Ingar Kamprad är död.

Det var en aspekt på hur konsumentmakt är fördelad.

Vad låter konstigt med att konsumentmakt inte är oändlig och till och med i många frågor i praktiken ganska liten jämfört med andra maktfaktorer?

Är man fattig har man sällan bil eller möjlighet att nyttja köpcenter, men det var inte min poäng i föregående inlägg.

Att hänvisa till konsumentmakt används ibland, tycker jag, för att ta ifrån ansvar från politiker, producenter, grossister, butiker och andra aktörer. Och det är uppåt väggarna, för de har en stor del av makten.

Ja, jag ser idén om konsumentmakt som väldigt överbetonad, så att säga. Genom den idén distribueras ansvaret från företagare, politiker (och andra, listan är säkert rätt lång) till privatpersonerna, i rollen som konsumenter. Enligt min mening finns det flera brister med idén. Dels skapar idén en bild av människor som i första hand eller i väldigt hög grad just konsumenter, snarare än till exempel medborgare. Dels placerar idén ett ansvar på en stor grupp människor som inte rimligtvis kan organisera sig inbördes utifrån att vara just konsumenter, och därigenom ta krafttag mot tex olika typer av varor.

Det första ser jag som en del i den väldigt uttalade marknadsliberala samhällsform som för närvarande är det dominerande tolkningsmönstret i samhället. Det andra hänger så klart ihop med det första, kryddat med en väldigt stor dos individualism: "ensam är stark", ungefär. Men så är ju inte fallet, rik är ofta ganska stark, många som organiserar sig kan vara starka, men ensam utan andra "tillgångar" än sin individuella ensamhet, är helt enkelt inte stark i relation till företagen.

Detta är nog svar även till "vem det nu var" som frågade förut, och som fick svar av tex @Trani .

Det här är ju inget jag sitter och hittar på, det här är en del av ett annat ideologiskt tolkningsmönster än det dominerande kapitalistiskt-liberala-individualistiska.
 
Ja, jag ser idén om konsumentmakt som väldigt överbetonad, så att säga. Genom den idén distribueras ansvaret från företagare, politiker (och andra, listan är säkert rätt lång) till privatpersonerna, i rollen som konsumenter. Enligt min mening finns det flera brister med idén. Dels skapar idén en bild av människor som i första hand eller i väldigt hög grad just konsumenter, snarare än till exempel medborgare. Dels placerar idén ett ansvar på en stor grupp människor som inte rimligtvis kan organisera sig inbördes utifrån att vara just konsumenter, och därigenom ta krafttag mot tex olika typer av varor.

Det första ser jag som en del i den väldigt uttalade marknadsliberala samhällsform som för närvarande är det dominerande tolkningsmönstret i samhället. Det andra hänger så klart ihop med det första, kryddat med en väldigt stor dos individualism: "ensam är stark", ungefär. Men så är ju inte fallet, rik är ofta ganska stark, många som organiserar sig kan vara starka, men ensam utan andra "tillgångar" än sin individuella ensamhet, är helt enkelt inte stark i relation till företagen.

Detta är nog svar även till "vem det nu var" som frågade förut, och som fick svar av tex @Trani .

Det här är ju inget jag sitter och hittar på, det här är en del av ett annat ideologiskt tolkningsmönster än det dominerande kapitalistiskt-liberala-individualistiska.
Ja, det var det, och då var det så att vi diskuterade olika saker. :) Jag var aldrig inne på att man skulle ta krafttag mot olika typer av varor eller att det var fel som på nåt sätt kan åtgärdas av politiker, utan jag tolkade det hela som att större företag ”tvingar” oss att handla från dem.
 
Ja, det var det, och då var det så att vi diskuterade olika saker. :) Jag var aldrig inne på att man skulle ta krafttag mot olika typer av varor eller att det var fel som på nåt sätt kan åtgärdas av politiker, utan jag tolkade det hela som att större företag ”tvingar” oss att handla från dem.
Tvingar och tvingar. De kan ha de varor jag har råd med, de kan vara de företag jag känner till, det kan finnas en massa saker som begränsar mig.

Din ingång ovan känns mest som någon sorts halmgubbe, eller väldigt platt och oanalytisk. Jag kan inte bestämma mig för vilket. :p
 
Tvingar och tvingar. De kan ha de varor jag har råd med, de kan vara de företag jag känner till, det kan finnas en massa saker som begränsar mig.

Din ingång ovan känns mest som någon sorts halmgubbe, eller väldigt platt och oanalytisk. Jag kan inte bestämma mig för vilket. :p
Fast jag förstår inte hur det ska ändras? Och varför är det dessa företags fel att man har råd med deras varor, borde inte det vara positivt? Vad du känner till är främst upp till dig, verktygen att hitta andra företag har du tillgång till.
 
Och jag skulle säga att de flesta butiker har personal som kan sitt sortiment och gärna hjälper till, bortsett från livsmedelsbutiker. :)
Jag frågar ibland personalen på Citygross om jag är osäker på vilken sort av en vara jag skall köpa, jag tror inte det hänt en enda gång att de inte själv provat och vet vilken de gillar bäst.
 
Senast ändrad av en moderator:
Fast jag förstår inte hur det ska ändras? Och varför är det dessa företags fel att man har råd med deras varor, borde inte det vara positivt? Vad du känner till är främst upp till dig, verktygen att hitta andra företag har du tillgång till.
Som sagt. Halmgubbe eller platt. "Dessa företags fel".

Din utbildning och ditt svar går väl hand i hand. Jag tror inte att jag kan göra så mycket åt det, men jag tycker att det vore på sin plats att du begrep att diskussionen är ideologisk i minst lika hög grad som det är en diskussion om "fakta".
 
Som sagt. Halmgubbe eller platt. "Dessa företags fel".

Din utbildning och ditt svar går väl hand i hand. Jag tror inte att jag kan göra så mycket åt det, men jag tycker att det vore på sin plats att du begrep att diskussionen är ideologisk i minst lika hög grad som det är en diskussion om "fakta".
Tja, du verkar ju inte vara intresserad av att försöka svara på frågorna heller så, det gör det inte enklare för mig att förstå.

Ja, jag är företagsinriktad och har det tänket. Det är jag väl medveten om. Det betyder inte att jag är ovillig att förstå andras syn på saker, men jag kan inte göra det på ren vilja.

Att jag skrev företagens fel var för att jag uppfattade det som klagomål på företagen som styr var vi ska handla som inledde det hela? Eller var ligger problemet annars, vems ansvar är det?

Bland det som skrämmer mig mest är att staten skulle äga det mesta, det om något skulle jag se som kontrollerande och begränsande. Så det är mycket möjligt att det färgar min syn på det hela, om det är något sånt du är inne på.
 
Tja, du verkar ju inte vara intresserad av att försöka svara på frågorna heller så, det gör det inte enklare för mig att förstå.

Ja, jag är företagsinriktad och har det tänket. Det är jag väl medveten om. Det betyder inte att jag är ovillig att förstå andras syn på saker, men jag kan inte göra det på ren vilja.

Att jag skrev företagens fel var för att jag uppfattade det som klagomål på företagen som styr var vi ska handla som inledde det hela? Eller var ligger problemet annars, vems ansvar är det?

Bland det som skrämmer mig mest är att staten skulle äga det mesta, det om något skulle jag se som kontrollerande och begränsande. Så det är mycket möjligt att det färgar min syn på det hela, om det är något sånt du är inne på.
Som sagt, platt när det gäller företagen och "skulden".

Hysterisk straw man när det gäller staten som skulle äga det mesta. Det är väl inte direkt ett överhängande hot.

Den grundläggande kurs i samhällskunskap som du ber om, orkar jag inte ge dig.
 
Som sagt, platt när det gäller företagen och "skulden".

Hysterisk straw man när det gäller staten som skulle äga det mesta. Det är väl inte direkt ett överhängande hot.

Den grundläggande kurs i samhällskunskap som du ber om, orkar jag inte ge dig.
Trist att din diskussionsteknik går över i sånt. Då tar jag det som att det saknas underbyggande argument.
 
Så känner jag dock inte alls. Snarare känner jag trycket av någon som kräver orimligheter.
Jag ber om ursäkt om jag uppfattats som tryckande och krävande, men när du gång på gång svarar att jag har fel och inte förstår och ”hittar på” saker, men inte kan svara vad du ser som är det felaktiga och vad som vore rätt så är det svårt att acceptera dina svar.

Du har inte alls behövt svara så omfattande som du verkar anse, men du svarar ju inte heller på de små sakerna utan prioriterar att tala om för mig hur extremt fel jag har och hur okunnig jag är. Otroligt konstruktivt.
 
Gör det då. Jag har ju argumenterat kring hur jag förstår idén om konsumentmakt. Dock på mina egna villkor snarare än dina.
Ja, och då har jag frågat hur det ska ändras, för att företagen inte ska ha den makten, vilket du svarat med allt annat än trevligheter. Hur du ser på konsumentmakt har jag förstått, men inte vad du ser som alternativ för att konsumentmakten ska bli större.
 
Jag ber om ursäkt om jag uppfattats som tryckande och krävande, men när du gång på gång svarar att jag har fel och inte förstår och ”hittar på” saker, men inte kan svara vad du ser som är det felaktiga och vad som vore rätt så är det svårt att acceptera dina svar.

Du har inte alls behövt svara så omfattande som du verkar anse, men du svarar ju inte heller på de små sakerna utan prioriterar att tala om för mig hur extremt fel jag har och hur okunnig jag är. Otroligt konstruktivt.
Jag ser inga små frågor. Jag ser enorma frågor som kräver smärre uppsatser, inklusive att hela bakgrundshistorien helt definieras om. Om jag ska börja med att "nej, jag har inte för ett ögonblick tänkt på statligt ägande i det här sammanhanget...", alltså, det är orimligt. Jag kan inte svara på dina frågor och påståenden.
 
Ja, och då har jag frågat hur det ska ändras, för att företagen inte ska ha den makten, vilket du svarat med allt annat än trevligheter. Hur du ser på konsumentmakt har jag förstått, men inte vad du ser som alternativ för att konsumentmakten ska bli större.
Revolution, typ? Nej, jag vet inte. I det orimliga ingår ju trycket på att jag skulle lösa globala samhällsproblem. Eller ens ha en lösning formulerad.
 
Revolution, typ? Nej, jag vet inte. I det orimliga ingår ju trycket på att jag skulle lösa globala samhällsproblem. Eller ens ha en lösning formulerad.
Okej, jag tänkte mest att man brukar ha någon form av idé när man kritiserar något, men det är såklart inte nödvändigt. Men då förstår jag lite mer även om jag inte delar din uppfattning. :)
 
Okej, jag tänkte mest att man brukar ha någon form av idé när man kritiserar något, men det är såklart inte nödvändigt. Men då förstår jag lite mer även om jag inte delar din uppfattning. :)
Som torde framgå av det jag skriver, så är min idé att det finns en massa problem med den individualistiska-råliberala-marknadsideologin som är förhärskande. Att jag skulle ha ett komplett alternativ att presentera, tycker jag är ett övermaga krav. Men en idé jag har är helt enkelt att vi allesammans vid varje givet tillfälle ska ställa oss öppet kritiska till idén om konsumentmakt. Helt enkelt inte gå med på den förhärskande ideologin i de fall som vi inte sympatiserar med den, i den mån det är möjligt att göra så, då. Utrymmet är ju inte jättestort.
 
Ja, och då har jag frågat hur det ska ändras, för att företagen inte ska ha den makten, vilket du svarat med allt annat än trevligheter. Hur du ser på konsumentmakt har jag förstått, men inte vad du ser som alternativ för att konsumentmakten ska bli större.

Varför skulle man vilja att konsumentmakten blir större? Eftersom den är direkt kopplad till ekonomiska tillgångar ser jag inte det som ett ideal, i någon demokratisk mening. Bättre vore om politiken tog mer ansvar (en makt jag anser att de redan har så stora förändringar krävs inte), där allas röst räknas med samma värde. Politiken ska inte abdikera för att släppa fram något slags konsumentmakt, som i själva verket är en slags chimär där makten är fördelad på många parter (inklusive konsumenterna)- men det är sällan vi pratar om producentmakt, grossistmakt och butiksmakt.
 
Tyvärr. En bekant fick alldeles nyligen lägga ned sin butik i stadskärnan, bland annat för att den yngre generationen endast använde butiken som showroom för att sedan efter en timmes rådgivning beställa artiklarna på billligaste nätshoppen. Enligt denne har det beteendet tydligen accelererat markant de senaste två åren.
Det där tror jag är beroende på produkt. Jag pratade med ett par affärsinnehavare innan jul, som menade att för deras del är det tvärtom. Folk surfar på nätet för att jämföra priser, produkter, läsa recensioner osv. När de har bestämt sig för vad de vill ha så går de till affären för att köpa det. Av olika anledningar, tex för att ha nära vid ev. reklamation.
 

Liknande trådar

Mat Åt lite julmat idag till middag var 2 sorters sill, rödbetssallad, julskinka, vörtbröd, rödkål, några köttbullar och prinskorv. Lagom...
2
Svar
22
· Visningar
1 469
Senast: skogaliten
·
Samhälle Det här har berörts i tidigare trådar, men egentligen inte fått en egen tråd. Den sill (strömming) och skarpsill som borde utnyttjas av...
Svar
11
· Visningar
962
Senast: Mia_R
·
Fritid Vi hoppas kunna göra en "minisemester" i sommar - bara en natt eller två. "Vi" i det här fallet är min man och jag, vår 17-åriga...
2 3
Svar
47
· Visningar
2 950
Senast: Myrten
·
Hundhälsa Vi har skaffat en tik och i familjen finns en hane som snart fyller 10 år. Första löpet var påfrestande för både människor och hundar i...
Svar
7
· Visningar
548

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp