Funderingar på äldre tiders julbord

[Islandshästryttare]

För att kylskåp blev vanliga i Sverige först i mitten av 1900-talet och frys ännu lite senare. Julmaten har en längre tradition än så, och består av mat som finns i december: det finaste köttet, kål (som kan stå i landet över frostnätterna) och saltad/rökt fisk.

Låter som en väldigt rimlig förklaring

 

[Mia_R]

Man höstslaktade och då röktes mycket medan annat saltades eller torkades som konservering, det var sällan som man åt färskt kött eller fisk förr. Frukt kunde delvis torkas eller kokas in, svamp torkades men grönsaker var sällsynt. Att slakten skedde på hösten var att djuren kunnat föda sig själva på beten men när hösten/vintern kom var man tvungen att spara på foder. Jag har läst om kor som var så magra och eländiga förr att de fick bäras ut när våren kom.

 

[skogaliten]

Valdigt logiskt - sa jag antar att man slaktade en valdigt massa djur just fore jul och sedan arbetade med det kottet medans det fortfarande var farskt

Haller inte typ kalrotter, morotter osv ocksa over vintern?

Vardagsmat som potatis, kålrötter eller morötter var inte fint nog till jul. Grönkål kunde ätas "färsk" eftersom den kunde stå kvar under hösten, så den platsade. Äpplen förekom också.

Det var nybakat bröd, varav en del av finsiktat vetemjöl (lyx), det var fina bitar färskt kött från flera djurslag, och färsk fisk där sådan fanns (exempel "julgädda"). Köttbullar var extremt lyxigt på den tiden färs hackades med knivar (innan köttkvarnen)

Vårt nuvarande julbord är en blandning av nyare traditioner från industrialismen som prinskorv t.ex., sill-strömming som härstammar från 1700-talets brännvinsbord, rätter från sena 1800 talet och 1900-talets smörgåsbord (t.ex. Jansson) och en del rätter som är urgamla (revbensspjäll, vissa korvar).