Sv: Hur står man ut under den j*vligaste trotsen?
Han jobbar som montör, sätter upp bygghissar, och har 22.000kr i månadslön, 10 månaders provanställning eftersom det är en "omskolning" som fast ligger det några tusen till men ändå en bra bit under vad han hade på sitt förra jobb.
Vet inte hur hög skatt ni betalar i sthlm men här betalar vi inte 50% i alla fall.
Det är ju lixom inte bara så att en av oss har råkat bli arbetslösa, utan min man skadade sitt knä jätteallvarligt förra våren.
Vi gick hemma båda två i nästan ett år, han på sjukpenning och jag föräldrapenning.
Som skogstrollet redan skrivit: om era omkostnader inte är mer än 10 000 i månaden, och din man har en lön på 22000, varför behöver han jobba 150% för att ni ska gå runt? Det borde ju räcka att han jobbade 75%, så kunde han vara hemma mer istället?
Jag tror också att ni skjuter er lite i foten, eller snarare tänker lite fel, när det gäller ekonomin. Jag tänker på matkontot exempelvis, som ju är extremt litet. Men när man har ett så litet matkonto, så innebär ju det att man lägger väldigt mycket tid och energi på att laga och planera mat. Baka bröd istället för köpa, lägga timmar och timmar på att jaga vilt i skogen, och sen stycka och ta hand om köttet, istället för att handla köttfärs på ica på fem minuter. Tid och energi du hade kunnat använda till att bli frisk och orka med dina barn, och när du blivit frisk till att lönearbeta - och jag tror att du har bättre betalt att stå två timmar i slakteriet och jobba, än på att lägga samma tid på att baka bröd hemma. Det handlar inte om att ni måste börja leva på färdigmat och mamma scan, utan att en tusenlapp till i matkassan skulle göra att ni inte behöver planera alla middagar jämt, alltid handla billigt, alltid handla storpack.
Man tänker lätt att tid är gratis, men så är det ju inte. Tid har alltid en alternativkostnad - och det är inte bra ekonomi (med vare sig tid eller pengar) att lägga timmar på att göra något från grunden, när man hade kunnat lönearbeta en kvart och köpa varan/tjänsten från någon annan. Sen kan man ju göra det ändå för att man tycker det är roligt, men i ert läge, när det är akut brist på både tid och pengar, så skulle jag inte slösa med dem. Det blir dumsnålt i slutändan.
Det är självklart inget fel att leva billigt och göra allt själv om man trivs med det och är lycklig, men så verkar det ju dessvärre inte vara i ert fall. Resultatet har istället blivit att du är utbränd, bryter ihop inför barnen flera gånger per dag och vill ta livet av dig. Det verkar helt enkelt inte funka så bra.
Angående lägenhet vs hus så är det mindre jobb med en lägenhet av den enkla anledningen att en lägenhet saknar tomt. Det innebär ingen snöskottning, ingen gräsklippning, och dessutom är det inte ditt problem när fasaden behöver fixas eller fönstren målas om, det fixar normalt hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Sen tänker du också lite fel när det gäller vad en lägenhet kostar - det tillkommer inte alls sopor, tvättmaskin, diskmaskin, kyl&frys etc. Sånt följer med lägenheten, man betalar inte sophämtningen exempelvis separat. Elräkningen för en lägenhet är normalt försumbar, eftersom uppvärmingen ingår i hyran/månadsavgiften.
