Inga barnfamiljer får vräkas bara en stor lögn?

+ @Gnist
Om man inte ens klarar av att gå ut gymnasiet med stöd, tror ni att man klarar av att driva ett företag då? Eller håller ni bara på att visa hur orealistisk JAG är? För för mig verkar det helt vettlöst att tro att de personer jag syftar på skulle klara av att driva ett företag .

Mindre företag kan man driva utan att ha gått ut skolan, ja. Speciellt om man kan få stöd från samhället på något vis, vilket inte är en omöjlighet, men jag får en känsla av att du bara ser problemen och inte möjligheterna och på något vis förväntar dig mirakel av samhället som inte kommer att ske oavsett hur mycket resurser som pumpas in i skolväsendet eftersom inte allt faktiskt går att lösa med oändliga resurser. Tråkigt, men sant så är det så det är i vissa fall.

Jobb utan utbildningskrav finns även inom restaurang, på mack osv. Detta vet jag eftersom min son -som iofs har en utbildning, men då inom industriteknik- fått dylika jobb. Dvs jobb som han har noll och ingen utbildning eller ens grundkunskap för när han fått dem, så nog finns de jobben och är man helt utbildningslös, har inlärningsproblem eller annan problematik som sätter käppar i hjulen för traditionellt arbetssökande så sätts det faktiskt in hyfsade insatser från samhället via arbetsförmedlingen osv och där finns ju ansvar från både samhällshåll och föräldrahåll för att personen ska ges de möjligheter som finns.
 
På området personer som är icke utåtagerande och fungerar relativt bra i skolarbetet ser man nog fortfarande inte är min erfarenhet. Som jag minns det så togs fritidsgårdarna (som var högstadiets skyddsnät) bort runt -93. Jag tror inte de fanns kvar när syrran gick i högstadet men jag vet inte för vi gick i olika delar av staden. Men på 90 talet när du? och jag gick på högstadiet hade nedskärningarna reda börjat. Vi hade två fritids på vår skola (nya och gamla som de så fantasifullt hette. Med 3 personal på varje. vi var en en parallelig 1-6 skola. Dessa fritidsledare jobbade både på dagen i skolan och på em på fritids. Jättebra, jag vet minst ett barn som blev uppfångat och fick stöd där av en personal som det gick bra för sedan.

Jo, på er skola hade ni det. Vi hade inte några fritidsledare på min låg- och mellanstadieskola heller. Fritidshemmen låg inte i direkt anslutning till skolan.

Fritidsgård fanns när jag gick på högstadiet, men den hade inte med skolan att göra och låg på en helt annan plats. Fritidsgård finns f ö fortfarande på orten.
 
Jo, på er skola hade ni det. Vi hade inte några fritidsledare på min låg- och mellanstadieskola heller.

Fritidsgård fanns när jag gick på högstadiet, men den hade inte med skolan att göra och låg på en helt annan plats. Fritidsgård finns f ö fortfarande på orten.
Hade ni inget fritids? (Uppriktigt förvånad) Vart gick folk efterskolan då?
 
Hade ni inget fritids? (Uppriktigt förvånad) Vart gick folk efterskolan då?

Jag kompletterade precis mitt inlägg; fritids låg inte i anslutning till skolan. Nu verkar det dock göra det så det är möjligt att det är bättre idag.
Jag upplever inte att så många gick på fritids mer än i de allra lägsta årskurserna, själv gick jag bara någon termin. Efter det så gick man hem eller till någon kompis efter skolan.
 
Dagmamma eller fritids i annan lokal kopplad till dagis. Eller så gick man hem.

Precis, det fritids jag gick ett kortare tag på låg i samma byggnad som en förskola. Men redan efter första klass meddelade jag mamma att jag inte hade lust att gå på fritids längre, och då blev det så.
 
Alla kanske inte kan det oavsett vad vi gör, även om det är kommunens förbannande skyldighet. De passar helt enkelt inte in vår samhällsmall. Då hamnar de istället i utanförskap på olika sätt. Är det något vi ska acceptera?

Nej. Var är mallen? I min samhällsmall passar alla in.

Om frågan istället är, ska de som inte förmår skapa egen försörjning få lika mycket direkt från samhället och undantas från regler? Nej, självklart inte.

Jag hänger inte riktigt med vad du far efter?

Ingen diskvalificeras som medborgare vad jag vet. Man får omfattande stöd, både för studier, jobb, vård och direkt ekonomiskt. Målet är självförsörjande, tycker du målet ska vara annat?
 
Mindre företag kan man driva utan att ha gått ut skolan, ja. Speciellt om man kan få stöd från samhället på något vis, vilket inte är en omöjlighet, men jag får en känsla av att du bara ser problemen och inte möjligheterna och på något vis förväntar dig mirakel av samhället som inte kommer att ske oavsett hur mycket resurser som pumpas in i skolväsendet eftersom inte allt faktiskt går att lösa med oändliga resurser. Tråkigt, men sant så är det så det är i vissa fall.

Jobb utan utbildningskrav finns även inom restaurang, på mack osv. Detta vet jag eftersom min son -som iofs har en utbildning, men då inom industriteknik- fått dylika jobb. Dvs jobb som han har noll och ingen utbildning eller ens grundkunskap för när han fått dem, så nog finns de jobben och är man helt utbildningslös, har inlärningsproblem eller annan problematik som sätter käppar i hjulen för traditionellt arbetssökande så sätts det faktiskt in hyfsade insatser från samhället via arbetsförmedlingen osv och där finns ju ansvar från både samhällshåll och föräldrahåll för att personen ska ges de möjligheter som finns.
Varför tror du att jag förväntar mig mirakel? Jag har gått ut gymnasiet, har ett jobb och har inte tänkt starta eget företag. Jag lever inte i utanförskap, tvärtom jag är priviligerad. Men jag som en del av samhället tycker absolut att vi borde göra mer helt enkelt så mycket vi kan för att alla ska ha det bra.
 
Nej. Var är mallen? I min samhällsmall passar alla in.

Om frågan istället är, ska de som inte förmår skapa egen försörjning få lika mycket direkt från samhället och undantas från regler? Nej, självklart inte.

Jag hänger inte riktigt med vad du far efter?

Ingen diskvalificeras som medborgare vad jag vet. Man får omfattande stöd, både för studier, jobb, vård och direkt ekonomiskt. Målet är självförsörjande, tycker du målet ska vara annat?
Tja vad är mallen för anställning hos dig? Korrekt utbildning, arbeta minst 8 h/dag med två dagars vila, ta eget ansvar, vara självgående och lösningsorienterad?
 
Nej. Var är mallen? I min samhällsmall passar alla in.

Om frågan istället är, ska de som inte förmår skapa egen försörjning få lika mycket direkt från samhället och undantas från regler? Nej, självklart inte.

Jag hänger inte riktigt med vad du far efter?

Ingen diskvalificeras som medborgare vad jag vet. Man får omfattande stöd, både för studier, jobb, vård och direkt ekonomiskt. Målet är självförsörjande, tycker du målet ska vara annat?
http://www.svd.se/svart-fa-jobb-for-utsatta-grupper Mallen är utbildad och 100% arbetsför (samt helst etnisk svensk) och de som faller utanför den.
 
Varför tror du att jag förväntar mig mirakel? Jag har gått ut gymnasiet, har ett jobb och har inte tänkt starta eget företag. Jag lever inte i utanförskap, tvärtom jag är priviligerad. Men jag som en del av samhället tycker absolut att vi borde göra mer helt enkelt så mycket vi kan för att alla ska ha det bra.

Men att ha det bra, är det att ha jobb? Är inte det olika beroende på förutsättningar?

Alla ska ha det acceptabelt bra. Det ska vi kämpa för. Ingen ska behöva svälta eller bo på gatan ofrivilligt.
 
Tja vad är mallen för anställning hos dig? Korrekt utbildning, arbeta minst 8 h/dag med två dagars vila, ta eget ansvar, vara självgående och lösningsorienterad?

Beror på tjänst. Men ja, vi klarar bara att bereda arbete för de med korrekt utbildning som kan arbeta i team. Arbetstid är inte viktigast. Vi har de som jobbar 40%, 75%, 100% och det funkar bra att lösa i vår värld. Flexibelt placerad arbetstid.

Vi måste kunna omsätta arbetet i intäkter. Det sätter ramarna.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Para ihop katter ibland?
  • Hemlösa hundar ökar
  • Tråden för spår

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp