Inga barnfamiljer får vräkas bara en stor lögn?

[sjoberga]

Hur definierar du utanförskap då?

Jag tror att det är del av lösningen. Att se människor oavsett jobbstatus eller inkomst.

 

[monster1]

Beror på tjänst. Men ja, vi klarar bara att bereda arbete för de med korrekt utbildning som kan arbeta i team. Arbetstid är inte viktigast. Vi har de som jobbar 40%, 75%, 100% och det funkar bra att lösa i vår värld. Flexibelt placerad arbetstid.

Vi måste kunna omsätta arbetet i intäkter. Det sätter ramarna.

Så en person som säg producerar 75% på sina 8 h? Dvs en person som är lågpresterande skulle den passa in i din mall?

 

[monster1]

Jag tror att det är del av lösningen. Att se människor oavsett jobbstatus eller inkomst.

Vad menar du?

 

[sjoberga]

Så en person som säg producerar 75% på sina 8 h? Dvs en person som är lågpresterande skulle den passa in i din mall?

Ja. Om hen kan acceptera den lägre lön det innebär.

 

[Migo]

Nej finns inte i samhället menar jag, det finns inget sätt att komma undan studier. Minsta lilla arbete du ska ha måste du i princip ha utbildning i någon form. Du kan inte ta dig in den "praktiska vägen" genom att jobba som man gjorde när mina föräldrar var unga. Alltså direkt från grundskolan där man kanske inte ens hade fullständiga betyg kunde man sedan ändå få ett jobb och komma in i samhället.

Jag är strax över 30, har inte gått klart gymnasiet och har lyckats "praktisera mig till" tre olika efterfrågade yrken. Har försörjt mig som egenföretagare sen jag strax över 20.

Jag rekommenderar det inte till nån, men visst finns det lösningar för oss som inte fungerar i det moderna skolsystemet. Det kräver bara lite andra saker, (vilja att slita arslet av sig för skitsummor, leva långt under existensminimum under utbildningstiden, en kropp som håller för hårt arbete osv...)

 

[monster1]

Jag är strax över 30, har inte gått klart gymnasiet och har lyckats "praktisera mig till" tre olika efterfrågade yrken. Har försörjt mig som egenföretagare sen jag strax över 20.

Jag rekommenderar det inte till nån, men visst finns det lösningar för oss som inte fungerar i det moderna skolsystemet. Det kräver bara lite andra saker, (vilja att slita arslet av sig för skitsummor, leva långt under existensminimum under utbildningstiden, en kropp som håller för hårt arbete osv...)

Men det borde ju inte behövas, lärlingssystemet skulle ju kunna införas tex. De tre åren du skulle ha gått på gymnasiet hade du kunnat gå som lärling. Sen verkar du jävligt smart, du lär ju inte vara lågbegåvad tex.

 

[monster1]

Ja. Om hen kan acceptera den lägre lön det innebär.

Det är väll facket som ska acceptera den också ska den gå att leva på annars är det ju ingen mening.

 

[monster1]

Ja. Om hen kan acceptera den lägre lön det innebär.

Förövrigt är det ju jättebra, har du anmält ditt företag till något av de nätverk som finns för nyanlända eller andra personer som behöver en väg in i arbetslivet?

 

[Sleepy]

Hur definierar du utanförskap då?

Moderaterna satsade ju hårt på att inkludera arbetslösa och sjuka i "utanförskapet"; för att kunna motivera sin "arbetslinje" - dvs bara de som jobbade fullt räknades och kostnaderna för sjuka och arbetslösa skulle minskas. Det anser jag vara problematiskt, då man är en del i samhällsgemenskapen även de perioder man behöver nyttja sina sociala försäkringar.

 

[monster1]

Moderaterna satsade ju hårt på att inkludera arbetslösa och sjuka i "utanförskapet"; för att kunna motivera sin "arbetslinje" - dvs bara de som jobbade fullt räknades och kostnaderna för sjuka och arbetslösa skulle minskas. Det anser jag vara problematiskt, då man är en del i samhällsgemenskapen även de perioder man behöver nyttja sina sociala försäkringar.

Ja det är problematiskt både att prata om utanförskap och att inte göra det. En väg in i ett samhälle är ofta genom arbete, tycka vad man vill om det. Sen kan man förhoppningsvis skapa ett inannförskap på andra sätt. Ofta talar man ju om utanförskap i termerna socialt utanförskap dvs när man helt enkelt inte har råd att delta i samhället.

 

[Migo]

Jag tror att det är som andra redan varit inne på; våra upplevelser skiljer sig åt för att det såg olika ut på olika skolor även tidigare.
Jag gick i skolan nästan samma år som du gjorde och hos oss fanns inga resurser i form av fritidspersonal vad jag kan minnas. Det var lärare som var rastvakter genom hela grundskolan medan jag nu vet att man har extraanställd personal på högstadiet för att bara umgås med eleverna. Nu vet man åtminstone vad NPF är för något. När jag gick i skolan var det inte någon som brydde sig om min skyhöga frånvaro(jag fick mina NPF-diagnoser först i vuxen ålder) eller hur jag egentligen mådde eftersom jag inte var utåtagerande och klarade skolarbetet. Några stödpersoner vet jag inte om man satte in till elever, var man riktigt stökig hamnade man i OBS-klass.

Jag hade samma upplevelse, gick i skolan några år senare. Misslyckades fatalt med att genomföra gymnasiet (på flera olika skolor, komvux och folkhögskola) eftersom jag av olika skäl inte fungerar med klassrumsundervisning. KomVux på den tiden tillät inte att man tentade av (validerade) mer än två kurser per termin (!) så för mig som satt med all kunskap men hade behövt tenta i flera år för att få mina kurspoäng var det droppen som fick bägaren att rinna över, och jag gav upp studierna helt.

Jag fick diagnos när jag var över 20. 40% frånvaro och två handfullar skolbyten under grundskolan var det ingen som reagerade på, skylldes på att jag nog var slö.

 

[Migo]

Men det borde ju inte behövas, lärlingssystemet skulle ju kunna införas tex. De tre åren du skulle ha gått på gymnasiet hade du kunnat gå som lärling. Sen verkar du jävligt smart, du lär ju inte vara lågbegåvad tex.

Nej. Min poäng är att det finns massor av olika skäl till att folk inte genomför sin gymnasieutbildning, många kan handla om oförmåga, men alla handlar definitivt inte om lågbegåvning.

Jag hade inte klarat av ett lärlingsprogram heller, jag försökte. De lärlingsplatser jag haft har jag ordnat själv, inofficiellt och ordnat så att det funkade för oss, inte efter någon standard.

 

[monster1]

Nej. Min poäng är att det finns massor av olika skäl till att folk inte genomför sin gymnasieutbildning, många kan handla om oförmåga, men alla handlar definitivt inte om lågbegåvning.

Jag hade inte klarat av ett lärlingsprogram heller, jag försökte. De lärlingsplatser jag haft har jag ordnat själv, inofficiellt och ordnat så att det funkade för oss, inte efter någon standard.

Ah jag trodde bara man gick bredvid någon under en viss period för att lära sig. Är det uppstyrt på något annat sätt?

 

[sjoberga]

Förövrigt är det ju jättebra, har du anmält ditt företag till något av de nätverk som finns för nyanlända eller andra personer som behöver en väg in i arbetslivet?

Vi har inte öppna tjänster (personalomsättning) på det sättet att spontanansökningar kan få jobb. Men ja, när vi söker personal, samarbetar vi med arbetsförmedlingen och har inga krav på att sökande ska vara vare sig svenskfödda, tala särskilt bra svenska eller vara utan handikapp.

 

[sjoberga]

Det är väll facket som ska acceptera den också ska den gå att leva på annars är det ju ingen mening.

Stopp.

1. Nej, det måste vara lättare att leva på en något mindre inkomst än ingen inkomst alls. Så det är bara positivt att man kan delta på den nivå man kan.
2. I de fall (1) inte stämmer, så måste vi göra något åt det.

 

[Migo]

Ah jag trodde bara man gick bredvid någon under en viss period för att lära sig. Är det uppstyrt på något annat sätt?

De lärlingsutbildningar som jag sattes i via AF var bla inom svets. Tror att de idag kallas KY? De var upplagda som vilket jobb som helst, fast med minimal ersättning och ingen flexibilitet.

Jag har problem med en hel del av sakerna som krävs för att klara den typen av regelbundenhet och miljö, mina praktikjobb har skötts med hänsyn till hur jag fungerar vilket ledde till att jag klarade av dem och trivdes.

 

[sjoberga]

Vad menar du?

Att inte definiera människor som yrken eller jobb, och koppla värdet av en människa till hur mycket ekonomiska medel denne skapar eller förfogar över. Att sträva efter.

 

[monster1]

Stopp.

1. Nej, det måste vara lättare att leva på en något mindre inkomst än ingen inkomst alls. Så det är bara positivt att man kan delta på den nivå man kan.
2. I de fall (1) inte stämmer, så måste vi göra något åt det.

Vad menar du? Hur ska någon kunna ha en så låg lön att hen inte kan leva på den. Hur ska den personen lösa in levnadssituation menar du?

 

[Sleepy]

Ja det är problematiskt både att prata om utanförskap och att inte göra det.

Givetvis måste vi se de som är utanför för att de är hemlösa, papperslösa, kriminella etc, så vi kan hantera det.

Goda, laglydiga medborgare som bidrar så gott de kan finns det ingen anledning att stämpla "utanför" i pannan på, för att de blivit arbetslösa, sjuka, har en funktionsnedsättning eller liknande. Det gör ingenting bättre. Tvärtom.

 

[monster1]

Att inte definiera människor som yrken eller jobb, och koppla värdet av en människa till hur mycket ekonomiska medel denne skapar eller förfogar över. Att sträva efter.

Om man lever i utanförskap har ju inget med människans värde att göra. Det handlar om hur samhället har lyckats inkludera denna person. Ett sätt som är väldigt viktigt i vårt samhälle här i sverige är att man arbetar. Arbetet leder till massor av möjligheter som att skaffa bostad och familj tex. När du inte arbetar riskerar du att hamna i utanförskap inte för att du inte har något värde utan för att samhället inte längre inkluderar dig du känner dig inte som en del av det.