Hur vet ni vilka hundsporter ni gillar?

[Red_Chili]

Ja... Det är ju lite svårt att köpa tex en vallhund för "det verkar kul att valla!" eller en brukshund och tänka "vi testar, kanske skydd är kul!". För att hitta rätt hundras med bästa förutsättningar att vilja göra samma som sin ägare går det ju inte att testa allt...

Så ni som inte är födda på brukshundklubb och automatiskt fått komma nära alla typer av hundträning, hur har ni gjort?

Åtminstone jag själv är sådan som gillar lite det som hundarna gillar. Mina hundar älskar lure coursing, självklart älskar jag det också då. Jag älskar att se mina hundar lyckliga. Troligen skulle jag pga det tänket kunna gilla alla möjliga typer av hundsporter, om jag haft hund som älskat något specifikt. Men att köpa tex en jakthund utan att vara säker på att jaktträning är kul, det känns bara idiotiskt (och ingen seriös uppfödare lär vilja sälja valp till någon som inte har koll).

Går det att vara publik på vilka tävlingar som helst? Alla känns ju inte helt publikvänliga... Gäller det att ragga upp folk som har "rätt hund" och få följa med dem på olika aktiviteter? Går det att göra något annat?

 

[Fisherling]

Jag har gått både som skrivare på lydnadstävling och figurant på söktävling för att få en inblick i sporterna och se om det är något för mig. Följde även med mamma när hon körde Benji på working test.

Tror nog det är enklare att komma och uppleva sporterna om man kan tänka sig hjälpa till Agilitytävlingar (speciellt inoffare) till exempel söker nästan alltid figuranter så som hinderfixare, tidtagare ect.

 

[Miao]

Jag började min hundträningsbana med en fantastisk Cavalier King Charles Spaniel (f -98) som fick vara min "prövohund" i det mesta ! Vi testade på lydnad, agility och sen även spår, vilket var min inkörsport i bruksvärlden som jag snabbt började älska mer och mer.

Jag köpte en aktiv sällskapshund till (dvärgschnauzer f -07) men när hjärtat bara skrek mer och mer efter bruks så införskaffade jag mig min första brukshund f -09 . Så för mig har det varit att först bli intresserad av en sport, och sen skaffa mig en passande hund för att utföra sporten på den nivån jag själv strävar efter (med det menar jag att ex alla hundar kan spåra och tävla i spår, men satsar man på SM i gör man det lättare för sig att skaffa en hund avlad för både arbete och samarbete )

Under åren har det också blivit mängder med kurser, funkis på tävlingar (Att vara funkis på tävling är ju verkligen ett formidabelt sätt att lära sig mer om olika områden och se om man fastnar för det ) och sen allra främst hängt med folk som tränat andra hundsporter än jag själv, och därigenom fått ännu mer inblick i hundsportsgrenar. In i skyddsvärlden gled jag lite på ett bananskal eftersom jag inte har en klassisk skyddshundsras, men tack vare att ha träffat på härliga människor och vara genuint intresserad av att lära, så var det aldrig några problem att bli en i gänget s.a.s .

Mycket handlar väl mest om att vara trevlig, öppen och inbjudande själv (och se till att ha supergott fika i början så alla blir beroende av en ) så att folk tycker om att hänga med en och ser en som en tillgång, även när man är nybörjare som vi alla är när vi börjar med ngt nytt

 

[Hyacinth]

Min första hund var en fantastiskt allsidig dam. Vi tränade lydnad, agility, spår mm. Hon var lagom bra på allt och väldigt förig, så vi gick de kurser som fanns tillgängliga. Numer är jag totalt ointresserad annat än för husbehov och nöje. Vovvan har massa kapacitet så vi leker mycket men tävling är jag inte sugen på alls just nu. Hon ska ställas ut så småningom, när är inte bestämt. Men jag tycker hon är en fin, trevlig typ av sin ras och vill visa upp henne som en bra representant för uppfödaren.

 

[Snurrfian]

De första hundarna i mitt liv var mer sällskapshundar som glatt hängde med på det mesta jag ville prova på. När jag och maken sen köpte våran första egna hund så visste vi att vi ville jaga med den, så jaktträning och blodspår var viktigt. Sen tyckte jag att det verkade lite kul med agility så jag anmälde mig till en nybörjarkurs och fick blodad tand, när jag sen blev gravid så löste det sig väldigt smidigt med att barnens kusiner var två som ville träna och tävla agility och hade bara en hund och tränade och tävlade alltså med min hund under ett par åt. Två år på ungdoms SM varav ett lagguld var kul!

Så när vi fick hem våran nuvarande huligan så var jag helt inställd på jaktträning, mer apportering och jaktprov, och agility. Men när huliganen visade sig vara ett måndagsexemplar så la jag ner alla tankar på agility, för hur kul det än är, så sliter det på hundarna och med en dålig frambog och dåliga höfter kändes det som att utmana ödet. När även käken visade sig ha problem la jag ner apporteringen helt och la undan jaktproven. Så nu är det "bara" jakt och träning för det och blodspår, sen lite trickträning för att hålla honom tillräckligt stimulerad under sommarsäsongen. Men jag vill hemskt gärna träna mer, vilket jag hoppas att jag ska kunna göra med nästa hund.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har ingen favvosport utan gör det jag får lust till. Just därför tycker jag en allsidig brukshund som Schäfer passar mig ypperligt för jag känner mig begränsad. Det är väl bara jakt och vallning jag inte bör syssla med

 

[linnsan]

Har nog alltid varit intresserad av djurträning. Men intresset ökade än mer när jag var tvungen att läsa på när jag skaffade Viggo 2007. Han är ju en ganska knepig hund och det jag gjorde då gjorde situationen värre.

Sen skulle jag säga att jag inte är jätteinsnöad på EN sport utan gillar mycket. Dock älskar jag sporter där man ser att hundarna lyser upp, känner sig bäst och bara älskar jobbet. Skyddet har jag ju fått testa på lite och det var ungefär det roligaste jag testat. Även patrull är riktigt skoj. Bruks i allmänhet är kul. Lydnad också De enda jag inte riktigt fastnat för är rallylydnad och agility. Men kommer nog köra lite rallylydnad med min löwchen iaf.

Vallning och apportering tror jag också att jag hade tyckt varit skitroligt. Problemet med vallning är ju dock att man måste ha tillgång till får. Lite samma med skyddet där man måste ha tillgång till bra figgar och träningskompisar, och få möjlighet att komma in i någon grupp.

Gillar hundar och raser som är allround och där man kan testa på lite allt möjligt. Schäfer är verkligen en perfekt ras då

 

[linnsan]

Jag har ingen favvosport utan gör det jag får lust till. Just därför tycker jag en allsidig brukshund som Schäfer passar mig ypperligt för jag känner mig begränsad. Det är väl bara jakt och vallning jag inte bör syssla med

Har dock hört om någon schäfer som ställer älg. Vet inte om det är något de skulle funka till generellt dock

Och Castro hade lite vall i sig. Inte som en BC. Men flytta, vända och hålla kvar djur på en viss plats kunde han göra.

Det var faktiskt väldigt intressant att se. Första gången i en fårhage så sprang han runt alla så dom samlade ihop sig och sen ställde han sig mittemot mig på andra sidan.

Han sprang även ikapp och gjorde en lov framför en flock hästar som smet så de vände och kom tillbaka. Och höll dom sen innanför staketet tills jag lagat det

 

[AraSlei]

Den generella inkörsporten till jakthundarna (retrievers och terriers undantaget) är nog att man först börjar jaga och sedan utökar sin hobby genom att skaffa en hund lämplig för ändamålet

Jag började t ex att jaga, efter det köpte jag först Ladda och sedan Otis till klövviltsjakten. Började intressera mig mer för fågeljakt tack vare att Ladda är en duglig apportör och köpte då Floyd.

 

[Monifa]

Jag var intresserad av rallylydnad innan jag köpte Betty. Sen har intressebitarna byggts och vi har provat en hel del saker. Gillar att göra det hon gillar. Nästa hund blir på annat spår så då lär det bli andra saker man håller på med också

 

[Blueberry]

Vem som helst förstår ju att agility är det roligaste man kan göra med kläderna på.

Jag vill ha riktigt roligt teamwork utan subjektiv bedömning, och då är agility skitbra.

(När jag vill träna hund i soffan är nose work ett bra alternativ.)

 

[Migo]

Vem som helst förstår ju att agility är det roligaste man kan göra med kläderna på.

Jag vill ha riktigt roligt teamwork utan subjektiv bedömning, och då är agility skitbra.

(När jag vill träna hund i soffan är nose work ett bra alternativ.)

Jag skulle hellre vara utan hund än tvingas köra agility med en, faktiskt. Det är nästan lika mycket mardröm som lydnad!

 

[Malibu_Stacy]

Jag tyckte utställning verkade kul, för det kunde jag aldrig hålla på med med familjens hund då han klipptes istället för trimmades.
Jag var även intresserad av lydnad så därför blev det en foderhund (utställningsbiten) efter en tävlingsmeriterad tik (lydnad och viltspår).
Började med lydnad och kom även in på viltspår då uppfödaren hållt på med det.
Sedan väcktes intresset för rallylydnad mest som en lite skojsig aktivitet utan prestationskrav som sedan utvecklades till blodigt allvar och jakt efter titlar och placeringar nä skämt åsido. Men börjar jag träna något så gör jag det alltid tävlingsmässigt och varför inte tävla då?
Allt eftersom har jag fått upp ögonen för bruks och sedan tog jag upp freestylen som jag tränade lite på skoj med den första hunden på hundungdom. Eftersom det gick så bra så började jag även med Heelwork to music.

Nu har vi börjat med något helt annat nämligen agility vilket är sjukt roligt och kul komplement till de andra sporterna.
Jag är helt enkelt precis som hunden en riktigt allssmakare och allround

 

[Red_Chili]

Jag skulle hellre vara utan hund än tvingas köra agility med en, faktiskt. Det är nästan lika mycket mardröm som lydnad!

Finns det någon tävlingsgren förutom vallning som du gillar? (Vet att du och dina hundar även hållit på med någon form av specialsök eller så iofs, men är det en tävlingsgren?)

 

[Migo]

Finns det någon tävlingsgren förutom vallning som du gillar? (Vet att du och dina hundar även hållit på med någon form av specialsök eller så iofs, men är det en tävlingsgren?)

Nej, jag gillar eg inte att tävla i vallning heller. Älskar att träna saker som går att använda praktiskt, (ID-spår, specialsök, kadaversök, vallning, drag). Tycker att det är alldeles för mycket cirkus och för lite funktion på SBK-grenarna. Tricktränar med hundarna hemma för att de gillar det.

 

[Silver Girl]

Jag fastnade för rallylydnad när jag var på den stora hundutställningen i Stockholm för några år sedan. Jag åkte främst för att titta på olika hundraser och ställa frågor i rasmontrarna. De hade också tävling/uppvisning i lydnad, agility och rally och jag tyckte rally verkade kul. Läste på en del och gillade att det inte är så "stelt" som lydnaden, att du får prata och visa med handen m m.
Nu när jag är inne i hundvärlden tycker jag spår eller nosework verkar intressant också och kommer nog testa på framöver.

 

[Sampi]

Eftersom jag inte visste - och inte riktigt vet än idag - riktigt vad jag vill göra utan gärna vill testa på allt mellan himmel och jord, så köpte jag en hundras som har kapacitet för lite allt möjligt, även om den kanske inte blir någon stjärna i alla sporter. Nu har jag inte kvar mailet som jag skrev till Chanels och Vildas uppfödare från när vi hade vår första kontakt och jag beskrev vad jag ville ha hunden till, men jag kommer ihåg att jag var väldigt ambitiös. Jag ville testa allt mellan himmel och jord: lydnad, rallylydnad, nosework, viltspår, nordisk stil, barmarksdrag, tricks, THS, freestyle, heelwork to music, sök, treibball, långa vandringar med hunden, m.m. Sedan skulle även hunden vara sällskapshund mellan varven såklart. Jag ville för guds skull inte träna agility, för jag tyckte att det var en löjlig sport som bara ungdomar tränar och tävlar, men gissa vilken sport vi faktiskt tränar allra mest idag. Jag har inte direkt vetat att jag skulle gilla den ena hundsporten eller den andra, det kunde också lika gärna vara så att planerna kastas omkull helt och vi kör något helt annat, detta eftersom jag inte har så mycket erfarenhet av någon specifik hundträning sedan innan och det beror till stor del på hunden huruvida saker blir av eller inte. Man tvingar ju inte hunden till något den inte vill eller inte gillar, för då känns det inte kul för mig som förare heller och då tröttnar man också till slut. Jag är en person som är positiv och gillar att prova det allra mesta som jag kommer på.
Hur jag kom fram till alla de hutlöst många aktiviteterna som jag beskrev för min uppfödare att jag skulle göra var genom att se på videos på tävlingar och läsa på om sporterna och se om det låter som en kul grej.

Sedan tidigare visste jag dock att jag ville ha en läraktig, aktiv, lättmotiverad och följsam hundras. Jag hade ju haft finsk lapphund sedan innan, men ville ha en hund med mer driv, som var lättare att motivera m.m. Med lapphundarna hade jag gått valpkurser och allmänlydnadskurser tidigare, och med dem hade jag även tränat spår då de hade en naturlig fallenhet för detta arbete. Men i övrigt var de inte särskilt arbetsvilliga och lättmotiverade, och jag ville mer än vad de ville. Så det var det jag visste innan hundköpet.

 

[Dentaku]

Det är nog inte några problem att vara publik på vilken tävling som helst, ofta följer det ju med familjemedlemmar eller kompisar till den som tävlar och på våra tävlingar tror jag säkert att även en utomstående kan få följa med och titta. Dock är frågan om man egentligen ser särskilt mycket i brukset med undantag för skyddet. Appellspåret kanske man kan se merparten av men i högre klasser än så är det ju bara upptaget man ser. I söket är det inte säkert att man får följa med på stigen och även om man får det måste man hålla sig där och inte komma med ut till påviset. Rapporten ser man ju av naturliga skäl inte heller så mycket av... Det blir budföring/uppletande samt lydnad som man kan få en bild av. Då tror jag att det är bättre att fråga om man kan följa med någon träningsgrupp någon gång, det är ju träningen som är den absoluta merparten av den sport man väljer.

För min del började jag träna lydnad och spår långt innan jag var engagerad i någon brukshundklubb och det blev de grenarna just för att jag tränade mestadels på egen hand. Jag har fortsatt i samma spår(no pun intended) eftersom jag verkligen gillar att man kan träna både själv och tillsammans med andra och det är härligt att vara ute i skogen.

 

[mysboll]

När jag skaffade min så ville jag helst köra agility. Men sen upptäckte vi hennes muskelskada så då fick vi lägga det på hyllan. Istället började vi med rally men hon håller inte riktigt ihop på tävling och då tappar jag sugen.

Hon tycker det är roligast att busa och ligga på soffan så då gör vi mest det!

 

[hastflicka]

Jag skaffade en arbetande Rottis och i rent oforstand trodde att jag skulle fa en lamplig "farm dog". Jag insag mycket snabbt att hon behovde mental stimulans for att ma bra och borjade med lydnad, sedan har vi provat allt fran "carting" till "dock-diving", men hennes favorit ar skydd ... sa IPO ar min favorit sport. Det var dessutom ett latt val nar mina andra tva hundar ocksa ar brukshuindar sa numera ar det mest IPO som galler.