Gallileo
Trådstartare
För några dagar sen var jag ute med min lilla filur på promenad, vi kom till ett skogsparti och mötte en annan med hund. Då min hund inte kan bete sig riktigt vid hundmöten (OBS han är ingen stressad bara väldigt glad däremot blev han stressad under det här hundmötet) (blir vääääldigt glad och gnäller, ibland till och med skäller) satte jag honom i kanten av stigen och försökte få honom att koncentrera sig på mig funkar inte jätte bra men övning ger färdighet.
Hon som går förbi med sin hund säger då att för hennes del gör det inget att de får hälsa, men jag tackar nej efter som han inte kan bete sig riktigt. Då frågar hon varför han inte får vad har jag för argument för hon ser ju att han vill?!
Jag svara då att han inte kan bete sig riktigt och att vi tränar vid möten.
Får då till svar att han kommer bli lugnare om han får hälsa.
Varpå jag svarar att det kommer han inte bli. (Han kommer att börja om från början igen. Då vi fick hem honom skällde han vida varje hundmöte och drog och slet, nu gnäller han mest och drar inte lika mycket även om det händer att han skäller osv, så jag ser det som ett framsteg då vi bara haft honom sen oktober.) Men hon fortsätter att säga att hennes erfarenheter är att kommer bli sååå mycket lugnare sen.
Eftersom hon inte slutar tjata och jag börjar tänka att jag är dålig matte som inte låter min hund hälsa
Då säger jag i a f att det är ju ändå inte hunden som bestämmer när han ska få hälsa.
Det var ju sant, men hon fortsatte med att han skulle bli lugn om han hälsade. Då tog jag min hund och gick, för jag tycker inte hon ska komma och säga vad min hund blir lugn utav, hon känner inte honom och hur han är.
Jag har inte riktigt kunnat släppa det här mötet, är jag en dålig matte, tränar jag fel?
Har ni någon åsikt, vad kan jag göra bättre om jag skulle hamna i en sån här diskussion igen? Gjorde jag rätt eller fel?
Hon som går förbi med sin hund säger då att för hennes del gör det inget att de får hälsa, men jag tackar nej efter som han inte kan bete sig riktigt. Då frågar hon varför han inte får vad har jag för argument för hon ser ju att han vill?!
Jag svara då att han inte kan bete sig riktigt och att vi tränar vid möten.
Får då till svar att han kommer bli lugnare om han får hälsa.
Varpå jag svarar att det kommer han inte bli. (Han kommer att börja om från början igen. Då vi fick hem honom skällde han vida varje hundmöte och drog och slet, nu gnäller han mest och drar inte lika mycket även om det händer att han skäller osv, så jag ser det som ett framsteg då vi bara haft honom sen oktober.) Men hon fortsätter att säga att hennes erfarenheter är att kommer bli sååå mycket lugnare sen.
Eftersom hon inte slutar tjata och jag börjar tänka att jag är dålig matte som inte låter min hund hälsa
Då säger jag i a f att det är ju ändå inte hunden som bestämmer när han ska få hälsa.
Det var ju sant, men hon fortsatte med att han skulle bli lugn om han hälsade. Då tog jag min hund och gick, för jag tycker inte hon ska komma och säga vad min hund blir lugn utav, hon känner inte honom och hur han är.
Jag har inte riktigt kunnat släppa det här mötet, är jag en dålig matte, tränar jag fel?
Har ni någon åsikt, vad kan jag göra bättre om jag skulle hamna i en sån här diskussion igen? Gjorde jag rätt eller fel?