Sv: Hur skulle just du göra?
Nu har inte jag läst de sista inläggen så jag hoppas inte jag upprepar ngt eller missat väsentliginformation.
Jag måste få småle! Vilka har inte sett filmer eller reklam med trogna följeslagare smo följer sin matte och husse i alla lägen, så kommer man hem, har en liten valp man kan fånga upp direkt, och så växer dem, och växer, blir snabbare och snabbare och vips så inser de att de minsann kan strunta i husse och matte och testa sina egna vägar.
Jag har två rottweiler och Mira äldsta på två år har då och då varit inne i faser när hon bara rätt ut pekat finger åt mig och sprungit runt runt för att retas och tycker det är jättekul att vi leker medan jag står och stamapr och gör allt för att få in henne.
JAg fick massa tips, att när jag har tagit första stegat mot henne ska jag ABSOLUT inte ge mig utan ska fånga in henne.... oj så många timmar i skogen vi har varit, men skam den som ger sig. Sen har jag sprungit åt ett annat håll och visst har det funkat, men nja, vet inte om jag e så pigg på att springa jämt, haha.
Jag har suttit och plockat i marken, låtsas hitta nåt jätteintressant och visst det funkar också, men bara vissa gånger.
Framför allt har jag ALDRIG skällt på henne när hon kommit oavsett hur lång tid det än tagit. Inget gav de resultaten jag ville ha ändå.
Då struntade jag i vad alla sa och började läsa av min sötis språk... jag kallade på henne, inget gensvar (nosnos), jag kallade på henne igen fortfarande lika glad, hon tittade och jag tjoar ut BRA!!!! och ger hennes massa beröm och började lattja! Så höll vi på samtidigt som jag backade i momenten i lydnanden, bröt ner mometen på en enkel nivå så att hon lyckade hela tiden och jag var stolt och världens roligaste matte. JAg satsade mycket på lek och stoj och fick henne att inse att det blir jätteskoj, en godisbit eller beröm om hon kommer. Och det funkar!
Ur Miras synvinkel var det nog så här::
1. Trots, och hon insåg att hon kom undan
2. Jag kan springa runt matte och tycker det är jätteskoj, för jag blir jagad, precis som min kullbrosa och jag gör.
3. Matte börjar bli arg, varför ska jag då komma? Fy vad läskig hon ser ut när hon står där och stampar
4. Oj, nu springer matte åt andra hållet, bäst att hänga med, men se, jag blev lurad för hon satte koppel på en gång.
5. Matte har nåt intressant på marken hon plockar med, bäst att gå och kolla, LURAD det var ju bara en sten. Visst fick jag godis, men bajset i skogen smakade ju bättre!!
Matte börjar tänka om:
1. Matte ropar - äh... jag bryr mig inte, hon bara kräver och kräver och blir så nervös när jag inte kommer. JOBBIGT!
2. Va? Inget händer, njae... jag står kvar och testar lite.
3. Hon ropar igen, lika glad!??? Bäst och kolla...
4. Jag fick beröm... va... vad hände nu!?? Bäst att dra dit och så om hon har nåt gott!!!!
5. Hon hade gottis och kelade mig mig! BAHHHH! Snacka om mysigt!
6. Oj, hon leker med mig, pinnar och massa rolig lydnad som jag e GRYM på, nu ska jag allt visa att jag är värd ännu mer beröm!!
7. Matte ropar.... UHHUUUU! Bäst och springa till henne snabbt, det kanske blir lek idag igen!!??
Ja, nu blev ju det här jättelångt. Men det jag tror är att man måste backa i momenten ibland. Även om man vet att hunden kan grejer så måste man påminna den om hur rolig matte är, att matte inte bara ställer krav osv. På så sätt kan kontakten byggas starkare osv.
Nu har ju du verkligen testat massor och då är ju risken att du känner dig uppgiven vilket hunden uppfattar osvosv.
Släpp hunden lös när du vet att du har massa tid att vara den roligaste, inte när du har bråttom och blir stressad. Ha hunden kopplad när du vet att du inte har tid och öva på kontakten, lek, var den bästa, träna, börja om.
Människan kan ju aldrig jämföras med skogsdofter, men vi kan erbjuda nåt annat skoj och det är bara att försöka komma på hur man ska lirka osv.
Visst man ska inte hålla på och sjåpa sig i alla evighet, men på min tik funkade mycket bättre att bli bästis igen än att härja med henne.
Lycka till!
