Hur skulle ni reagera...

[cirkus]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Ojsan hoppsan här kryllar det av fördomar och ganska tuffa uttryck.

Jag tycker inte alls att det är något fel om en mogen 17-åring umgås med en kille som är 23 eller 27... det behöver INTE betyda något annat än att de gillar varandra och är fria från fördomar och allmänt fördömande åsikter som att någon är ett äckel eller looser. Självklart är väl en viss ålderskillnad ibland föremål för diskussion i själva relationen, man *kan* ju vara på litet olika lägen vad det gäller hur mycket man commitar till. Men för det är ingen en looser eller äckel.

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Det beror på vad du lägger för betydelse i de ord du använder. Det är oftast stor skillnad mellan de intressen och de liv som en 13-åring och en 19-åring lever, men de är båda tonåringar. Skillnaden mellan de intressen och de liv som en 19-åring och en 20-åring lever är försumbar, trots att den senare inte är tonåring längre.

Du skrev ju att du tyckte det var litet småäckligt att din bekant är närmare sin partners barn i ålder än sin partner. Jag har litet svårt att greppa vari äckligheten skulle ligga, men det är ju bara jag.
Men på vilket sätt skulle deras åldersskillnad innebära ett problem för dem att skaffa barn, så länge som hon fortfarande är fertil?

Så om en 20-årig kille är tillsammans med en 18-årig tjej är det fullkomligt normalt medan en 23-årig kille som är tillsammans med samma tjej automatiskt är ett äckel och loser?

Diskussionen handlar ju om stor åldersskillnad så jag vet inte vad betydelsen har med saker att göra riktigt. Jag använde orden tonåring och vuxen för att det var enkelt och tydligt om det var det du syftade på.

Vissa tycker väl inte att det är äckligt och vissa gör det. Du kanske tyckte det var hur fanstastiskt och romantiskt som helst med Anna Nicole och gubben oxå?
Och det innebär väl ett problem om hans barn är 20-30 år och han känner sig klar med den biten. Även om men tycker det är fantastiskt med barn kanske man inte vill göra om hela grejen i 20 år till när man precis är "klar".

Givetvis är det inte automatiskt så eftersom det handlar om människor. Men vad ska en 23-årig kille med en 18-årig tjej till? Min bror är 18 så jag träffar både killar och tjejer i den åldern ofta och jag kan ju inte riktigt se lockelsen...

 

[Gnist]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Och vad ska en 23-årig kille med en 23-årig tjej till










Mycket läser man inne på buke, men....................!

 

[Gnist]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Nyper min egen knapp.

Insåg just att vissa här i tråden alltså anser att min dotters pojkvän (som är hur trevlig och mysig som helst) är ett pervo, äckel och en looser enbart baserat på hennes ålder vs hans ålder

*URK* för sådan vidrig trångsynthet, säger jag bara..

Nyfiken följdfråga: vad anser ni då om mig och maken som föräldrar, då vi är glada för att hennes pojkvän är mogen, ansvarstagande, behandlar henne väl och är allmänt bra på alla sätt och vis, men att han är 4½ år äldre än henne?

 

[skrocken]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Själv flyttade jag ihop med en kille som var 21 när jag var 16. jag hade det betydligt bättre och blev behandlad med större respekt av honom än mina kompisar blev av deras jämnåriga killar! Visst skulle jag reagera negativt om min 13åriga dotter kom hem med nån på över 25 dock. Där tycker jag nog att skillnaden i mognad och utveckling borde vara för stor. Börjar man däremot närma sig 18årsdan börjar man väl få sån mognad att man själv kan känna vad som känns bra. även om killen råkar vara mycket äldre. Sen kanske man skulle känna lite rädsla för att dottern skulle gå för fort fram och kanske känna sig pressad att skaffa "villa, barn o vovve" för tidigt, med en mycket äldre man.

 

[Snubbelfot]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Diskussionen handlar ju om stor åldersskillnad så jag vet inte vad betydelsen har med saker att göra riktigt. Jag använde orden tonåring och vuxen för att det var enkelt och tydligt om det var det du syftade på.

Tyvärr blev det ju inte helt tydligt, eftersom exempelvis en 19-åring både är tonåring och, per ganska många definitioner, vuxen. Du skrev att det är stor skillnad på att vara tonåring och att vara vuxen - det kan det vara, eller inte alls. I en 13-årings värld är en 19-åring vuxen, trots att båda är tonåringar.

Du kanske tyckte det var hur fanstastiskt och romantiskt som helst med Anna Nicole och gubben oxå?

Ovanligt, absolut, men äckligt... nej. Det var såvitt jag minns ett förhållande som två vuxna personer (ANS var 26 vid tillfället, och hade redan ett äktenskap bakom sig) gick in i frivilligt - om än möjligen med olika drivkraft.

Och det innebär väl ett problem om hans barn är 20-30 år och han känner sig klar med den biten. Även om men tycker det är fantastiskt med barn kanske man inte vill göra om hela grejen i 20 år till när man precis är "klar".

Det kanske han inte vill - eller så vill han det. Det finns gott om exempel på medelålders män som med glädje börjar om med fler barn. Den möjliga konflikten att ena parten vill ha barn och andra inte vill kan ju uppstå (och uppstår ofta) ur andra olikheter än ålder. Jag ser inte det som något direkt åldersrelaterat problem, utan mer som en allmän matchningsfråga.

Men vad ska en 23-årig kille med en 18-årig tjej till? Min bror är 18 så jag träffar både killar och tjejer i den åldern ofta och jag kan ju inte riktigt se lockelsen...

...medan andra inte har några problem alls att se den. Som du själv säger, det handlar om människor och vi är alla olika. Sannolikt kommer ingen att tvinga dig att bli tillsammans med en >4 år äldre man, och om du inte själv väljer det så är ju allt frid och fröjd. Men att det finns de som gör ett sådant val, inte bara frivilligt utan med en aktiv önskan baserad på kärlek, är åtminstone i min värld inte något som är upp till någon utomstående att fördöma eller godkänna.

 

[Kimz0r]

Sv: Hur skulle ni reagera...

När jag var 16 blev jag tillsammans med en snubbe som var 23, vi var ihop i nästan fem år. Det var förmodligen de fem värsta åren i mitt liv, han behandlade mig fruktansvärt illa.

Han tålde inte alls att man ställde krav (fullt rimliga sådana), att behöva ta någon sorts ansvar gav honom panik. Han är idag över 30 och söker sig fortfarande till yngre tjejer, oftast i gymnasieåldern. Han vill fortfarande helst inte ta ansvar och han tål fortfarande inte att det ställs krav på honom - inte en chans i världen att en normalt funtad tjej i hans ålder skulle vilja ha en relation med honom.

Han passar alltså in väldigt bra i mallen för den där "losern som inte kan hitta någon i sin egen ålder och därför springer efter mycket yngre tjejer som inte vet att ställa några krav på honom".

Med det i bagaget skulle jag vara väldigt skeptisk om mitt minderåriga barn kom hem med någon så mycket äldre. Jag hade definitivt varit mer frågvis och satt mer gränser med en 13-åring (ett barn!) än med en 17-åring (nästan vuxen).

Därmed inte sagt att jag fördömer relationer med åldersskillnader, det gör jag inte alls, men det kan bli så fel. Och det kan det f.ö. bli i relationer mellan personer som är nära varandra i ålder också.

 

[Rumpnissen]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Jag själv var tillsammans med en kille som var 25 när jag var 17, det var inga problem för varken mig eller mina föräldrar och skulle inte vara något problem för mig i framtiden som förälder heller. Nu var det förvisso ett kort förhållande som aldrig blev seriöst och jag presenterade honom inte heller formellt för mina föräldrar även om de träffade honom.

Skulle min 13 åring komma hem med en vuxen pojkvän (20 år eller äldre) hade jag blivit mycket fundersam. Förmodligen hade jag försökt förstå vad han såg hos min dotter men jag har svårt att se att en vuxen människa attraheras av ett barn.

Så länge båda partner är vuxna bryr jag mig inte om ålderskillnaden. Det är förhållandet mellan vuxen-barn jag är mycket tveksam till.

 

[Snubbelfot]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Så länge båda partner är vuxna bryr jag mig inte om ålderskillnaden. Det är förhållandet mellan vuxen-barn jag är mycket tveksam till.

Där håller jag med dig, och det är också där som det blir svårt att allmängiltigt tala om specifika biologiska åldrar. Resonemanget måste föras på individnivå när man befinner sig i gränslandet.

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Och vad ska en 23-årig kille med en 23-årig tjej till










Mycket läser man inne på buke, men....................!

Man har ju ett helt annat utbyte av varandra när båda är i samma tid i livet. Båda har gått ut skolan (grundskola, gymnasie) och antagligen flyttat hemifrån. Man kommer in på samma ställen på krogen och annat som har med intressen att göra.
Det jag gjorde när jag var 18 tycker jag kanske inte är lika roligt idag men det kanske bara är jag.

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Nyper min egen knapp.

Insåg just att vissa här i tråden alltså anser att min dotters pojkvän (som är hur trevlig och mysig som helst) är ett pervo, äckel och en looser enbart baserat på hennes ålder vs hans ålder

*URK* för sådan vidrig trångsynthet, säger jag bara..

Nyfiken följdfråga: vad anser ni då om mig och maken som föräldrar, då vi är glada för att hennes pojkvän är mogen, ansvarstagande, behandlar henne väl och är allmänt bra på alla sätt och vis, men att han är 4½ år äldre än henne?

Det har jag väl inte sagt!
Din tråd handlade om en 13-17 åring och en man på 25-35 år och hur du får det till 4½ år får du nog förklara för mig...

Och jag sa typ 4 år så om hon har hittat en bra pojkvän som är 4½ år äldre än henne är väl det jättebra.
När ni är så kritiserande mot min trångsynthet kan ni ju åtminstone läsa inläggen ordentligt...

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Tyvärr blev det ju inte helt tydligt, eftersom exempelvis en 19-åring både är tonåring och, per ganska många definitioner, vuxen. Du skrev att det är stor skillnad på att vara tonåring och att vara vuxen - det kan det vara, eller inte alls. I en 13-årings värld är en 19-åring vuxen, trots att båda är tonåringar.

Ovanligt, absolut, men äckligt... nej. Det var såvitt jag minns ett förhållande som två vuxna personer (ANS var 26 vid tillfället, och hade redan ett äktenskap bakom sig) gick in i frivilligt - om än möjligen med olika drivkraft.

Det kanske han inte vill - eller så vill han det. Det finns gott om exempel på medelålders män som med glädje börjar om med fler barn. Den möjliga konflikten att ena parten vill ha barn och andra inte vill kan ju uppstå (och uppstår ofta) ur andra olikheter än ålder. Jag ser inte det som något direkt åldersrelaterat problem, utan mer som en allmän matchningsfråga.

...medan andra inte har några problem alls att se den. Som du själv säger, det handlar om människor och vi är alla olika. Sannolikt kommer ingen att tvinga dig att bli tillsammans med en >4 år äldre man, och om du inte själv väljer det så är ju allt frid och fröjd. Men att det finns de som gör ett sådant val, inte bara frivilligt utan med en aktiv önskan baserad på kärlek, är åtminstone i min värld inte något som är upp till någon utomstående att fördöma eller godkänna.

Jaja, men om man nu försöker tänka lite stort och inte gå in på detaljer utan tänker i lite stora drag och inte bara på de som är precis på gränsen till barn eller vuxen.

Visst finns de barnsliga killar som ser lockelsen i småtjejer annars hade ju inte denna diskussion funnits men det är det jag menar. Jag ser inte barnslighet (i denna situation) som en fin egenskap.
Nu är ju jag 23 och vuxen så jaghar inga problem med åldersskillnad (inom normala gränser) utan det var när det handlade om skolungdom (eftersom tonåring var så svårt att tolka) vs vuxen som jag tyckte ca 4 år kunde räcka.

Och vaddå utomstående, frågan var ju hur man som förälder hade reagerat. Och om jag säger att jag som eventuell förälder tycker att det är olämpligt att min eventuella dotter är tillsammans med en vuxen man så är jag väl inte en utomstående som fördömer eller godkänner. Vem räknas som nära om en förälder är utomstående?
Vad ni andra har för "regler" för era ungar bryr väl inte jag mig om. Men frågan var ju vad jag hade tyckt om min dotter.

 

[Snubbelfot]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Jaja, men om man nu försöker tänka lite stort och inte gå in på detaljer utan tänker i lite stora drag och inte bara på de som är precis på gränsen till barn eller vuxen.

Med frågan ställd så svartvitt tycker jag att svaret blir jätteenkelt - jag skulle inte tycka det vore lämpligt att mitt barn hade ett förhållande med en vuxen. Men det är nog en ganska okontroversiell inställning som är rätt ointressant att diskutera, betydligt mer kritiskt är ju just avgörandet av när en person kan anses som barn respektive vuxen. Vår dotter på 17 är till exempel i just det gränslandet, men vi anser att hon är tillräckligt mogen för att välja sina partners själv. Att förbjuda någon som strax är myndig att välja partner själv är nog inte hållbart i praktiken. Skulle hon ändå, hypotetiskt, falla för till exempel en 30-åring så skulle det antagligen finnas en bra anledning till det. Självklart skulle vi så långt som möjligt försöka förvissa oss om att det var en person som inte var dålig för henne.

Nu är ju jag 23 och vuxen så jaghar inga problem med åldersskillnad (inom normala gränser)

Frågan som jag inte riktigt kan släppa är varför du har problem med åldersskillnad mellan andra vuxna personer utanför de gränser som du definierar som normala? Och hur ser de gränserna ut? Du tog själv upp exemplet med din bekants dubbelt så gamla partner som du betraktade som småäckligt, och du tog upp exemplet med Anna-Nicole Smith. I båda fallen handlade det om vuxna personer som gjort egna och ömsesidiga val.

 

[Gnist]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Det har jag väl inte sagt!
Din tråd handlade om en 13-17 åring och en man på 25-35 år och hur du får det till 4½ år får du nog förklara för mig...

Och jag sa typ 4 år så om hon har hittat en bra pojkvän som är 4½ år äldre än henne är väl det jättebra.
När ni är så kritiserande mot min trångsynthet kan ni ju åtminstone läsa inläggen ordentligt...

Jasså, det har du inte??

Jag hade inte gillat om killen var typ över 4 år äldre än min dotter så länge hon gick i skolan iaf. Vad är det för äckel/loser som tänder på småtjejjer lixom...

Tråden är inte min, men min dotter är drygt 15 (går således i skolan) och hennes pojkvän ska snart fylla 20 och enligt vad du skriver här ovan, så anser du honom (enbart baserat på hans ålder) vara ett äckel/looser eftersom han är förälskad i min dotter..

Fortfarande; vad anser du då om oss föräldrar som tycker det är helt ok för henne att vara tillsammans med honom?

 

[cewe]

Sv: Hur skulle ni reagera...

När min mamma var 18 år 1958 då hon träffade min pappa som då var 29, är det också äckligt?

Dom gifte sig för övrigt -62 och jag föddes -68 , min pappa var med andra ord 39 år när hans första barn föddes (samma år som hans storasyster fick sitt första barnbarn)
Dom är fortfarande gifta

 

[åke]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Fast givetvis måste tjejen vara över 15, olagligt annars ju.

Vem påstår att dom måste knu**a då?

 

[Yamaha]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Man har ju ett helt annat utbyte av varandra när båda är i samma tid i livet. Båda har gått ut skolan (grundskola, gymnasie) och antagligen flyttat hemifrån. Man kommer in på samma ställen på krogen och annat som har med intressen att göra.
Det jag gjorde när jag var 18 tycker jag kanske inte är lika roligt idag men det kanske bara är jag.

Och jag som snart fyller 37 tycker ju att 18 och 23 är ungefär samma sak, inte så stor skillnad...

För övrigt blir min man 55 i år, hade varit lite intressant att höra vad du tycker om det. Vi har varit tillsammans i 10 år och gifta i 7.
Efter att ha varit tillsammans med en två år äldre man i ca 10 års tid som behandlat mig som sin hushållerska som man utan minsta samvetskval misshandlar psykiskt och sätter på lite då och då, så var det som om en helt ny värld öppnade sig när jag träffade min nuvarande man.

Många har åsikter om det, det vet jag, men jag bryr mig inte och ärligt talat så vänjer sig de flesta. Det kanske du också skulle göra utan att känna äckel?

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Med frågan ställd så svartvitt tycker jag att svaret blir jätteenkelt - jag skulle inte tycka det vore lämpligt att mitt barn hade ett förhållande med en vuxen. Men det är nog en ganska okontroversiell inställning som är rätt ointressant att diskutera, betydligt mer kritiskt är ju just avgörandet av när en person kan anses som barn respektive vuxen. Vår dotter på 17 är till exempel i just det gränslandet, men vi anser att hon är tillräckligt mogen för att välja sina partners själv. Att förbjuda någon som strax är myndig att välja partner själv är nog inte hållbart i praktiken. Skulle hon ändå, hypotetiskt, falla för till exempel en 30-åring så skulle det antagligen finnas en bra anledning till det. Självklart skulle vi så långt som möjligt försöka förvissa oss om att det var en person som inte var dålig för henne.

Frågan som jag inte riktigt kan släppa är varför du har problem med åldersskillnad mellan andra vuxna personer utanför de gränser som du definierar som normala? Och hur ser de gränserna ut? Du tog själv upp exemplet med din bekants dubbelt så gamla partner som du betraktade som småäckligt, och du tog upp exemplet med Anna-Nicole Smith. I båda fallen handlade det om vuxna personer som gjort egna oc.h ömsesidiga val.

Jag tror inte man kan förbjuda en 17-åring någonting utan att låsa in henne så jag hade inte förbjudit det men jag hade visat mitt ogillande.

Jag vet inte varför jag har "problem" med väldigt stora åldersskillnader, jag kanske blev tappad på huvudet som liten
Jag vet inte hur gränserna ser ut men om ens partner är äldre än ens föräldrar kanske det börjar bli lite gammalt men det beror ju oxå på hur unga föräldrar man har och i vilken ålder man själv är. Jag inbillar mig att skillnaden mellan en 15-åring och en 30-åring är större än mellan en 40-åring och en 55-åring.

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Jasså, det har du inte??



Tråden är inte min, men min dotter är drygt 15 (går således i skolan) och hennes pojkvän ska snart fylla 20 och enligt vad du skriver här ovan, så anser du honom (enbart baserat på hans ålder) vara ett äckel/looser eftersom han är förälskad i min dotter..

Fortfarande; vad anser du då om oss föräldrar som tycker det är helt ok för henne att vara tillsammans med honom?

Nej det har jag inte så jag upprepar mig:
Tråden handlade om en 13-17 åring och en man på 25-35 år, hur blir det 4½?Jag sa typ 4 år så om hon har hittat en bra pojkvän som är 4½ år äldre än henne är väl det jättebra.

Man kan undra varför han vill vara tillsammans med en 15-åring ja.

 

[Minna86]

Sv: Hur skulle ni reagera...

Och jag som snart fyller 37 tycker ju att 18 och 23 är ungefär samma sak, inte så stor skillnad...

För övrigt blir min man 55 i år, hade varit lite intressant att höra vad du tycker om det. Vi har varit tillsammans i 10 år och gifta i 7.
Efter att ha varit tillsammans med en två år äldre man i ca 10 års tid som behandlat mig som sin hushållerska som man utan minsta samvetskval misshandlar psykiskt och sätter på lite då och då, så var det som om en helt ny värld öppnade sig när jag träffade min nuvarande man.

Många har åsikter om det, det vet jag, men jag bryr mig inte och ärligt talat så vänjer sig de flesta. Det kanske du också skulle göra utan att känna äckel?

Om ni har varit tillsammans i 10 år så var du 27 när ni blev tillsammans och inte 17!!!! Och om din fråga är om 18 år är inom "min gräns" så ja det är det, så ni har min välsignelse