WaterLily
Trådstartare
På min sambos sida finns en släktgård, som ägs av hans mormor och morfar och som funnits i släkten i hundratals år. De börjar nu bli äldre och kommer inte att kunna bo kvar länge till, vilket gör att vi nu talat om att vi är intresserade av att köpa gården. De är väldigt glada för att gården stannar i släkten, men det är ingen av oss som vet hur man ordnar upp detta på bästa sätt.
Med i bilden finns också min sambos mamma, moster och morbror, som alla kommer att ha en del i detta eftersom det ju är en fråga om arv och så vidare. Mamman och mostern är också glada för att vi vill ta över gården, medan det är lite mer tveksamt hur morbrodern känner. Han vill nog gärna ha gården själv, men han har ingen inkomst och stora skulder, så det går inte. Ingen har vågat tala med honom om detta förrän man kommit med ett konkret förslag på hur gården ska tas över av oss. Han gillar oss mycket och jag tror att han skulle bli genuint glad om vi tar över gården, men jag tror också att han behöver få ett väldigt utarbetat förslag innan man föreslår det för honom, eftersom han är ganska känslosam.
Gården är värd ganska mycket pengar, vilket gör att vi måste få ett "bra pris" om vi ska kunna ta över gården. Vi har sparat ihop till en hyfsad kontantinsats och har goda möjligheter att kunna få ta lån på resten.
Ska man försöka ordna upp affären innan mormorn och morfarn dör? Kan det bli några problem arvsmässigt då? Eller ska man vänta tills det blir ett arv och ta det då?
Vi är verkligen helt handfallna, och vet inte vilket ben vi ska stå på. Det känns som ett "otrevligt" samtalsämne - att diskutera var gården ska ta vägen när släkten dör - men vi har väntat på ett bra tillfälle, och det bra tillfället dyker aldrig riktigt upp.
Alla vill att gården ska stanna i släkten, och är mycket glada om vi vill ta över, men ingen verkar veta hur man ska göra eller när.
Några råd?
Med i bilden finns också min sambos mamma, moster och morbror, som alla kommer att ha en del i detta eftersom det ju är en fråga om arv och så vidare. Mamman och mostern är också glada för att vi vill ta över gården, medan det är lite mer tveksamt hur morbrodern känner. Han vill nog gärna ha gården själv, men han har ingen inkomst och stora skulder, så det går inte. Ingen har vågat tala med honom om detta förrän man kommit med ett konkret förslag på hur gården ska tas över av oss. Han gillar oss mycket och jag tror att han skulle bli genuint glad om vi tar över gården, men jag tror också att han behöver få ett väldigt utarbetat förslag innan man föreslår det för honom, eftersom han är ganska känslosam.
Gården är värd ganska mycket pengar, vilket gör att vi måste få ett "bra pris" om vi ska kunna ta över gården. Vi har sparat ihop till en hyfsad kontantinsats och har goda möjligheter att kunna få ta lån på resten.
Ska man försöka ordna upp affären innan mormorn och morfarn dör? Kan det bli några problem arvsmässigt då? Eller ska man vänta tills det blir ett arv och ta det då?
Vi är verkligen helt handfallna, och vet inte vilket ben vi ska stå på. Det känns som ett "otrevligt" samtalsämne - att diskutera var gården ska ta vägen när släkten dör - men vi har väntat på ett bra tillfälle, och det bra tillfället dyker aldrig riktigt upp.
Alla vill att gården ska stanna i släkten, och är mycket glada om vi vill ta över, men ingen verkar veta hur man ska göra eller när.
Några råd?