Sv: Hur vanligt är det att "sitta in" 11 månadersföl?
KL
Läste en avhandling av en veterinär som forskat om artros hos hästar. Kommer inte ihåg hans namn för det var långt och krångligt.
Han sa sig ha kommit fram till att ju tidigare man utsätter den unga hästen för den belastning den kommer att ha i framtiden dvs en ryttare eller dra en vagn desto längre håller den pga att skelett och leder anpassar sig till belastningen redan i tillväxtsfasen istället för när detta redan är färdigväxt.
När skelett och leder redan är färdigväxta och utsätts för "normal" belastning kompenserar kroppen belastningen med att låta brosk och annat växa ut för att skydda leden, vilket orsakar dålig genomströmning av ledvätskor och sannolikheten att följdproblemen kan bli artros är stora.
Han nämnde också att galopp är den gångart som ligger närmast maxgränsen för vad en sena klarar av att töjas...dvs det ligger väldigt nära brottgränsen för en sena...
Vidare har han också kommit fram till att ridning på varierat underlag och varierad ridning rent allmänt stärker känsliga delar i leder och rygg så att hästen blir mer hållbar. Att trava på asfalt t.ex. en gång i veckan kan öka livslängden på knä- och kotleder markant.
Det viktigaste i forskningsresultaten var dock att vila efter träning är det som bygger styrka och hållbarhet. Det tycker jag låter väldigt logiskt och om jag tänker på min egna kropp så hade i varje fall jag varit ganska sliten efter att ha tränat sex dagar i veckan och fått vila en vilket är den modell som de flesta ryttare lägger upp sin veckoträning efter.
Utifrån detta kanske vi ska börja tänka om vad gäller hästarnas hållbarhet och det är då kanske inte så dumt att sitta på en åring och skritta lite för att sedan låta den vila i ett halvår, sitta lite igen och skritta (kanske trava några steg), låta den vila och för att sedan rida in den när den är 2,5 år. Då är den ju "färdig" för tre års testet när det äger rum på våren och det är väl det ASVH vill få fram egentligen. Hållbara hästar, men det gäller ju bara under förutsättningen att man som ryttare verkligen vet vad man håller på med...
Jag har själv ridit in efter den traditionella metoden, men vi hästmänniskor har ju en tendens att vara väldigt konservativa när det gäller att ändra vårt förhållningssätt gentemot våra hästar. Vi kanske borde börja lyssna mer på de som forskar på området för att få en bättre bild av hästens biomekanik och därmed även undvika onädiga skador och lidande.
Vad tycker ni??
