Hur var du som tonåring?

[Problematisk]

Jag var ganska "mesig". (Tycker jag kanske inte nu, men tyckte jag då). Hängde mest i stallet och med mitt lilla "gäng" på typ max 10 pers, själva "kärngruppen" var dock tre tjejer och tre killar. Vi satt tillsammans i skolan, spelade kort på rasterna, hade filmkväll, grillade eller hängde i nåns husvagn på helgerna när andra festade. I gymnasiet byttes umgänget ut lite och vi satt mer på café än i husvagn, men annars var det i stort sett samma. Tror jag var på 2 fester innan min 18-årsdag, stannade inte många minuter och drack inte en droppe alkohol.
Jag skolkade mycket (hade högst frånvaro i klassen vid nåt tillfälle iallafall, minns jag) men hade ändå helt ok betyg. I slutet av högstadiet och gymnasiet blev jag lite lite modigare och vågade göra lite mer som jag ville, men fortfarande klart en "mes".

Sen hade jag det rätt tufft med ångest, depression, självskadebeteende, ätstörning, missbrukande förälder, var (blev) skilsmässobarn, mobbad ett par år osv osv, så såhär i efterhand kan jag ju tycka att jag kämpade på bra och var jävligt stark - lite för stark som inte bad om hjälp. Jag önskade att nån vuxen skulle fatta hur skitdåligt jag mådde, men det hände aldrig.

 

[starcraft]

Jag var ganska lugn. Typisk ”duktig flicka”. Gjorde bra ifrån mig i skolan eftersom jag hade lätt för mig. Hängde helst i stallet. Hade lite svårt med kompisar i skolan. Var inte mobbad, det var bara aldrig någon som valde mig, så jag höll mig på min kant på högstadiet. På gymnasiet var det bättre. Där hade jag några kompisar. Men jag var så van att vara själv att var mina kompisar bortresta eller sjuka så var jag själv och brydde mig inte mer om det. Under högstadiet var jag ledsen lite då och då över ensamheten. I stallet hade jag dessto fler vänner. Jag hade en bra och nära relation med mamma och bror. Min pappa och jag tålde inte varann fram tills något år efter att jag flyttade hemifrån. Festade någon gång om året, men höll mina tider. Min partyperipd hade jag mellan 19-23 istället. Var nog en lite udda fågel. Gymnasiet gick jag i fint område där alla hade märkeskläder och brydde sig om utseende och status. Jag sprang runt i slitna jeans och hoodies.

 

[Monifa]

Eh... Vid 16 års ålder flyttade jag till internatskola. Mamma har berättat i efterhand att de visste hur de skulle hantera mig så jag fick lära mig att hantera mig själv

13-16 år skolkade jag massor, rökte och testade alla gränser som gick att testa. Mådde jättedåligt och straffade mig på mängder av olika sätt.
16-19 år påbörjades resan till inre frid kan man väl säga. Jag festade satan och var fortfarande destruktiv men det var inte lika mycket ett utstuderat drag från min sida. Flytten var nog mycket en räddning men mina föräldrar var väl livrädda att det skulle gå helt åt helvete.

Tacka gudarna för stallet och hästarna dock.

 

[tuaphua]

Katastof!
Jag var rätt splittrad. Jag var intelligent och snabb i käften och hade problem med auktoriteter. Ihop med det var jag väldigt lätt uttråkad och ville göra min egen grej. Jag var istadig redan då. Jag och en annan kille hade högst frånvaro i skolan. Jag hade dock ok betyg iom att jag skrev bra på proven trots att jag aldrig pluggade eller ens var där.
Mina föräldrar var lyckligt ovetande om min frånvaro.
Jag var hellre i stallet eller med pojkvän. De 2 stora kärlekarna i tonåren var så klart rätt trasiga snubbar med hårt yttre och alldeles för struliga liv. Jag blev lätt uttråkad av killar redan då och valde då såna som var icke-tråkiga, men på fel sätt. Det var de coolaste och snyggaste snubbarna. Men kanske inte så smarta pojkvänsmaterial även om de var trevliga mot mig sas.
Men å andra sidan var väl jag lite samma. Jag var ansedd som en av de snyggaste och mest populära tjejerna i skolan. Men jag var ju en mess mentalt, även om det kanske inte märktes lika tydligt mot de som inte kände mig väl. Jag hade ju ett hårt yttre och attityd. Jag var inte direkt konflikträdd. Jag kunde dock ofta ta "the underdogs" parti och gå rätt hårt åt de som uppträdde illa. Iom vem jag var tog det ju ofta rätt bra.
Jag var absolut en kicksökare som gjorde en massa galna saker.
Det var väldigt mycket fest, shopping, skönhetsjox och stall.
Jag hade medfödd djurfeeling och fick tidigt jobb hos känd tränare iom det. Jag tog sen ett år där efter högstadiet iom noll pluggmotivation.
Skadade nacken i tonåren och blev väldigt dålig och fick först sjukskrivas deltid och sen heltid. Då eskalerade mina sömnproblem rejält.
Idag vet jag ju att jag har ADHD. Det förklarar väl en del av lätthet till uttråkning, kicksökare, impulskontroll etc.
Jag har iaf upplevt mycket.

 

[AraSlei]

Usch, jag var nog inte alltid så rolig. Under högstadiet hade jag någon form av revolt och var svartklädd och lyssnade på finsk hårdrock Jag hade dock hyfsade betyg och skötte hästarna hemma med allt arbete det innebar. Jag läste på naturbruksgymnasium med internat och det förbättrade min relation med mina föräldrar jättemycket. Det bästa valet jag gjort, för min egen del! Växte massor där, och fick vänner för livet.

 

[FengurLaugar]

Jag var nog rätt harmonisk faktiskt. Största intresset även då var hästarna och hade dom hemma även då så en del tid gick ju till det och det var så jag ville ha det. Men jag hade pojkvän i alla fall under gymnasiet som jag umgicks mycket med och kompisar som jag umgicks en del med både på högstadiet och gymnasiet. På gymnasiet började festandet men jag har nog aldrig varit extrem där heller. Prioriterade som sagt hästarna men visst blev det en del fester också

Sista året på gymnasiet pluggade (samhäll-ekonomi så rätt tufft) jag, red, jobbade, träffade kompisar och pojkvän och festade. Fattar inte hur jag orkade Men har nog alltid varit rätt skötsam och inte bråkig och trotsig mot mina föräldrar. Fått göra som jag vill bara jag skött mig och tog hand om mina djur som jag valt själv att ha.

Hoppas lite att mina barn blir som mig faktiskt

 

[Nepenthe]

Det var då det började balla ur för mig.
Högstadiet var i en annan skola i en jäkla rasisthåla..
Började röka och respekterade inte lärarna alls, kanske två av 20st på hela skolan. Snattade och stal.

Sen blev ihop med en 6år äldre kille när jag gick ut 9an som jobbade på fritidsgården och då började upproret plana ut

Perioden innan tonåren blev jag mobbad så jag ville ge igen.

 

[Raderad medlem 94602]

Nedre tonåren runt 13-14: Vrång och sur mot familjen. Låste helst in mig på rummet när jag var hemma. Stalltjej. Bokmal. Hade vänner.
Vid 15 byttes böckerna mot mycket kompisar. Hade nog nästan mer killkompisar än tjejkompisar och var snarare den där tjejen man var kompis med än kär i.
Hade en bra och kul tonår. Ansågs som lugn, skötsam och jag fick rätt mycket fria tyglar av mina föräldrar som jag hade bra relation till.

 

[clusia]

Hemsk. Deppig, dålig självkänsla och ville mest passa in. Var ful och ingen stil alls eftersom jag bara försökte se ut som alla andra. Åkte mellan stallet, fester, en 10årig äldre kompis soffa där jag sov och skolan. Hade sjukt dåliga betyg. Elak mot mina föräldrar var jag också.

 

[Gnist]

Skötte skolan, skolkade inte, hade bra betyg, tog ingen skit från någon, idrottade rätt mycket, tränade hund, jobbade hemma på stuteriet, tränade hästar, hjälpte till hemma, festade rimligt, började röka och var enligt min oömma moder den av de tre barnen hon aldrig oroade sig för, oavsett vad jag hittade på just för att jag tog ingen skit och kunde stå upp för mig själv.

Hade en bra uppväxt, stabil med mycket eget ansvar och det är också vad jag gett mina egna barn.

 

[Hyacinth]

Arg, olycklig, ätstörd och ledsen. Tonåren var en gräslig period.

 

[Snubbelfot]

En okontroversiell tonårsperiod för min del faktiskt. Mycket handlade om musik, dels spelade jag själv och dels arbetade jag som ljudtekniker med andra band. Körde motorcykel, tävlingssköt en del. Familjeförhållandena var stabila och kompisumgänget var stort, jag var en ganska välartad tonåring förutom att jag försummade skolan till förmån för de andra intressena. Men det gick rätt okej för mig ändå.

 

[Pontevecchio]

Mycket av allt men med bra självkänsla och streetsmart så klarade mig fint.

 

[pajaztar]

Deprimerad med usel självkänsla. Höll mig flytande tack vare hästarna och lyckades gå ur gymnasiet eftersom närvarokontrollen var sådär och att jag gick estet så att jag hade kul ämnen.

 

[em-pirre]

Arg, olycklig, ätstörd och ledsen. Tonåren var en gräslig period.

Ja usch vad dålig jag mådde. Det äe nog väldigt många som mår dåligt i tonåren. Vissa verkar dock se tillbaka på högstadiet med glädje men jag får nästan ångest bara av tanken.

 

[Petruska]

Arg, olycklig, ätstörd och ledsen. Tonåren var en gräslig period.

Utan tvekan den värsta tiden i livet. Jag orkar inte ens tänka på den.

 

[Badger]

Lite spinoff på tonårs-klädtråden, hur var du som tonåring?

Normal, alltså som människa inte som tonåring. Säkert trist och inte "populär" men jag hade inte tråkigt och jag hade inte en massa känslor och rebelliskhet och hormoner . Inte hade jag pojkar heller, eller flickor (hade såklart hellre haft pojke än inte men för blyg och kanske tråkig? för att skaffa).

Drack te och åt kladdkaka till sent på nätterna och pratade "världsproblem" och läste böcker. Och gick på de fester som man gick på men inte några andra. Tror jag, minns säkert någonting annat någon annan gång.

Det var dock mycket roligare att vara student. Mindre av allt ska o bör o se ut och mer raktfram undervisning (och mindre populärhysteriska vänner). Lyssna, läs, plugga tenta, PM. Istället för ngt slags sörja av grupparbeten och tjafs och dadda från lärare. Men det kommer väl dit på universiteten också nu (med att dadda).

(Justja jag trodde också att jag var tjock och ful såklart (skolsköterskan berättar ju sådant och släkt med). Det var jag inte men det hjälper ju inte nu såhär i efterhand (men det gick inte in helt, dvs jag såg ju hur jag såg ut i spegeln och tyckte det var ganska nice, visste dock att det inte var så i "verkligheten" så höll mig på mattan). Nu kör de på -du som var så smal när du var ung, inte kommer du väl i de kläderna längre... härlig känsla inte.)

 

[Hyacinth]

Ja usch vad dålig jag mådde. Det äe nog väldigt många som mår dåligt i tonåren. Vissa verkar dock se tillbaka på högstadiet med glädje men jag får nästan ångest bara av tanken.

Vi hade en lärare som brukade säga: sen, då kommer ni se tillbaka på de här åren som de bästa i livet.
Gud vilken kris det var.

 

[em-pirre]

Vi hade en lärare som brukade säga: sen, då kommer ni se tillbaka på de här åren som de bästa i livet.
Gud vilken kris det var.

Ursäkta men va? De är fortfarande de värsta åren i mitt liv.

 

[Qelina]

Så lite tonåring att typ alla vuxna skämtade om det, jag var alltid lugn och skötsam, bråkade aldrig, svor inte alls, var aldrig besvärlig eller sur och testade aldrig gränser vilket gjorde att jag inte hade några gränser från mina föräldrar i övre tonåren för att jag skötte allt själv och dom litade så mig så jag kunde vara ute långa kvällar och nätter och ta sista bussen hem och komma hem vid typ två/halv tre på natten eller sova över hos kompisar.

Jag la nästan all energi på hästarna och skolan och att läsa men jag hade kompisar också och ganska länge en pojkvän också men hela mitt gäng var lugna och typ kollade på film och sånt och hittade på saker. Några av mina absoluta bästa vänner var gänget i stallet, som 13-årimgar startade vi en egen ridklubb och hade föreläsningar, aktiviteter för barnen i byn och faktiskt ganska stora tävlingar med upp till 70 startande. Hur tusan lyckas 4 13-åringar av det?

I gymnasiet var det lite annorlunda, det blev mycket festande och gå ut på klubb, hemmafester och sånt, kunde vara uppe till 6 på morgonen. Men jag drack ingen alkohol förrän jag var 18 och den perioden varade bara 1 år, drack senaste gången på min student för 12 år sedan. Alltså gud vad gammal jag känner mig när jag skriver att jag gick ut gymnasiet för 12 år sedan, var har all tid tagit vägen?

Mina föräldrar har sagt nu i vuxen ålder att det varit bättre om jag tagit ut lite av min skötsamhet och lugn och levt ut lite som yngre istället för att hålla allt inom mig.

Pga alla diagnoser mådde jag uselt långa perioder, var sjuk och hade svårt att klara vardagen och livet, blev sjukskriven i gymnasiet och reda i årskurs 6 sa min lärare att jag aldrig skulle klara att gå ut grundskolan men jag klarade det. Var nära att hoppa av gymnasiet men efter ett par månaders sjukskrivning gick jag på tre lektioner i veckan och sen trappade vi upp till det som skulle vara heltid men jag var ofta borta fast jag skulle vara i skolan då, åkte hem tidigare och skippade lektioner till den grad att lärarna tog upp det som ett problem att jag var tvungen att vara med på lektionerna för att jag skulle kunna få ett betyg.

Hade också höga krav och gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen trots måendet, tror det var ca 34 kurser jag fick MVG i.