna åka dit i sommar.

Jag har besökt botan i Lund några gånger och tycker det är jättefint. Jag kan gå där i många timmar.

 

[Inte_Ung]

Nej, jag har inte börjat med nya medicinen. Den skrämmer mig.

Ibland så måste man våga göra saker som är skrämmande för att komma framåt i livet.
Kan du försöka att få stöd av vården för våga att börja?

 

[Gnist]

Nej, jag har inte börjat med nya medicinen. Den skrämmer mig.

Jag tycker nog ändå att du ska börja ta den, vore det inte väldigt nice om du börjar må bättre, få mer ork och energi av den?

 

[em-pirre]

@Wille ta medicinen? Ge den tid. Ge eventuella biverkningar tid. Det kan ta några månader innan allt stabiliseras.


Om du ens får några biverkningar.

 

[Wille]

Ibland så måste man våga göra saker som är skrämmande för att komma framåt i livet.
Kan du försöka att få stöd av vården för våga att börja?

Jag har sagt det till psykologen. Hon menade att det nog vore bra att träffa läkare för en uppföljning. Så får se vad som händer. Jag vet själv inte hur eller när jag ska våga ta medicinen. Är det när jag är ensam hemma eller när jag har kontakt med andra människor? En helg är nog i alla fall inte bra.

 

[Wille]

Jag tycker nog ändå att du ska börja ta den, vore det inte väldigt nice om du börjar må bättre, få mer ork och energi av den?

@Wille ta medicinen? Ge den tid. Ge eventuella biverkningar tid. Det kan ta några månader innan allt stabiliseras.


Om du ens får några biverkningar.

Klart jag borde ta medicinen. Det fattar ju jag med. Men jag är livrädd för att behöva söka vård akut för biverkningar. Att ta medicinen är lite som att spela rysk roulette. Dör jag eller inte? Det är så det känns.

 

[Wille]

På temat att trivas hemma - jag älskar att ligga ute i trädgården i min hängmatta.