Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

[Lena Furberg]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Det kan alldeles säkert stämma! Att koka, baka och göra eget är inte alltid ekonomiskt lönsamt, men ibland är det det. Ibland är det en paus i det vardagliga slitet, ibland ytterligare en stressfaktor som lägger sten på börda. Allt beroende på hur TS själv upplever det.
Jag har absolut inga svar på TS problem, det är nog en stor, komplicerad bild utan enkla lösningar. Jag hoppas hon hittar en väg som känns lättande!
Och, att krocka med ett träd är uteslutet.

 

[jerseyko]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Men om era omkostnader är så låga som du beskriver det och han tjänar 17000kr utan övertid, varför jobbar han då så mycket...? Då borde han ju kunna nöja sig med att jobba heltid och avlasta mer hemma?

Har mer kostnader än bolån, drift och mat som ska betalas. Och det tycker jag inte hör hit.

Jag skulle ha lånat ut hästen, alt haft medryttare som delade på stallhyran och arbetet att rida den. I så fall blir det 900 kronor i budgeten som du kan lägga på barnpassning/avlastning. Även om det bara är några timmar kan det hjälpa dig - exvis genom en extra lång sovmorgon så du får vila ut.

Hästen är långtidskonvalicent efter en skada i februari. Och nu dräktig i snart 3e månaden. Stallhyran är 400kr men då jag mår som jag gör köper jag till all tillsyn, foder, skoning. Ja rubbet. Och bara åker dit och hälsar på när jag känner för det.

Mabuse Alltså matlagning och jakt är min mans största intresse, ser ingen anledning att ta det ifrån honom när det är det han brinner för. Vad gör det om det tar längre tid? Det är både roligt och ännu godare att göra så. Dessutom har man större koll på vad man stoppar i sig.

Och baka tar väl inte tid och ork? Ner med alla ingredienser. På med en duk och så jäser det ju själv. Baka ut och in i ugnen. Världens godaste kladdkaka slänger man ju ihop på 15 minuter. Massa kokande grytor med härjande barn har jag aldrig varit med om. Dessutom får man utmärkt assistans i köket eller vid bärplockning, garnering osv.

Mina ungar älskar att klippa gräset! Bara nämner jag att det ska klippas så sitter de på traktorn. Och med uppsamlarna på går det utmärkt att leka sopbil Snöskottningen så går man över till grannen med en påse bullar så kommer han med traktorn. Det enda som måste skottas är den lilla bit från parkeringen till trappen.
Då får man dessutom en gigantisk snöhög man både kan åka pulka ifrån och bygga snögrottor.
Jag har aldrig bott i lägenhet och kan faktiskt inte förstå hur man kan trivas med det.

 

[Calazirya]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Du startar tråden med att beskriva dig som totalt slutkörd och väldigt deprimerad, du funderar i banor som att väja för en låtsas älg och kör in i ett träd. Du gråter flera gånger om dagen för att sonen är jobbig ( men han skiljer sig inte från mängden speciellt ), din make jobbar 150%, du får ta det mesta sysslorna i hemmet, du orkar verkligen inte mer.

Undrar varför Mabuse med flera då tycker att det är galet att din man prioriterar sitt största intresse utöver att han arbetar 150% när hans fru är nära bristningsgränsen. Jag ser svaren i dina inlägg klart och tydligt. Du ska inte behöva ta något i från din man, som partner bör han väl ( som du ) inse vart det viktigaste prioriteringarna bör ligga i läget.

 

[jerseyko]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Hoppas det löser sig för er och att ni kan få lite bättre ekonomi.
Det är verkligen pest att inte ha pengar så man klarar sig och slipper oroa sig.

Kommer inte bara få lite bättre ekonomi när jag börjar jobba. Beroende på hur vi lägger upp det så kommer det finnas mellan 5-17 tusen kr över varje månad.
Och jag har svårt att tro att en 4 åring lugnar ner sig för det.

Idag kom ungarna hem. Känns faktiskt bara jobbigt. Skulle vara skönt och vara ifrån dom så man kunde få känna lite saknad nån gång och inte ha dom klängandes på en hela tiden.

Har skött sig exemplariskt borta. 4 åringen började med att matstrejka här hemma så då fick han gå ifrån på en gång. 1½ åringen åt väl 4 portioner som vanligt. Efter kanske 10 min kom han tillbaka och fick till slut i sig maten.

Jag började göra mig klar för natten redan kl 20 idag. Men kan jag sova? Nej. Sov 2½ timme natten till idag och sen 3 timmar på fm efter några timmar i skogen på morgonen.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag tycker också att det låter som om ni har väldigt mycket omkring er både du och din man . Jag blir nästan trött bara jag läser om det. Dessutom håller ni väl på att renovera också? Dessutom läste jag i en annan tråd att du alltid håller huset perfekt städat, måste vara jättemycket jobb när man har två små barn. Sen tycker jag det vore rimligt om din man drog ner på sitt fritidsintresse under en period nu när du mår så dåligt.
Jg tycker du ska lyssna på Mabuse, hon skrev många kloka saker.

 

[jerseyko]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Sen tänker du också lite fel när det gäller vad en lägenhet kostar - det tillkommer inte alls sopor, tvättmaskin, diskmaskin, kyl&frys etc. Sånt följer med lägenheten, man betalar inte sophämtningen exempelvis separat. Elräkningen för en lägenhet är normalt försumbar, eftersom uppvärmingen ingår i hyran/månadsavgiften.

Nu har de gjort om sidan, men såhär ser kostnaderna ut i hyra på de lediga lägenheterna nu:

4rok, 112kvm - 7632
4rok, 86kvm - 6910
4rok, 86kvm - 6727
4rok, 135kvm - 8994
3rok, 78kvm - 6373
3rok, 78kvm - 6019

Det är det enda jag får upp. Men som du ser är det olika för en lika lägenhet och det kan bero på att de b.la har en tvättmaskin i den ena 3an. När vi skulle flytta hemifrån hade de alla priser på hemsidan så man kunde göra en kalkyl. Det enda som står nu är att man ska kontakta dem för de tillval man vill ha och så lite info. Det som finns utsatt i pris är tv, där de har deras kabeltv canal+ och boxer som kostar som den prislista som finns på hemsidan + 35 kr.
Min kompis har precis satt in tvättmaskin i sin lägenhet den kostar närmare 200kr i hyresökning men hon orkar inte med tvättstugan och allt strul där längre.

Mina svärföräldrar valde att själva köpa ny tvättmaskin, kyl, frys och spis här när deras rasade pryl för pryl för det skulle bli så himla dyrt annars.
Deras lägenhet värms med oljepanna så du kan ju lista ut vad den uppvärmingskostnaden hamnar på.

 

[jerseyko]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Dessutom läste jag i en annan tråd att du alltid håller huset perfekt städat, måste vara jättemycket jobb när man har två små barn.

Plockar man hela tiden undan så blir det aldrig stöktig och det tar inte en massa tid. Men min man är otroligt dålig på det. Det är ju t.ex inte jobbigare eller tar längre tid att ställa en tallrik i diskmaskinen som att ställa den på diskbänken.

Och jakten är han inte i närheten av vad min häst tagit i tid. Han jagar dessutom vildsvin så han är ute mellan 22-01. Så han lämnar ju inte mig med ungarna för dom sover ju.
Är det något annat vilt blir det en morgontur, då kommer han faktiskt oftast hem innan vi andra klivit upp.

 

[Sar]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag vet inte om jag helt missförstått inläggen så jag måste fråga upp;

Din man lagar maten och tar hand om barnen när han kommer hem så att du kan åka till hästen. Är problemet här att han är hemma för sällan (eftersom han verkar ta sitt föräldraansvar när han väl kommer hem?).

Är maten det enda "innearbetet" han gör?

Med de låga omkostnaderna ni har, varför har det då varit nödvändigt med 150% jobb?

Kommer han att gå ner i arbetstid nu när du börjar jobba mer?

Är han beredd att ta huvudansvaret för hem och barn så att du får landa mer i dig själv och känna glädje med barnen istället för bara jobb?

Är han beredd att skära ner sitt jaktintresse (som ju tar tid) för att ge familjen mer tid?

Jag blir orolig för dig när du skriver hur du mår. Jag tror att det vore klokt av dig att söka hjälp för att kunna må bättre. Kanske också viss familjerådgivning där ni bland annat får komma överens om arbetsfördelningen kan vara på sin plats?

Jag tror inte att lösningen för er är att bo i lägenhet, ni skulle antagligen bara misstrivas. Jag tror nog att det vore bättre att leja för flera utomhussysslor (när båda jobbar har ni ju råd) och att du fick en lång paus från huvudansvaret för familjen (och när du mår bättre delar ni 50/50) och bara fick koncentrera dig på ditt mående.
Jag tror inte det är effektiviteten i antal brödbak som är viktig (jag får känslan av att din makes släkt bedömer efter sådan "duglighet" samt utseendemässiga kriterier) utan du behöver bara få vara ett tag (kniper det finns ju bröd att köpa på affären).
/amatörpsykologen Sar...

 

[Mabuse]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Mabuse Alltså matlagning och jakt är min mans största intresse, ser ingen anledning att ta det ifrån honom när det är det han brinner för.

Att du blivit utbränd och självmordsbenägen av att ta allt ansvar för hemmet, och att era barn behöver se dig bryta ihop flera gånger dagligen (sånt skapar inte trygghet och lugn hos barn generellt), är det inte skäl nog?

Och baka tar väl inte tid och ork? Ner med alla ingredienser. På med en duk och så jäser det ju själv. Baka ut och in i ugnen. Världens godaste kladdkaka slänger man ju ihop på 15 minuter.

Men ni äter väl ändå inte kladdkaka till frukost? Och hur snabbt du än tycker att det går att baka, så lovar jag att det går ännu snabbare att nappa åt sig en limpa från butikshyllan när man ändå handlar. Det kan väl max ta 30 sekunder, och mig veterligen är det komplett omöjligt att baka bröd på den tiden. Det är ju alla de där småsakerna (äsch, klippa gräset tar ingen tid, det är bara kul! Baka bröd tar ingen tid, det är bara kul! Stycka en älg tar ingen tid, det är bara kul! Laga allt från grunden tar ingen tid, det är bara kul!) som tillsammans äter upp din tid och din energi, så att du i slutändan bryter ihop av att din fyraåring säger "gah-gah-gah!".

Jag har aldrig bott i lägenhet och kan faktiskt inte förstå hur man kan trivas med det.

Nej, det ante mig. Prova nångång, så får du kanske se att det inte alls är så hemskt som du tror. Jag har bott i både hus och lägenhet, och jag har inga problem att se hur man kan trivas med bådadera. Båda är bra på sitt sätt, det märker man när man provar.

 

[Mabuse]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Plockar man hela tiden undan så blir det aldrig stöktig och det tar inte en massa tid. Men min man är otroligt dålig på det. Det är ju t.ex inte jobbigare eller tar längre tid att ställa en tallrik i diskmaskinen som att ställa den på diskbänken.

Det tar inte en massa tid att hela tiden plocka undan? Allvarligt? Det är klart det tar tid, eller menar du att bara för att något går snabbt så tar det ingen tid alls? Det är ju samma feltänk igen, ditt liv är fyllt av tusen saker som "tar ingen tid", och tillsammans tar de tusen sakerna all din tid. Så att det inte finns tid och energi kvar till dig själv, eller till dina barn. Och om du är utbränd ska du absolut inte hålla på så - däremot är detta att konstant plocka och fixa och bara en grej till ett utmärkt sätt att bli utbränd, om man inte redan är det. Alternativt att inte bli frisk, då.

Och jakten är han inte i närheten av vad min häst tagit i tid. Han jagar dessutom vildsvin så han är ute mellan 22-01. Så han lämnar ju inte mig med ungarna för dom sover ju.
Är det något annat vilt blir det en morgontur, då kommer han faktiskt oftast hem innan vi andra klivit upp.

Men nu tar ju inte din häst nån tid alls, som jag förstår det? Den rids inte och går på fullskötsel, och din tid med den begränsar sig till att du tittar till den ett par gånger i månaden? Lägger han motsvarande tid på jakten nu? Alltså, det är ju kris i familjen just nu, du är ju enligt egen utsago på vippen att ta livet av dig, vore inte det naturliga att man kanske skippar jakten en period då?

Och dygnet har bara 24 timmar - är han uppe innan ni andra vaknat för att han jagat, så gissar jag att han somnar tidigare också? Mer för dig att fixa på kvällen, med andra ord? Det blir ju inte fler timmar på dygnet för att man stiger upp tidigt.

 

[Mabuse]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Man kan ju köpa en lägenhet också, om hyrorna är för dyra. Så är det i Stockholm, exempelvis, det är ofta billigare att låna till bostadsrätt än att hyra. Att som dina föräldar ha det ha en egen oljepanna i lägenheten är extremt ovanligt, har faktiskt aldrig hört talas om ett hus där varje lägenhet har sin egen oljepanna.

Men visst, vill ni bo i hus så gör det. Men du kanske inte kan ha allt - både huset och fixa allt själv och superputs hemma. Nånting måste ju uppenbart förändras, för nuvarande situation verkar ju inte särskilt hållbar. Vad vill du göra avkall på? Jag menar, du är inte ens trettio och har redan bränt ut dig, och alltså fått en permanent nedsatt förmåga att hantera stress, är inte det en varningsklocka om något att nuvarande livsstil inte fungerar så bra?

 

[vindvissla]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag tycker du har mycket vettiga argument i denna tråden.

Jerseyko, försök bena ut vad som egentligen är problemet, för jag tror inte det är Rasmus trots som gör att du bryter ihop. Du måste lägga om något annat i ditt liv för att kunna samla energi för att ta hand om dina barn.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag blir lite ledsen av att läsa dina svar här faktiskt. För mig är det så uppenbart var en stor del av problemet ligger och det känns frustrerande att du öht inte ser det själv. Och jag tror det blir väldigt svårt att få någon lösning på din situation.

 

[Lena Furberg]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Allt detta som du beskriver är ju typiska tecken på utmattningsdepression/utbrändhet - sömnsvårighterna, svårigheterna att hantera stress och krav, depressionen osv osv Det handlar inte om detaljerna utan om nåt större som du skulle kunna få hjälp med. Jag tycker du ska kontakta hälsovården - du är ju långt ifrån ensam om det här och det finns förståelse och hjälp att få.
När din lilla kille fyllt 4 har han väl rätt till Dagis x antal timmar i veckan? Då skulle både du och han få ett avbrott i slitet och du få andrum.

 

[Mitten]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag blir så lessen för din skull . Jag har också gått igenom en tuff period, i december 2010, och börjar precis återhämta mig nu. Den här semestern känner jag att jag kommit tillbaka .
Jag hade inget tålamod med min dotter heller (hon är också väldigt aktiv och kreativ...). Jag tyckte hon var väldigt trotsig/aktiv ett tag, men när jag började må bättre blev hon också betydligt bättre - förmodligen för att hon kände min stress och oro minskade.
Det tar TID, och din man måste sätta vissa av sina saker åt sidan under en period för din och familjens skull.

Jag och min man (åh det här kommer låta töntigt) gjorde så, att vi skrev upp hemmets pusselbitar - Tid, Ekonomi, Hushåll, Hobbies, Mat, Hälsa, Sömn, Övrigt. På varje punkt skrev vi upp allt vi kunde komma på, diskuterade igenom dem och skrev upp 'mål'. När det till exempel gällde hushållet, så skrev vi upp hur ofta vi skulle göra en ordentlig städning. Detta för att jag inte skulle nojja över att det skulle göras 2 gånger i veckan, utan vi hade ett intervall vi följde. Vi bestämde oss för att en nattar, den andra röjer upp leksaker, ev svabbar av golven nere, röjer av tomten, vattnar växter etc under tiden. Och den rejäla städningen behövdes bara varannan vecka. Däremellan dammades inte hyllorna.

Vi skrev upp när vi kunde utföra resp hobbies, hur mycket de fick kosta i månaden etc. Det är kanske lite töntigt, men all den här strukturen fick mig att fokusera på rätt saker. Gnället om saker som skall göras mer eller mindre försvann. Vi tog principbeslut om maten, vad vi inte skulle äta, vad vi skulle äta, att göra matsedel varje söndag, den som hämtar på dagis lagar maten.
Plötsligt hade jag tid, lust och ork att leka med dottern, gå ut och cykla med henne utan att nojja över alla måsten hemma. Allt blev lättare. Ibland kan faktiskt listor och planer skapa ro i själen (och att ansvarsfördelningen finns svart på vitt - ok, jag ansvarar för tvätten, du stryker, du klipper gräsmattan, jag tvättar bilen, etc.). Och att man minimerar måstena!! Ska de baka, koncentrera det till en viss dag i veckan, onsdagar bakar vi. Om vi vill. Inte de andra dagarna. Man FÖRSTÅR inte hur mycket alla de här småsakerna lägger på ryggsäcken, jag tyckte inte heller det... och planera in tid för vila, planera in tid för att riktat aktivera sonen (och att ni båda turas om att göra det!). Bygg en lådbil, typ.

Lycka till, ta hand om dig! (Önskar att jag hade facit, det här var bara vårt sätt att hantera det...)

 

[Ewa-Lena]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Till jerseyko:

Jag tycker att du ska prova att strunta i att städa och tvätta och fixa och dona i en vecka. Köpa bröd och kött och grönsaker, men för att få det att funka så kanske köket måste fixas på daglig basis. Ta den veckan till att bara umgås med dina barn, åk på utflykter, lek andra lekar än städ- och baklekar med barnen. Kliv över kläder som ligger utspridda, blunda för dammet och skorpsmulorna på v-rumsbordet. Sen på lördagen så hjälps hela familjen åt att städa och tvätta, dvs även din make ska plocka prylar, dammsuga, torka golv, tvätta, dammtorka osv osv så han ser vad du gör under en vecka. Jag tror nämligen inte att han förstår hur mycket du gör där hemma eftersom du sopar golvet åt honom hela tiden. Då får du också insikt i hur mycket jobb du lägger ner på hemmet i stället för på barnen under en vecka. Om allt funkar så kan man fortsätta leva som under provveckan, jag tror de flesta lever lite så, har en städdag i vecka och gör annat under veckans andra 6 dagar.

 

[ako]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Mabuse, vi brukar inte alltid vara överens, men i den här tråden tycker jag att du är klok som en bok och jag önskar verkligen att TS tar till sig av dina och andras råd, för jag tycker att det är uppenbart att hon har alldeles för mycket att göra och att det egentligen inte alls är 4- åringens trots som är bekymret.

Jerseyko, försök att ta till dig råden du får i stället för att vifta bort allt med att "just DET är ju inte jobbigt". ALLT tillsammans blir ju en enorm arbetsbörda! Att du inte kan se det beror nog tyvärr just på din utbrändhet - det är ju en typisk del av sjukdomsbilden som jag har förstått det. Man kan inte se att man gör alldeles för mycket, att man inte orkar och att man måste prioritera och säga nej, och dina svar gör det hela SÅ tydligt.

Jag förstår att ni inte vill flytta, och det finns ju andra sätt att ändra sina vanor, så satsa på det i stället. Jag tror du/ ni skulle behöva få hjälp av proffs!

Lycka till!

 

[Petruska]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jerseyko, försök att ta till dig råden du får i stället för att vifta bort allt med att "just DET är ju inte jobbigt". ALLT tillsammans blir ju en enorm arbetsbörda!

Det är också så fruktansvärt sorgligt att allting utom barnen beskrivs som "inte jobbigt". Inte jobbigt att plocka efter mannen, inte jobbigt att baka, städa, stycka älgar etc etc. Det enda som är jobbigt är barnen, och att det äldsta barnet har åsikter, känslor och humör.

Jerseyko, även om du inte tycker att något utom barnen är jobbigt, så ser du väl att du måste ändra på saker i din livsstil så att du orkar med barnen?

Det du skriver fullständigt skriker ut hur dåligt du mår, och hur du mår för dåligt för att överhuvudtaget kunna hantera det och se mönster och lösningar.

Jag är seriöst orolig för dig.

Du måste söka hjälp!

 

[Lena Furberg]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Jag blir så lessen för din skull . Jag har också gått igenom en tuff period, i december 2010, och börjar precis återhämta mig nu. Den här semestern känner jag att jag kommit tillbaka .
Jag hade inget tålamod med min dotter heller (hon är också väldigt aktiv och kreativ...). Jag tyckte hon var väldigt trotsig/aktiv ett tag, men när jag började må bättre blev hon också betydligt bättre - förmodligen för att hon kände min stress och oro minskade.
Det tar TID, och din man måste sätta vissa av sina saker åt sidan under en period för din och familjens skull.

Jag och min man (åh det här kommer låta töntigt) gjorde så, att vi skrev upp hemmets pusselbitar - Tid, Ekonomi, Hushåll, Hobbies, Mat, Hälsa, Sömn, Övrigt. På varje punkt skrev vi upp allt vi kunde komma på, diskuterade igenom dem och skrev upp 'mål'. När det till exempel gällde hushållet, så skrev vi upp hur ofta vi skulle göra en ordentlig städning. Detta för att jag inte skulle nojja över att det skulle göras 2 gånger i veckan, utan vi hade ett intervall vi följde. Vi bestämde oss för att en nattar, den andra röjer upp leksaker, ev svabbar av golven nere, röjer av tomten, vattnar växter etc under tiden. Och den rejäla städningen behövdes bara varannan vecka. Däremellan dammades inte hyllorna.

Vi skrev upp när vi kunde utföra resp hobbies, hur mycket de fick kosta i månaden etc. Det är kanske lite töntigt, men all den här strukturen fick mig att fokusera på rätt saker. Gnället om saker som skall göras mer eller mindre försvann. Vi tog principbeslut om maten, vad vi inte skulle äta, vad vi skulle äta, att göra matsedel varje söndag, den som hämtar på dagis lagar maten.
Plötsligt hade jag tid, lust och ork att leka med dottern, gå ut och cykla med henne utan att nojja över alla måsten hemma. Allt blev lättare. Ibland kan faktiskt listor och planer skapa ro i själen (och att ansvarsfördelningen finns svart på vitt - ok, jag ansvarar för tvätten, du stryker, du klipper gräsmattan, jag tvättar bilen, etc.). Och att man minimerar måstena!! Ska de baka, koncentrera det till en viss dag i veckan, onsdagar bakar vi. Om vi vill. Inte de andra dagarna. Man FÖRSTÅR inte hur mycket alla de här småsakerna lägger på ryggsäcken, jag tyckte inte heller det... och planera in tid för vila, planera in tid för att riktat aktivera sonen (och att ni båda turas om att göra det!). Bygg en lådbil, typ.

Lycka till, ta hand om dig! (Önskar att jag hade facit, det här var bara vårt sätt att hantera det...)

Du är också Klok Som En Bok!

 

[jerseyko]

Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?

Din man lagar maten och tar hand om barnen när han kommer hem så att du kan åka till hästen. Är problemet här att han är hemma för sällan (eftersom han verkar ta sitt föräldraansvar när han väl kommer hem?).

Nej hästen står på fullservice så jag åker bara och hälsar på henne när jag känner för det.
Min man lagar maten när han kommer hem, eftersom huset är "klart" är det 100% barn fram tills de går och lägger sig vid 20:30.
Men han har ju jobbat 150%, då har han antingen inte kommit hem alls för han varit borta på jobb eller kommit hem sent på kvällen.

Är maten det enda "innearbetet" han gör?

Ja och disken om det är kvar när han kommer hem.

Med de låga omkostnaderna ni har, varför har det då varit nödvändigt med 150% jobb?

Har mer utgifter än bara huset och mat. Busskort, försäkringar, fack och akassa, bil, hundmat m.m

Kommer han att gå ner i arbetstid nu när du börjar jobba mer?

Han jobbar heltid nu, och kommer framöver ta ut sina övertids timmar i komp. Han söker även nytt jobb för att få mer tid hemma.

Är han beredd att ta huvudansvaret för hem och barn så att du får landa mer i dig själv och känna glädje med barnen istället för bara jobb?

Det tror jag inte

Är han beredd att skära ner sitt jaktintresse (som ju tar tid) för att ge familjen mer tid?

Fast hans jakttid tar ju inte på oss, eftersom han jagar på kvällarna. Dessutom när han jobbat så här mkt så finns ju ingen ork till att åka ut och jaga.
Det var lite smygjakt på rådjur i maj, sen har det varit åteljakt på vildsvin. Då har han åkt 1 timme innan grisarna kommer (kring midnatt) och äter. Skjutit och kommit hem igen.

Men ni äter väl ändå inte kladdkaka till frukost?

Nej, vi äter youghurt, ägg, rostbröd, nyponsoppa. Och det är köpt i affären även om jag skulle vilja ha egna höns.

Jag tycker du ska kontakta hälsovården - du är ju långt ifrån ensam om det här och det finns förståelse och hjälp att få.
När din lilla kille fyllt 4 har han väl rätt till Dagis x antal timmar i veckan? Då skulle både du och han få ett avbrott i slitet och du få andrum.

Har redan en bokad tid, fick först den 22/8 men de hittade en lucka och klämde in mig den 8/8.
Sonen kommer gå "som vanligt" nu när jag börjar jobba.

Jag tycker att du ska prova att strunta i att städa och tvätta och fixa och dona i en vecka. Köpa bröd och kött och grönsaker, men för att få det att funka så kanske köket måste fixas på daglig basis. Ta den veckan till att bara umgås med dina barn, åk på utflykter, lek andra lekar än städ- och baklekar med barnen. Kliv över kläder som ligger utspridda, blunda för dammet och skorpsmulorna på v-rumsbordet. Sen på lördagen så hjälps hela familjen åt att städa och tvätta, dvs även din make ska plocka prylar, dammsuga, torka golv, tvätta, dammtorka osv osv så han ser vad du gör under en vecka. Jag tror nämligen inte att han förstår hur mycket du gör där hemma eftersom du sopar golvet åt honom hela tiden. Då får du också insikt i hur mycket jobb du lägger ner på hemmet i stället för på barnen under en vecka. Om allt funkar så kan man fortsätta leva som under provveckan, jag tror de flesta lever lite så, har en städdag i vecka och gör annat under veckans andra 6 dagar.

Jag fixar och donar i veckorna för att vi ska ha helgerna helt lediga, det enda som måste göras då är disken som oftast bara blir 1 maskin. Maken får sovmorgon enda dagen och jag den andra. Den som kliver upp fixar frukost och vi brukar lyxa till de lite extra och ha som en liten hotellfrukost med massa godsaker.

Jag har inte ro att sitta i en sandlåda och bygga sandslott i flera timmar. Eller leka med lego eller bilar. Jag tycker det är jättejobbigt där emot hitta på saker där även barnen kan vara delaktiga går bra. Som att köra sopbil med traktorn, leka brandstation med dammsugaren. Ungarna är med och tvättar bilen eller bygger något.

Och dygnet har bara 24 timmar - är han uppe innan ni andra vaknat för att han jagat, så gissar jag att han somnar tidigare också? Mer för dig att fixa på kvällen, med andra ord? Det blir ju inte fler timmar på dygnet för att man stiger upp tidigt.

Han går upp senare om han ska jaga mot när han ska jobba. Går och lägger sig som vanligt, om han inte åker ut och kollar efter en gris, och då tar han någon timme extra på morgonen dagen efter.

även om du inte tycker att något utom barnen är jobbigt, så ser du väl att du måste ändra på saker i din livsstil så att du orkar med barnen?

Barnen är inte jobbiga. Det är att orka med när 4 åringen trotsar som är jobbigt för jag tycker jag testat allt utan att komma igenom det. Och han är värst mot mig, lite mot sin pappa och i princip ingenting mot någon annan vuxen. Visst har han trotsat mot mormor när han bott där, men då har hon bara sagt "Sådär gör man inte" och han har tagit det. Säger jag så åt honom så kan det komma att han bara spänner hela kroppen och ansiktet och låter "Gah-gah-gah"